Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att bibehålla livskvalitén för den sjuke och att lindra fysisk, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patient och anhöriga. Cancer är den näst vanliga anledningen till sjukdomsorsakad död och sjukdomen är förknippad med långvarigt lidande. Anhöriga och den ansvariga sjuksköterskan till cancersjuka patienter kan uppleva det som ansträngande att vårda eller stötta patienten. För att kunna möta den palliativa patientens behov behövs mer kunskap och en djupare förståelse i hur patienten upplever lidandet den sista tiden i livet. Syfte: Att undersöka hur cancersjuka patienter upplever lidandet i den palliativa fasen.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed. Resultat: Utifrån modellen De 6 S:n uppkom 12 subteman som beskrev lidande. Dessa var ”Fånge i min kropp”, ”Inte längre användbar”, ”Att förlora kontrollen”, ”Att bli en börda för andra”, ”Ofrivillig isolering”. ”Den oförstående omgivningen”, ”Den fysiska smärtan”, ”Hjälp- och maktlöshet”, ”Existentiell ensamhet”, ”Existentiellt lidande”, ”Inte hunnit leva” och ”Önskar döden”. Detta ger en insikt i hur många olika sätt den cancersjuka patienten kan lida. Slutsats: Lidande är för varje patient unik och uppkommer i olika omfattningar och dimensioner. För att sjuksköterskan ska uppnå en god och personcentrerad palliativ vård måste den enskilda patientens upplevelse av det totala lidandet tas i beaktning. / Background: The goal of palliative care is to maintain the quality of life for the sick and to alleviate physical, mental, social and existential suffering for patients and their relatives. Cancer is the second most common cause of death and the disease is associated with long-term suffering. Relatives and nurses of cancer patients may experience it as an effort to care for or to support the patient. In order to meet the palliative patient's needs, more knowledge and a deeper understanding of how the patient experiences suffering in the last time of life is needed. Aim: To explore how cancer patients experience suffering in the palliative phase. Method: Literature review based on 10 qualitative scientific articles published to the database Pubmed. Results: Based on the model The 6 S, 12 subthemes emerged that described suffering. These were "Prisoner in my body", "No longer useful", "Losing control", "Becoming a burden to others", "Involuntary isolation". "The uncomprehending environment", "The physical pain", "Helplessness and powerlessness", "Existential loneliness", "Existential suffering", "Not been able to live" and "Desiring death". This gives an insight into the many different ways cancer patients can suffer. Conclusion: Suffering is unique to each patient and occurs in different extents and dimensions. In order for the nurse to achieve a good and person-centered palliative care, the individual patient's experience of total pain must be taken into consideration.

Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner människor med en demensdiagnos. När en familjemedlem drabbas av demenssjukdom påverkas de närstående. Sjuksköterskan måste vara medveten om att båda parters hälsa och välmående samverkar med och påverkas av varandra. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vara närstående till en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats som grundas på 14 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre teman: "Upplevelsen av en förändrad livssituation”, ”Känslomässiga upplevelser” och ”Upplevelsen av ansvarsfördelning”. Resultatet visar att det var en lång och energikrävande väg till demensdiagnosen och att rollen som närståendevårdare väckte många känslor. Ansvarsfördelningen upplevdes inte som jämlik varken inom familjen eller relaterat till stöd och stödinsatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Det framgår att personal inom hälso- och sjukvården behöver få ökade kunskaper om demenssjukdom för att kunna informera och utbilda närstående och således kunna stärka deras empowerment. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdens förståelse för att vårdpersonal har bristande kunskap om demenssjukdom och att det påverkar hela vårdkedjan. / Background: Globally, 55 million people are living with a dementia diagnosis. When a family member suffers from dementia, the close relatives are affected. Nurses must be aware that the health and well-being of both parties interact with and are influenced by eachother. Aim: To describe close relatives’ experiences of being a close relative to a person with dementia in ordinary accommodation. Method: Qualitative literature review with an inductive approach based on 14 scientific articles. The analysis was made with Friberg’s five-step-analysis. Results: After analysis, three themes emerged: “The experience of changed life cirumstances”, “Emotional experiences” and “The experience of responsibility distribution”. Results show that the road to diagnosis was long and energy-consuming and that the role of an informal caregiver evoked many emotions. Responsibility distribution was not perceived as equal, either within the family or in relation to support from healthcare services. Conclusion: Healthcare professionals need increased knowledge of dementia to be able to inform and educate close relatives and thus strengthen their empowerment. The results can increase the healthcare system's understanding that healthcare professionals lack knowledge about dementia which affects the entire care trajectory.

