Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar yngre personer. Det är inte vanligt att barn insjuknar de första levnadsåren men sedan ökar risken och toppen nås vid 12- 14 års ålder. Diabetes typ 1 behandlas alltid med insulin och egenvården är en central del i behandlingen. Det är viktigt att hela familjen når en god livskvalitet trots sjukdomen. Sjukdomen och den nya livsomställningen kan skapa lidande hos bland annat föräldrarna och det är vår uppgift som sjuksköterskor att försöka lindra det lidande som uppstår. För att förstå föräldrarnas lidande och kunna anpassa vården efter detta är det viktigt att försöka sätta sig in i deras livsvärld. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva upplevelsen av att leva med ett barn som drabbats av diabetes. Studien är utförd genom bearbetning av kvalitativ forskning där vi utformat två huvudteman med subteman. Resultatet visar att föräldrarna till en början kände att de förlorade kontrollen och tappade fotfästet. De kände en sorg och förlust över allt de förlorat i och med sjukdomen. Många föräldrar valde att förneka diagnosen. Föräldrarna tog på sig skulden för det som hänt och några kände även rädsla för att skada sina barn när de gav injektioner. Oron för komplikationer var ständigt närvarande. Resultatet visar även att föräldrarna med tiden lyckades hitta olika strategier för att återfå kontrollen. Detta ledde sedan till acceptans och att de kunde skapa nya rutiner. I diskussionen resoneras det kring föräldrarnas förlust utav identitet i samband med barnets diagnostisering samt om vikten av att sjuksköterskan vet hur hon ska bemöta föräldrarna för att kunna vägleda dem. Detta innebär att pedagogiken har en central roll. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie där resultaten i åtta artiklar med vårdvetenskaplig ansats har analyserats. Studien resulterade i tre huvudteman och sju subteman. De tre huvudteman är: Upplevelser av en förändrad kropp, en förändrad uppfattning av världen, upplevelser av minskad kontroll och ökat beroende. Resultatet visar att patienter med KOL upplevde förluster av fysiska förmågor som innebar att de måste anpassa sig och som även begränsade de sociala delarna av livet. Känslor av skuld och skam förekom och grundar sig delvis på upplevelser av att inte bli förstådda av omgivningen. Patienterna upplevde en social isolering till följd av sin sjukdom. Att underlätta för patienterna till sociala sammanhang sågs därför som betydelsefullt för dem. De upplevde sig oförstådda av omgivningen och kände brister i empati från sjukvårdspersonal som skapade skuldkänslor. Det är viktigt att vårdrelationen ger trygghet och förtroende för patienterna genom att sjuksköterskan ses som en hjälpande hand, en som vill stödja och lyssna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.

<p>Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som obehandlad eller dåligt skött, kan leda till svåra komplikationer. Emellertid är det en av få sjukdomar som till viss mån, går att kontrollera och styra med livsstilsförändringar, däribland fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll är att stötta, informera och ge individen råd, dock ligger mycket på personens egna vilja, drivkraft och motivation till att genomföra en förändring till ökad motion. Syfte: Syftet var att belysa följsamheten till fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna brist på motivation och egen drivkraft som motivation med tillhörande underkategorier hotande egenvårdskapacitet, avsaknad av socialt stöd, upplevelsen av att vara begränsad och miljöns betydelse respektive att förstå sin sjukdom, att leva med en rädsla för komplikationer, behov av stöd samt behov av kunskap. Slutsats: Det huvudsakliga fyndet som framkom i litteraturstudien berörde motivationens betydelse för följsamheten till fysisk aktivitet, hos personer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom i Sverige och antalet drabbade ökar. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. Om behandlingen följs dåligt kan risken för framtida komplikationer öka. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor har bristande kunskap om sjukdomen samt hur de kan stödja patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk litteraturstudie och innefattar analys av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman. Det första temat var att uppleva svårigheter i vardagen och det mynnade ut i tre subteman; rädsla och oro, svårigheter med egenvården och bristfälligt bemötande. Det andra temat var att återfå stabilitet i vardagen som mynnade ut i tre subteman; att förstå sin sjukdom, stöd och gemenskap och en förändrad livsstil. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 2 har både positiva och negativa upplevelser av att leva med sjukdomen. Anhöriga och sjukvårdspersonal upplevdes vara den främsta källan för att få stöd. För att kunna ge bra stöd krävs kunskap om vad det innebär att leva med sjukdomen.

