Background: Within palliative care at the end of life, the meeting with nurses has great significance for the patient's relatives. However, there are divided opinions about how nurses and the patient's relatives experience the meeting with each other. Nurses have high demands on themselves regarding their competence and ability to create meaningful relationships. The meeting between the patient's relatives and nurses can be decisive for the relatives and influence and change their entire image of healthcare. Aim: To describe nurses' experiences of meeting the patient's relatives during end-of-life care. Method: A literature study with a qualitative approach. Eleven caring science articles with a qualitative method were analyzed. Result: The first theme that emerged through the analysis was Being limited with two associated subthemes eperiences of inadequacy and lack of education. The second theme that emerged in the analysis was being available with good communication and commitment as sub-themes. Conclusion: The nurses described both positive and negative experiences of meeting the patient's relatives during end-of-life care. Through good communication and commitment, the nurses were able to meet the needs of the relatives. It emerged that there was a lack of educational opportunities in the treatment of relatives, which resulted in a feeling of inadequacy. The nurses' skills and knowledge need to be expanded in order to achieve a meaningful and rewarding meeting with relatives.  Keywords: End of life care, Experiences, Meeting, Nurses, Relatives, Qualitative literature study.

Bakgrund: Överflyttningen för patienter mellan IVA och allmän vårdavdelning kan leda till psykisk och fysisk påfrestning för både patienter och närstående. För att skapa en god omvårdnad vid överflyttningen behöver patienters och närståendes upplevelser undersökas för att identifiera vilka behov de uttrycker. Syfte: Beskriva patienters och närståendes upplevelser av överflyttningen från IVA till en allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv manifest ansats där analysen utgick från fjorton vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier: Att uppleva missnöje, ångest, och otrygghet innan överflyttningen från IVA, Att uppleva förlust av kontroll och trauma under överflyttningen, Att uppleva tvivel, sårbarhet, och bristande förberedelse efter överflyttningen från IVA, Att uppleva brist på kommunikation och ett minskat stöd i den förändrande vårdmiljön, och Att överflyttningen blev ett steg i rätt riktning och gav tillbaka kontrollen. Upplevelserna går att koppla till vårdmiljön, kommunikationen, stödet från närstående och vårdpersonal, förberedelserna inför överflyttningen, och i vilken grad närstående och patienter involverades i vården. Slutsats: Interventioner bör sättas in tidigt i överflyttningsförloppet och inkluderar främst förberedande samtal och en uppdatering i utskrivningskriterierna från IVA. Ytterligare forskning krävs för att undersöka de rekommenderade interventionerna samt lyfta in sjuksköterskors perspektiv i överflyttningen.

Bakgrund: Palliativ vård är komplext och utmanande ur flera perspektiv. Behovet av palliativ vård ökar i takt med en åldrande befolkning och forskningens framsteg. Både på en nationell- och internationell nivå. Patienter och anhöriga ställer krav på en god och säker vård vilket sjukvården menar att sjuksköterskor ska leverera. Detta trots upplevelser av bristande kunskaper och förberedelser inför vårdandet av palliativa patienter. Metod: Vårdvetenskapliga artiklar användes och söktes fram genom databaserna CINAHL och MEDLINE. Arbetet består av en allmän litteraturöversikt. En kvalitativ studiedesign användes för att på ett lämpligt sätt besvara syftet och därmed det fenomen arbetet belyser. Syfte: Syftet är att belysa nyexaminerade sjuksköterskor upplevelser av att vårda palliativa patienter. Resultat: Arbetet resulterade i tre teman, den palliativa vårdens emotionella påverkan, emotionellt- och kollegialt stöd, och bristfällig utbildning. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var emotionellt svårt att vårda palliativa patienter. Anhöriga utgjorde en viktig del i den palliativa vården och deras behov av stöd och information var av betydelse. Tillgängligheten och stöd från erfarna kollegor var en väsentlig del i arbetet. Bristfällig utbildning och erfarenheter var en gemensam faktor för den upplevda komplexiteten och svårigheterna inom palliativ vård. Slutsats: Resultatet bidrar till en djupare förståelse för hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever vårdandet av palliativa patienter. Detta kan leda till bättre palliativ vård eftersom nyexaminerade sjuksköterskors behov av stöd belyses. Det kan resultera i bättre hälsa och välmående inom professionen. Detta är också i enlighet med de globala målen, där välmående och hälsa är en viktig faktor för hållbar utveckling.