Inom omvårdnad av personer med ätstörningar är relationen mellan vårdare, familjer och patient viktig. Det är viktigt att se till personens psykiska och fysiska behov samt kunna motivera till återhämtning hos den sjuka. Syftet med det här examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en ätstörning. Nio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av artiklarna resulterade i fem kategorier: att känna sig övergiven av omgivningen; att känna sig styrd av sjukdomen; att förstå att man är sjuk och vilja bli av med sjukdomen; att känna ilska, skam och ångest samt att inte se sin rätta kroppsbild. Upplevelser som personerna hade var bland annat att de kände sig isolerad, hade svårt att bilda relationer utanför familjen, kände skam, ångest och hade en vilja att självskada sig. Att skapa kunskap är viktigt i omvårdnaden av personer med ätstörningar för att sjuksköterskor ska kunna skapa en trygghet, tillit och kunna främja en hälsosam livsstil för återhämtning från sjukdomen. Denna litteraturstudie kan användas till att öka förståelsen för personer som lever med en ätstörning vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad för dessa personer och familjer.

Bakgrund: Hot och våld är något som är ett globalt problem för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. I Sverige finns det lagar och föreskrifter för hur arbetsgivaren ska arbeta för att åstadkomma en säkrare arbetsplats. Sjuksköterskor har i sin kompetensbeskrivning att de ska förbättra vården och sin arbetsplats samt att de ska jobba personcentrerat för att hjälpa patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våldssituationer på akutmottagningen.  Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Databaserna som använts för att inhämta artiklarna är Cinahl och PubMed. Avgränsningen för området gjordes med hjälp av en POR modell. Analysen av de vetenskapliga artiklarnas resultat gjordes genom att dela in ämnena i teman och subteman. Resultat: Många sjuksköterskor hade erfarenheter av hot och våld på arbetsplatsen. De hade även tankar kring hur det hade kunnat förebyggas, vad som utgjorde riskfaktorer samt hur deras mående och privatliv påverkats av hot och våld på arbetsplatsen.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det fanns utrymme för förbättring samt flera åtgärder att vidta för att sjuksköterskor skulle kunna känna sig säkra på sin arbetsplats. Åtgärder som framkom var till exempel större närvaro av väktare samt utbildning i bemötande av hotfulla och våldsamma patienter. / Background: Threat and violence is a global problem that nurses in the emergency department experiences. There are laws and regulations in Sweden of how the employer should work for a safer environment. According to the nurses’ work description, they should continuously improve the care for patients and make sure of having a person-centered focus.  Aim: The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of threat and violence in the emergency department.  Method: This study is a literature review where ten qualitative scientific articles results were reviewed and analyzed. The databases that were used were Cinahl and PubMed. Limitations for the aim were made using a POR model. The scientific articles were analyzed through dividing the subjects into themes and subthemes.  Results: Many nurses had experienced threat and violence at their workplace. They had thoughts about how it could be prevented, which the risk factors were and how their wellbeing was affected by the threat and violence.  Conclusion: Nurses experienced that there were possibilities for improvement and workarounds to make sure the nurses felt safe at their workplace. Improvements that were suggested were for example presence of security guards and education in handling patients that are violent.

Bakgrund: 115,4 miljoner människor uppskattas ha fått diagnosen demenssjukdom år 2050. Att ha en demenssjukdom kan inbringa känslor som skam och saknat självvärde. Det kan upplevas som en förlust av sig själv att insjukna i en demenssjukdom eftersom minnet försämras. Demenssjukdom ses som en anhörigsjukdom eftersom sjukdomen kan påverka anhöriga. Sjuksköterskor kan uppleva att det är ansträngande att vårda en person med demenssjukdom och kan uppleva att anhöriga har ett större behov av stöd än vad personen med demenssjukdom har. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en närstående med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes har använts. Tio kvalitativa artiklar inkluderas i resultatet. Resultat: Utifrån analysen formades två teman, vikten av att ha resurser och en livsomställning. Där fem subteman skapades, att behöva stöd i vårdandet, att behöva återhämtning, att förlora relationer, att uppleva ett inre kaos och att uppleva förändringar i vardagen. Slutsats: Genom att anhöriga får stöd från sjuksköterskor i form av information, samtal, hjälp med vårdandet samt att sjuksköterskor inkluderar anhöriga i vården av deras närstående, kan anhöriga få en bättre upplevelse av sin situation som de befinner sig i. / Background: 115.4 million people are estimated to be diagnosed with dementia in 2050. Having dementia can bring feelings of shame and lack of self-worth. It can be experienced as a loss of itself to fall ill with a dementia disease because the memory gets worse. Dementia is seen as a relative disease because the disease can affect relatives. Nurses may experience that it is exhausting to care for people with dementia and they can experience that relatives have more need for support than people with dementia has. Purpose: To describe relatives' experience of having a close relative with dementia. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis has been used. Ten qualitative articles were included in the results. Results: Based on the analysis, two themes were formed, the importance of having resources and a life adjustment. Five sub-themes were created, to need support in care, to need recovery, to lose relationships, to experience an inner chaos and to experience changes in everyday life. Conclusion: By giving relatives support from nurses like information, conversation, help with care and that nurses include relatives in the care of their relatives, relatives can get a better experience of their situation.