Bakgrund: En amputation är ett livsförändrande ingrepp som orsakar ett stort lidande och påverkar individens livsvärld och levda kropp. Amputationer av nedre extremiteter till följd av vaskulära komplikationer förväntas öka internationellt. Därmed behövs mer forskning för att skapa en bredare förståelse om ingreppets påverkan samt vilka behov dessa individer har avseende psykiska, fysiska samt sociala aspekter. Med en ökad förståelse och kunskap om vilka utmaningar som möter dessa patienter kan sjuksköterskan på ett personcentrerat sätt bemöta och vägleda till en bättre livskvalitet och hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med amputation av nedre extremiteter till följd av vaskulära komplikationer. Metod: Totalt 10 artiklar med kvalitativ design kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs modell i fem steg. Resultat: Förlusten av en extremitet observerades vara ett multidimensionellt fenomen som innefattade påverkan på individen både fysiskt och emotionellt, men även socialt och ekonomiskt. Fem övergripande teman framkom: Att möta vården, Att vara i behov av stöd, Att bära på inre konflikter, Att övervinna hinder samt Att återta makten över sitt liv. Resultatet belyser denna patientkategoris upplevelser av en förändrad identitet, en förändrad kropp samt hur detta påverkar deras behov av autonomi och självbestämmande. Slutsats: Patientens upplevelse av mötet med vården kan förbättras via stöttning, samtal, information samt uppmuntran för att uppnå en mer skräddarsydd personcentrerad vård, med stort fokus på delaktighet och att detta sker på patientens egna premisser.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett tillstånd som är globalt utbrett med symtom och besvär som påverkar patienters vardagliga liv och medför utmaningar. Dessa utmaningar kan leda till en begränsad fysisk förmåga samt minskat välbefinnande. Detta försvårar patientens egenvård och återgång till sin tidigare livsstil. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i slutenvården.  Metod: En litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design. 13 vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat påvisar vikten av patientutbildning. När informationen inte nådde fram till patienter med hjärtsvikt ledde det till en ökad osäkerhet, vilket resulterade i en försämrad egenvård. Slutsats: Brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen resulterade i oro och rädsla hos patienter med hjärtsvikt därav var kunskap och information viktiga faktorer för att utföra egenvård. / Background: Cardiovascular disease is a globally widespread condition with symptoms and problems that affect people's everyday lives and bring challenges. These challenges can lead to limited physical ability and reduced well-being, making it difficult for the patient to return to their previous lifestyle. Aim: The aim of the literature review was to highlight patients' experiences of self-care in heart failure in the inpatient setting. Method: A literature review with articles of qualitative design. 13 scientific articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis in five steps. Results: The results of the literature review demonstrate the importance of patient education. When the information did not reach patients with heart failure, it led to increased uncertainty, which resulted in impaired self-care. Conclusion: Lack of support from the healthcare staff resulted in anxiety and fear in patients with heart failure, knowledge and information were important factors in performing self-care.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Diabetes är en egenvårdssjukdom, vilket ställer stora krav på att personen tar ansvar för sin livsstil som kost, fysisk aktivitet och behandlingar för att undvika och fördröja framtida komplikationer. Målet med patientutbildning är att stödja och ge personerna verktyg att bedriva egenvård. Syfte: Var att beskriva erfarenheter av patientutbildning för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Studien visade att patientutbildning upplevdes positivt av deltagarna. Personerna blev motiverade att förändra sin livsstil och tog mer ansvar på grund av rädsla för komplikationer. De såg också hur egenvård påverkade symtomen. Deltagarna i grupputbildningar upplevde emotionellt stöd och fann det lärorikt att kunna utbyta erfarenheter med personer i liknande situationer. Slutsats: Behovet av individanpassad utbildning för personer med diabetes typ 2 är stort. Litteraturöversikten har visat på faktorer som påverkar inlärning och motivation hos deltagarna, vilket tillför ny kunskap som kan omsättas i praktiken för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that is increasing heavily in the world. Diabetes is a self-care disease, which places great demands on the person taking responsibility for his lifestyle as diet, physical activity and treatments to avoid and delay future complications. The goal of patient education is to support and give the people tools for self-care. Aim: The aim is to describe experiences of patient education for persons with diabetes type 2. Method: The method was a literature review with 14 qualitative articles. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: The result revealed that patient education was perceived positively by the participants. They were motivated to change their lifestyle and took more responsibility because of fear of complications. They also saw how self-care had a positive impact on the symptoms. Participants in group education experienced emotional support and learning skills by exchanging experiences with people in similar situations. Conclusion: There is a large need for individually adjusted education for people with type 2 diabetes. The literature review has shown factors that influence the participants' learning and motivation, which adds new knowledge that can be transferred into practice for nurses in their work.