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ökar vilket dels beror på en åldrande befolkning men även på att många cancerformer blir allt vanligare. Det har även skett en ökning av överlevnad av cancer till följd av aggressivare onkologiska behandlingar, vilket innebär att fler cancerdrabbade kan leva betydligt längre med sjukdomen än tidigare. Detta leder i sin tur till att antalet canceröverlevare som lever med smärta ökar. Trots att smärta till stor del är behandlingsbar visar studier att många patienter inte är adekvat smärtlindrade, vilket kan orsaka ett stort lidande hos den drabbade. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancerrelaterad smärta samt deras upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter valdes 18 artiklar ut och analyserades med innehållsanalys. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: påverkan på det dagliga livet, smärtupplevelse, smärthantering samt bemötande från vårdpersonal. Smärta påverkade patienterna ur flera aspekter, såväl fysiskt och psykiskt som socialt, kulturellt och ekonomiskt. Det fanns en rädsla för att använda opioider vilket utgjorde ett hinder för adekvat smärtlindring. Patienter önskade bättre information och kommunikation från vårdpersonalens sida. Slutsats: Smärtupplevelsen hos cancerdrabbade påverkar individen negativt i en rad olika aspekter av livet, samt att brist på information och förståelse från vårdpersonal ökar patientens lidande. Trots att sjukvårdspersonalens bemötande har sina styrkor så finns det ett stort behov av bättre information och kommunikation. / Background: Cancer is a disease that is increasing, which is partly due to an ageing population, but also because different forms of cancer are becoming more common. There has also been an increase in cancer survival as a result of more aggressive treatments, which means that more cancer sufferers can live significantly longer with the disease than before. This leads to an increase in cancer survivors with pain. Although pain is often treatable, studies show that many patients are not adequately relieved from their pain, which can cause great suffering. Purpose: To examine patient´s experiences of living with cancer-related pain and their experiences of healthcare professional´s treatment towards them. Method: A general literature review with a qualitative approach. The article searches were conducted in PubMed and Cinahl, and 18 articles were included and analysed with content analysis. The articles were quality reviewed with the help of SBU’s review template for qualitative studies. Result: Four categories were identified: impact on daily life, pain experience, pain management and treatment from healthcare professionals. Pain affects the patient physically and psychologically as well as socially, culturally and economically. Patients fear using opioids, which constitutes an obstacle to adequate pain management. Patients express a need for better information and communication from healthcare professionals. Conclusion: The pain experienced by cancer patients affects the individual negatively in different aspects of life, and lack of information and understanding from healthcare professionals worsens the patient suffering. Although healthcare professionals’ treatment towards patient´s has its strengths, there is a need for better information and communication.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och årligen drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Sjukdomen är en livshotande händelse och kan medföra funktionsnedsättningar i olika grad som påverkar på personers liv. Det kan även påverka på de anhörigas liv som tar hand om sin familjemedlem som har insjuknat. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med funktionsnedsättningar det första året efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Upplevelser som framkom i resultatet delades in i två teman: förlorad kontroll över kroppen och återfå kontroll över livet. Utifrån dessa teman framkom sex underteman: att bli instängd, att bli orkeslös, att leva med förlorad identitet, att leva med förändrad sinnesstämning, att anpassa sig till funktionsnedsättningar och att uppleva hopp. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande samt leder det till ett nytt och annorlunda liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar och anpassa vården efter detta. Att kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap vid bemötande av patienter efter en stroke medför att kvalitén på omvårdnaden kan förbättras. / Background: Stroke is one of the most common widespread diseases in Sweden and approximately 30 000 people suffers each year. The disease is a life-threatening experience and can lead to disabilities and affect the patient’s lifestyle. It can also affect the lives of the relatives who take care of their family member who has been diagnosed with a stroke. Aim: To describe patient’s experiences of living with the disabilities the first year after a stroke. Method: A systematic literature study of nursing