Hiv är en sjukdom som kräver kontinuerlig behandling och kontakt med hälso- och sjukvården. Utebliven behandling resulterar i ökad sjuklighet och dödlighet. Samtidigt beskrivs att vårdpersonal kan påverka följsamhet och inställning till behandling hos personer med hiv. Det ställer ett ansvar på vårdpersonalen att bemöta personer med hiv på ett bra sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården hos personer med hiv. Metod: Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. 18 vetenskapliga artiklar ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av stöd från vårdpersonal, mötas av okunskap, respektlös behandling på grund av sin sjukdom samt ett gott bemötande ger förtroende för vårdpersonal. Slutsats: Resultatet visar på att det finns en tydligt bristande kunskap från hälso- och sjukvårdpersonalen kring sjukdomen och hur de drabbade påverkas vilket resulterat i exempelvis diskriminering och stigmatisering. Studien har även visat på vilken betydelse stödjande attityder och förhållningssätt har på personernas välbefinnande och följsamhet i behandlingen. Ytterligare kunskap krävs kring hur hälso- och sjukvårdspersonal ska utbildas för att personer med hiv ska uppleva ett bättre bemötande.

Världen över finns idag över 58 miljoner människor som är drabbade av någon form av demenssjukdom och cirka 95% av alla med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD innefattar många olika symtom och några vanliga symtom är fysisk och verbal aggression, depression, oro och apati. Vårdpersonal inom hälso-och sjukvården kommer att möta och vårda dessa personer i sitt arbete och behöver därför besitta rätt kunskap för att bemöta personerna på bästa sätt. För att förstå vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD så behöver detta studeras. Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD. Författarna valde därför att göra en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier, att ofta möta våld är svårt och känslomässigt utmanande, att lära känna personen samt individanpassa mötet är viktigt, att den fysiska miljön har betydelse men det är svårt att anpassa den, att samarbeta kan vara svårt men skapar möjlighet att se hela personen, brist på vårdpersonal och tid äventyrar vården, att kunskap samt utbildning är nödvändigt och önskvärt. Vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med BPSD visade att det kan vara tungt och utmanande därför behövs mer tid, utbildning och stöd från organisation för att kunna lära känna, bemöta samt vårda personen med BPSD. Mer forskning på hur tidsbrist och kontinuitet påverkar vårdpersonal i vården av personer med BPSD behövs.

Bakgrund: Närstående spelar en viktig roll även då en familjemedlem bor vid ett särskilt boende för äldre. Många äldre som bor på särskilt boende anses vara i livets slutskede och stor del av vården som ges kan anses vara palliativ i sin karaktär. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård på särskilt boende för äldre. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i två olika databaser: PubMed och Psycinfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats och artiklarnas resultat har analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att god information och kommunikation är väsentligt, Att förtroendefulla relationer är betydelsefullt, Att möta otillräcklig vårdsamordning, samt Att känna ett ansvar för vården. Konklusion: Närstående rapporterade både god vård, och brister i vården som påverkade deras eget välmående. Brister i vården handlade om otillräckligt engagemang från vårdpersonal vilket kan orsaka ett onödigt lidande. God vård beskrevs som goda relationer till personalen som både såg den närstående och den äldre.

Bakgrund: Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på personer och dess anhöriga. Återhämtningen är utmanande för alla involverade parter i den drabbades väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet med denna studie var att beskrivas personers upplevelse av återhämtningefter en stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design, vars systematiska sökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 19 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med stöd av Bengtsson (2016). Resultat: Analysen resulterade i de fyra kategorierna; Att behöva anpassa sig efter en förändrad självbild; Lära sig leva med olika former av funktionsnedsättningar; Professionellt och socialt stöd är nödvändig för återhämtning; och Hemmet har stor betydelse för återhämtning. Slutsats: Litteraturstudien visade att personer med stroke upplevde fysiska och psykiska begränsningar som ledde till negativa känslor och upplevelser av att vara en börda gentemot omgivningen. Olika stöd och rehabilitering kunde förbättra välmående och hjälpa dem fokusera på återhämtning. En trygg hemmiljö var föredragen för återhämtning. Sjuksköterskor kan stödja genom att uppmärksamma patientens behov.