Bakgrund: Våld i nära relationer klassas som ett samhällsproblem. Det är viktigt att belysa att det finns olika typer av våld, exempelvis fysiskt, psykiskt, sexuellt samt materiellt våld. Sjuksköterskor är betydelsefulla för att identifiera våldsutsatta kvinnor och därigenom arbeta för att främja deras hälsa samt lindra lidande.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som uppsöker hälso- och sjukvård som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod där 12 artiklar samanställdes och analyserades genom femstegsmetod enligt Friberg (2017).  Resultat: Resultatet presenterar sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer genom tre kategorier; Sjuksköterskors förutsättningar (Kunskap och utveckling och Erfarenheter), Förutsättningar i verksamheten (Tidsbrist, Rutiner och Teamsamverkan) samt Sjuksköterskors hanterbarhet (Reaktioner i mötet och Relationernas betydelse). Slutsats: Genom att öka sjuksköterskors kompetens och öka resurser i verksamheterna kan sjuksköterskor känna ökad trygghet i mötet med våldsutsatta kvinnor. Detta kan i sin tur leda till att fler våldsutsatta kvinnor identifieras och erbjuds vård av god kvalitet. / Background: Intimate partner violence is classified as a societal problem, hence the importance to highlight different types of violence, i.e., physical, mental, sexual and material violence. The nurses play an important role in identifying the women who are exposed to intimate partner violence. Nurses work to promote health and alleviate suffering. Purpose: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of meeting women who seek medical attention and have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review with a qualitative approach where 12 articles were compiled and analyzed with the five-step method according to Friberg (2017). Results: The result showed nurses' experiences in meeting women who have been exposed to intimate partner violence and are presented through three main categories; Nurses’ prerequisites (Knowledge and development and Experience), Prerequisites in care facilities (Time constraints, Routines and Team collaboration) and Nurses' manageability (Reactions in the meeting and The importance of relationships). Conclusion: Nurses’ confidence in caring for abused women can increase by increasing nurses’ competence and expanding resources in care facilities. The identification and care of abused women can thereby improve.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom är de framträdande symtomen perioder av manier och depressioner och risken för suicid kan vara hög. Forskning har visat att när en person drabbas av bipolär sjukdom påverkas inte bara individen utanäven deras närstående. I familjefokuserad omvårdnad inkluderas närstående i vården och ses som en viktig resurs i återhämtningen. Det behövs mer kunskap inom den psykiatriska vården om närståendesupplevelser och deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer som har bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats där Thomas och Hardens metod för tematisk analys använts vid datanalysen. Primärpublikationer söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Fjorton artiklar med kvalitativ ansats inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av inkluderade studier utmynnade i tre teman med tillhörande subteman. Teman var ”Ett förändrat liv, ”Kontakten med sjukvården” och ”Att överleva själv”. Slutsats: Slutsatsen är att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att livssituationen påverkas av sjukdomen. En ständig oro, känsla av ensamhet och att sätta sina egna behov åt sidan kan leda till att den egna hälsan riskeras. För att minska på bördan har närstående behov av att känna sig delaktiga i vården och behöver stöd från både sjukvården och andra i deras omgivning. Sjukvården behöver därför bjuda in närstående och ge adekvat information och erbjuda anpassat stöd. / Background: The prominent symptoms in bipolar disorder are periods of mania and depression, and the risk of suicide can be high. Research has shown that when someone suffers from bipolar disorder, others close to them are also affected. In family-focused nursing relatives are included and are seen as an important resource in the recovery process. More knowledge is needed in psychiatric care about family experiences and their needs. Aim: The aim was to describe family experiences of living with people who have bipolar disorder. Method: Qualitative literature review with a systematic approach where Thomas and Harden's method for thematic analysis was used. Primary publications were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 qualitative studies were included in the result. Results: The analysis of included studies resulted in three themes and associated subthemes. The themes were “An altered life”, “The contact with healthcare” and “To survive oneself”. Conclusion: The conclusion is that family to persons with bipolar disorder experience that the disease can have a substantial impact on life. Constant worry, a feeling of loneliness and putting one's own needs aside can lead to one's own health being risked. To reduce the burden, family members need to feel involved in the care and need support from both health services and others around them. Therefore, healthcare professionals need to invite those close to the patient and provide adequate information and offer customized support.