research articles with qualitative approach according to Evans descriptive synthesis. Results: Experiences, which were identified in the result, were divided into two themes: Lost control of the body and regain control of their life. Based on the themes six sub-themes appeared: To be trapped, to be decrepit, to live with lost identity, to live with altered mood, to adapt to the disabilities and to experience hope. Conclusion: Living with disabilities after a stroke affect a patient’s body, mind and spirit, and lead to a new and different life. Nurses should pay attention to victim’s experiences of the disabilities and adapt the nursing accordingly. Being able to listen, provide support and use their knowledge in the treatment of patients after a stroke can improve the quality of healthcare.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i världen. Detta innebär att patienterna som söker somatisk akutmottagning också lider av psykisk ohälsa i högre grad. I akutsjukvården kan det förekomma hög arbetsbelastning och sjuksköterskor kan behöva ta snabba beslut kring patienter. Sjuksköterskan inom akutsjukvården upplever patienter med psykisk ohälsa som mer komplexa och har mindre tid att utveckla en vårdande relation. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning avseende sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av att möta patienter med psykisk ohälsa på en somatisk akutmottagning.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys genomfördes med meningsenheter från utvalda artiklar som ansågs besvara studiens syfte. Resultat: Det framkommer att sjuksköterskorna inte upplever att miljön är passande för patienter med psykisk ohälsa. Det finns en osäkerhet i bemötandet och bedömningen av denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa upplevs som mindre intressanta och nonchaleras. Slutsats: Det framkommer att osäkerheten hos sjuksköterskorna bidrar till att vården inte blir jämlik.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande sjukdom utan botemedel. Det finns fleraegenvårdsåtgärder som gör att det går att utesluta mediciner längre fram och somdessutom förhindrar senkomplikationer. Omfattande kvantitativ forskning finnsinom området diabetes typ 2 och dess behandling. MEN det svårare att hittakvalitativ forskning som beskriver patienternas upplevelser kring egenvård. Syfte:Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga studier avkvalitativ ansats. Dessa har hämtats från PubMed och CINAHL för att analyserasoch besvara syftet. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Kost, Fysiskaktivitet, Blodsockerkontroll och Information Slutsats: Att få diagnosen diabetestyp 2 framkallar flera olika känslor. Sjukdomen innebär flera livsstilsförändringardär information är en av de avgörande faktorerna för att dessa förändringar skakunna ske. / Background: Diabetes type 2 is a growing disease that lacks a cure. Thera areseveral measures of selfmanagement that can lead to the exclusion ofpharmacological treatment and prevent later-on complications. Vast quantativeresearch exists within the field of type 2- diabetes and it´s treatment. However it´smore difficult to find qualitative research describing patients experiences ofselfmanagement regarding type 2-diabetes. Purpose: The purpose was toenlighten patients experiences about selfmanagement concering type 2-diabetes.Method: A study of litterature based upon ten scientific reports with a qualitativeapproach. Theses have been gathered from PUBMED and CINAHL to beanalyzed in regards to the purpose. Results: Four main categorys were identyfied.Diet, Physical activity, Bloodsugar control and Information. Conclusion:Recieving diagnosis of type2-diabetes induces several different emotions. Thedisease requires several changes of life-style whereas information is one oft thekeyfactors leading to that theses changes really occur.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är progredierande sjukdom som drabbar nervcellerna vilka styr muskulaturen med koldioxidnarkos vilket är den vanligast dödsorsaken inom tre till fem år. Det är vanligt att anhöriga agerar vårdare till den sjuke vilket kan leda till ökad stress och börda för anhörigvårdaren.   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående med ALS.Metod:Kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar från databaserna; PubMed, CINAHL, PsyHub, Web of Science som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman identifierades samt ten subteman. Framtagna huvudteman var; Omvälvande Känslor, Att förändras i sin roll samt Strategier för att orka. Slutsats: Anhörigvårdare till närstående med ALS upplevde ständigt nya problem, ökad börda och fler uppoffringar. Förhållandet till den sjuke förändrades när relationen gick från anhörig till vårdare och känslan av normalitet blev svår att upprätthålla. Upplevelserna av extern vårdpersonal var splittrad med både goda och sämre erfarenheter. Familjecentrerat förhållningsätt bör användas inom vården för att anhörigvårdares behov ska mötas. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurodegenerative neuromuscular disease affecting the motor neurons with eventual death due to respiratory failure within three to five years. It is common for family members or friends to nurse patients which can lead to increased stress and burden for the family carers.   Aim: The aim of this study was to describe family carers experiences of caring for a relative with ALS.Methods:Qualitative literature study of ten scientific papers taken from four databases; “PubMed”, “CINAHL”, PsyHub” and “Web of Science”. These were analysed using Fribergs five step model. Results: 3 main themes were identified alongside 10 subthemes. The main themes consisted of; Turbulent Emotions, The change in one’s role, Strategies to manage.  Conclusion: Family carers with relatives inflicted with ALS experienced increased burden of new responsibilities, increased strain, and forfeiture of one’s normality. The relationship with the afflicted individual changed from family member/friend to carer. Family carers found that the quality of care given by external care staff was inconsistent. Family focus care needs to be more prevalent to meet the needs of family carers.

Bakgrund Amning är en global folkhälsofråga som kan öka hälsan hos både barn och mödrar. WHO har som mål att amningsfrekvensen ska öka men statistiken visar på att amningsfrekvensen minskar. Det finns många fördelar med amning men även många svårigheter som skapar hinder för mödrar att kunna amma. Att amma har historiskt sett varit relaterat till att vara en fungerande kvinna och att inte kunna nå detta kan skapa känslor av skuld och skam. Barnhälsovårdssjuksköterskan som träffar mödrar efter förlossningen har en betydande funktion i sitt omvårdnadsarbete med att stödja modern i amningen och att ge det individuella stöd som behövs. Syfte Syftet med studien var att identifiera och syntetisera mödrars erfarenheter av barnhälsovårdssjuksköterskans stöd vid amning. Metod Studien är en kvalitativ litteraturstudie med Evans (2002) beskrivning av tolkande datasyntes som metod.Resultat Resultatet innehåller tre teman och sex subteman. Att stödet var bekräftande var av betydelse och det framkom att mödrar kände krav att upprätthålla amningen samt att det var viktigt att få stöd i valet att antingen amma eller inte. Mödrar hade erfarenheter av att den information som de fick var bristande samt att de fick motstridiga råd, vilket visade på betydelsen av informativt stöd. Betydelsen av ett individanpassat stöd visade sig genom ett behov av att bli sedd och att stödet fanns tillgängligt för mödrarna. Slutsats Hur BHV-sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet stödjer mödrar i amningen är av vikt,då ett bristande stöd kan leda till negativa känslor såsom att ha krav på sig, att inte bli hörd eller bristande förtroende. BHV-sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete arbeta individanpassat och evidensbaserat gällande amningsstöd, vilket en del mödrar har erfarenheter av och andra inte. / Background Breastfeeding is a global public health issue that can enhance the health of both children and mothers. The World Health Organization’s (WHO) goal is to promote and increase the frequency of breastfeeding, yet the statistics indicate a decline in breastfeeding rates. There are numerous benefits associated with breastfeeding, as well as several challenges that create barriers for mothers to breastfeed. Historically, breastfeeding has been associated with women's functionality, and the inability to achieve this can evoke feelings of guilt and shame. The child health nurse, who attends to mothers after childbirth, plays a crucial role in supporting breastfeeding and providing the necessary individualized support.Aim The aim of this study was to identify and synthesize mothers´ experiences of the child health nurse´s support in breastfeeding. Method The study is a qualitative literature study with Evans (2002) description of interpretive data synthesis as a method. Results The result includes three themes and six subthemes. It was important that the support was confirmatory and it appeared that mothers felt a pressure to maintain breastfeeding. It was also important to be supported in the choice to breastfeed or not. Mothers experienced that thegiven information was deficient and they got contradictory advice, which showed the importance of informative support. The meaning of individual support was demonstrated through a need to be seen and that the support was available to the mothers. Conclusion How the child health nurse supports mothers in breastfeeding is important, as a lack of support can lead to negative feelings such as pressure, not being heard or a lack of trust. In nursing, the child health nurse should work individually and evidence-based regarding breastfeeding support, which some mothers have experience with and others do not.