Bakgrund:Att som patient befinna sig i livets slut är en subjektiv upplevelse, dock finns det generella drag. Det är därför relevant för sjuksköterskor att få kunskap om upplevelser i livets slut. Detta för att vägleda och ge stöd under patientens sista tid. Anhöriga kan uppleva rädsla då de vistas med sin familjemedlem, då de var oroliga över att deras familjemedlem skulle avlida i deras närvaro. Problem: Aktuell forskning visar på brister i vården gällande livets slut. Det fanns en bristande delaktighet i samtalet kring patientens tillstånd. Syfte: Var att beskriva patienters upplevelser i livets slut. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 11 vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i två teman vilka var lindrat lidande och lidande. Inom dessa teman skapades fem subteman: lindrat lidande genom tro, lindrat lidande genom acceptans, lindrat lidande genom sociala relationer, lidande genom att förlora sitt jag, lidande genom att inte vara färdig med livet, lidande genom oro för framtiden och lidande genom att uppleva smärta. Slutsats: Patienter upplevde både ett lidande och lindrat lidande i livets slut. Variationer av upplevelserna kunde bero på åldersgrupper och etniskt ursprung.

Bakgrund: Ökade fall av smittsamma sjukdomar inom sjukhus och samhälle har lett till högre krav på sjukvården samt ökad efterfrågan av isolering till att förhindra fortsatt smitta. Fler patienter kan behövas försättas i isolering samtidigt som bristande erfarenheter och kunskaper hos sjuksköterskor uppmärksammas för genomförande av denna vårdform. Brister ses i rutinerna kring isolering vilka krockar med redan etablerade rutiner och leder till tidsbrist och sämre kvalité på vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerade vid smittorisk. Metod: kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes genom analys av tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analys av detta arbetes författare framkom två teman för patienters upplevelser av att vara isolerade; Tillvaron förändras och Hantera den nya tillvaron. Utifrån första tema kunde tre subteman sammanställas; att vara begränsad i rum och rörelse, att ha behov av mänsklig kontakt samt Brist på information från vårdpersonal. Av andra temat kunde ett subtema sammanställas; Att ha positiv inställning som strategi för att hantera isoleringen. Slutsats: Det finns behov av tydligare riktlinjer gällande vilka patienter som behöver isoleras och huruvida hygien ska utformas i varje enskilt fall. Vården behöver utforma bättre rutiner för att tillhandahålla tillräcklig tid för sjuksköterskor att gå igenom information med närstående och patienter i vårdsituationer där isolering sätts in. / Background: Following a bigger rise in infectious diseases which is a danger to the public within hospitals aswell as society, the demands on nursing and healthcare has increased. The  need of availability and deployment of source isolation has increased to prevent and decrease transmission. This leads to more patients being placed in source isolation and thereby affected by the potential effects that this type of care may cause. The aim for this review is to study and describe patients experiences of being isolated due to risk for infection. Method: The study was conducted as a literature review through analysis of 10 qualitative care scientific articles. Results: The analysis gave rise to two major themes; The lived existance changes and Dealing with the changed existence. From the first theme, three sub-themes was formed; Being limited in room and movement, To have need of human contact, insufficient information from Healthcare personal. From the second theme one sub-theme was formed; To have a positive attitude as a strategy to handle the isolation. Conclusion: There is a need for more clear guidelines and signals for which patients is in need of isolation and to what extent. There is a lack of understanding and knowledge about the consequenses isolation can have on patients.