Bakgrund: Studier visar att cancerdiagnoser är starkt förenade med smärta i olikadimensioner, vilket gör det komplext att lindra. När cancern inte längre går att bota skiftarvårdens fokus från kurativ behandling till att lindra patientens lidande. Palliativ vård inriktarsig på att i ett tidigt skede lindra smärta och besvär som patienter upplever. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa hur patienter med cancer som vårdas inom palliativ vårdupplever smärta. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom struktureradedatabassökningar där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut för att kunnabesvara studiens syfte. Studierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med tre underkategorier.Huvudkategorierna var: (1) Upplevelsen av cancerrelaterad smärta, (2) Kommunikation ochdess påverkan på smärtupplevelsen, (3) Minskad livskvalitet, (4) Farmakologiska är inte detenda alternativet. Slutsats: Genom ökad förståelse för patientens smärtupplevelse kansjuksköterskans förmåga öka med att bistå med god palliativ vård med personcentrering ochatt tidigt identifiera cancerrelaterad smärta. Trots befintliga riktlinjer och metoder för lindringav smärta är det uppenbart att starka smärtupplevelser fortfarande förekommer. Genom attlyssna på och förstå patienternas subjektiva upplevelser av smärta kan eventuella brister ivården identifieras. Detta skapar en möjlighet att utveckla och implementera nyaarbetsmetoder eller rutiner som syftar till att optimera sjuksköterskans omvårdnad vidcancerrelaterad smärta inom palliativ vård / Background: Studies indicate that cancer diagnoses are strongly associated with pain invarious dimensions, making it complex to alleviate. When cancer is no longer curable, thefocus of care shifts from curative treatment to relieving the patient's suffering. Palliative careaims to alleviate pain and discomfort that patients experience at an early stage. Aim: Thepurpose of this literature review was to highlight how patients with cancer in a palliativestage experience pain. Method: A literature review was conducted. Through structureddatabase searches eleven scientific articles with a qualitative approach were identified toaddress the purpose of the study. The studies were analyzed using qualitative contentanalysis. Result: The analysis resulted in four main categories with three subcategories. Themain categories were: (1) The experience of cancer-related pain, (2) Communication and itsimpact on the experience of pain, (3) Reduced quality of life, (4) Pharmacological optionsare not the only alternative. Conclusion: Through an increased understanding of the patient'spain experience, the nurse's ability to provide effective palliative care with a person-centeredapproach and early identification of cancer-related pain can be enhanced. Despite existingguidelines and methods for pain relief, it is evident that intense pain experiences still occur.By listening to and comprehending patients' subjective experiences of pain, potentialshortcomings in care can be identified. This provides an opportunity to develop andimplement new work methods or routines aimed at optimizing nursing care for cancer-relatedpain in palliative care.