Lindkvist, R & Persson, E. Att leva med reumatoid artrit och dess påverkan på dagligt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: reumatoid artrit, som förkortas RA, är en kronisk och inflammatorisk ledsjukdom. Sjukdomen som också kallas för ledgångsreumatism angriper de perifera lederna i kroppen. De mest berörda områdena i kroppen är lederna i händer och fötter men sjukdomen kan även yttra sig extraartikulärt vilket innebär att andra system och vävnader kan angripas av RA. En vanlig följdsjukdom till RA är kardiovaskulära sjukdomar som exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Utan läkemedelsbehandling kan RA även leda till ledförstörelse. Sjuksköterskans uppgift i farmakologisk behandling är att dämpa smärtan och inflammationen enligt ordination. Personcentrerad omvårdnad där samspel mellan patient, sjuksköterska och andra personer som är viktiga i patientens liv är grundläggande i beslutfattande av vård. Modellen dagligt liv <--> funktionellt hälsotillstånd av Carnevali finns som ett stöd för sjuksköterskan att identifiera omvårdnadsproblem och fastställa behov och resurser till individen för att bibehålla livskvalitet i det dagliga livet. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med RA upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metod: litteraturstudien är skriven i kvalitativ ansats. Totalt valdes 11 artiklar efter relevans bedömningen. De 11 artiklarna gick vidare till kvalitetsbedömning som granskades av författarna som var oberoende av varandra. Resultat: Tre teman framgick efter författarnas tolkning av artiklarnas resultat. De tre teman som svarade på litteraturstudien syfte var: Fysisk påverkan på dagligt liv, psykisk påverkan på dagligt liv och social påverkan på dagligt liv. Konklusion: Det dagliga livet med RA påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Dessa tre teman integrerar med varandra och bildar en helhet som påverkar individen som lever med RA i varierande grad. Nyckelord: dagligt liv, kvalitativ litteraturstudie, omvårdnad, påverkan, reumatoid artrit. / Lindkvist, R & Persson, E. Living with rheumatoid arthritis and the impact on daily life. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: rheumatoid arthritis, abbreviated in RA, is a chronic and inflammatory joint disease. The disease, also called arthritis, attacks the peripheral joints of the body. The most affected areas of the body are the joints of the hands and feet but the disease can also manifest extra articular, which means that other systems and tissues can be attacked by RA. Cardiovascular diseases such as stroke and myocardial infarction are more common when you have RA. Without drug treatment RA can also lead to joint destruction. As a nurse, the pharmacological treatment is important and alleviate the pain and inflammatory as prescribed. Interaction between patient, nurse and other related people is fundamental in making common decisions in care, also called person-centered care. The model daily life <--> functional health status, of Carnevali, works as a support for the nurse to identify problems in nursing and determine needs and resources for the individual to maintain quality in daily life. Purpose: to investigate the experiences of people living with RA and the impact on daily life. Method: the literature review was written with a qualitative approach. A total of 11 articles were selected to the result and were qualified by two independent reviewers. Result: Three different themes were discovered of the articles results. The themes that answered the purpose of the literature review were: Physical impact on daily life, psychological impact on daily life and social impact on daily life. Conclusion: RAs impact on daily life has physical, psychological and social aspects. These three themes integrate with each other and result in a entirety which affects each individual with RA to a varying degree. Keywords: daily life, impact, nursing care, rheumatoid arthritis, qualitative literature review.

Bakgrund: Äldre är den grupp i Sverige som statistiskt sett ökar mest. Globaltförväntas den äldre populationen öka från 12% till 22% år 2050. Åldrandet delasin i tre generella perspektiv: biologiska, psykologiska och sociala. Vidare är enaspekt vid ökande ålder att det sociala nätverket minskar. Detta kan leda tillensamhet bland många äldre vilket i sin tur kan leda till depression. Ytterligareproblematik vid åldrandet är undernäring, vilket kan orsakas av, bland annat,depression och ensamhet. Känsla av sammanhang (KASAM) är ettomvårdnadsteoretiskt perspektiv som är relevant bland den äldre befolkningen ochi relation till upplevelsen av hälsa. Sjuksköterskans uppgifter bland den äldrebefolkningen är, bland annat, att uppmärksamma och behandla psykisk ohälsasamt undernäring för att bibehålla så hög livskvalité som möjligt. Syfte: Syftet varatt sammanställa äldre personers upplevelser av att äta ensamma. Metod: Studiengenomfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats och baserades på .12vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet baserades på tvåhuvudkategorier. Den första huvudkategorin var måltidens sociala sammanhangmed underkategorierna brist på social interaktion och ersättandet av socialainteraktioner. Den andra huvudkatergorin var måltidsförberedelse medunderkategorierna motivation, ekonomi och miljö. Konklusion: Förlusten av enpartner försätter en individ i en direkt riskgrupp, både för depression såväl som förundernäring. Förlusten bidrog dessutom till en sänkt känsla av sammanhang och isin tur sänkt livskvalitet. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ta fasta påmåltidens betydelse i det förebyggande arbetet med psykisk och fysisk ohälsa. / Background: The elderly population in Sweden is the group that is statisticallyincreasing the most. Globally, the elderly population is expected to increase from12% to 22% by 2050. Aging is divided into three general perspectives: Thebiological, psychological and social. A further aspect is that the social network isdeclining with increasing age. This can lead to loneliness among many elderlywhich in turn can lead to depression. Further problems with aging are nutritionalstatus, more specifically malnutrition, which can be caused by, for example,depression and loneliness. Sense of coherence (KASAM) is a nursing theoryperspective that is relevant among the elderly population and their views onhealth. The nurse's duties among the elderly population are to pay attention tomental illness and malnutrition in order to maintain as high a quality of life aspossible. Purpose: The purpose was to compile older people's experiences ofeating alone. Method: The study was conducted as a literature study with aqualitative approach based on 12 scientific studies conducted with qualitativemethod. Results: The results were based on two main categories. The first maincategory was the social context of the meal with the subcategories lack of socialinteraction and the replacement of social interactions. The other main categorywas meal preparation with the subcategory’s motivation, economy andenvironment. Conclusion: The loss of a partner puts an individual in a direct riskcategory for depression as well as malnutrition. The loss also contributed to areduced sense of coherence and, in turn, a lower quality of life. It is thereforeimportant as a nurse to focus on the importance of the meal in the preventive workon mental and physical illness.