Bakgrund: Under de första månaderna efter en förlossning diagnostiseras 8–15% av alla nyblivna mödrar i Sverige med depression. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av förlossningsdepression. Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultatet analyserades med inspiration av Popenoe et al., (2021) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, tre huvudkategorier och nio underkategorier. Temat var “Inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar”. De tre huvudkategorierna var: Tappa kontrollen över sitt liv, Vilja vara ensam men ändå känna sig övergiven och Vara rädd för att bli dömd som en dålig mamma. Slutsats: Kvinnorna behöver mer stöd från vårdpersonalen när de drabbats av förlossningsdepression. Kvinnorna behöver hjälp att initiera samtal om psykisk ohälsa & förlossningsdepression eftersom det är ett tabubelagt ämne. Det krävs att kvinnorna känner förtroende för vårdpersonalen för att våga berätta om sin ohälsa. / Background: 8-15% of all women in Sweden get diagnosed with perinatal depression during the first month postpartum. Aim: Describe women's experiences of suffering from perinatal depression. Method: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Searches in databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo were conducted. The result was analyzed with the Popenoe et al., (2021) model for analyzing literature studies. Result: The analysis resulted in one theme, three main categories and nine subcategories. The theme was “Not being able to live up to one's own and expectations of others”. The three main categories were: Losing control over one's life, Wanting to be alone but still feeling abandoned, Fear of being judged as an unsuitable mother. Conclusion: The results showed that women who suffer from postnatal depression need more support from healthcare professionals. They need help to initiate conversation about mental illness and perinatal depression since it's taboo to talk about. There's a need for women to feel comfortable with healthcare professionals to have the courage to open up about their mental illness.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal kulturellt betingad tradition och omfattar en skada på eller avlägsnande av det kvinnliga könsorganet. Trots att det är olagligt i alla västerländska länder har antalet könsstympade kvinnor ökat kraftigt till följd av ökad immigration. Detta ställer krav på vårdpersonalens förmåga att bemöta och vårda kvinnor med könsstympning. Syftet: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av hälso-och sjukvården, med fokus på vårdpersonalens attityder och bemötande. Metod: För att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. I litteraturstudien inkluderades 13 artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; att känna sig dömd och utsatt i mötet med vårdpersonal, att känna frustration över bristande kommunikation och information, att mötas av bristande kunskap och förståelse samt att känna missnöje och otrygghet över att inte bli respekterad och hjälpt. Slutsats: Kvinnorna upplevde betydande brister i mötet med vårdpersonal, vilket ofta resulterade i större trauma och lidande. Bristande kunskap och utbildning framstod som den främsta orsaken till detta. Vårdpersonal behöver förbättrade kunskaper och förståelse för kvinnlig könsstympning samt transkulturell omvårdnad för att kunna ge så god vård som möjligt till denna patientgrupp. Ytterligare forskning krävs för hur hälso- och sjukvårdspersonalen ska utbildas för att på bästa sätt kunna bemöta och vårda könsstympade kvinnor.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom där individen pendlar mellan episoder av maniska/hypomaniska och depressiva skov som kan resultera i funktionella och kognitiva förändringar. Sjukdomen är mycket komplex och påverkar både den drabbade och omgivningen i hög utsträckning. Syftet: Att undersöka närståendes erfarenhet av att leva nära någon som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserat på elva kvalitativa studier. Pubmed och Cinahl användes vid databassökningar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och 10 underkategorier. Kategorierna var: “Bli psykologiskt och fysiskt påverkad”, “Bli socialt isolerad och balansera tillvaron”, “Använda hanteringsstrategier” och ”Samarbeta med hälso- och sjukvården”.  Konklusion: Närstående till personer med bipolär sjukdom upplevde många svårigheter kopplat till sjukdomens oförutsägbara natur. De kände ett ensamt ansvar och upplevde ett bristfälligt stöd från samhället, det sociala nätverket och vården. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvården inkluderar närstående och erbjuder dem ett anpassat stöd. / Background: Bipolar disorder is a mental illness where the individual oscillates between episodes of manic/hypomanic and depressive episodes that can result in functional and cognitive impairments. The disease is highly complex and affects both the affected individual and their surroundings to a high extent. Aim: To investigate the experience of relatives living with individuals who have bipolar disorder. Method: A literature study based on eleven qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used for database searches. The analysis was conducted using Friberg's analysis model. Result: The literature study shows that bipolar disorder has a significant impact on the lives of relatives. The results are presented in four categories; 1) Being psychologically and physiologically affected, 2) Becoming socially isolated and balancing life, 3) Using coping strategies and finally 4) the role of health care. Conclusion: Relatives of individuals with bipolar disorder experienced many difficulties related to the disease's unpredictable nature. They felt a lonely responsibility and experienced inadequate support from society, social networks, and health care. It is therefore essential that health care includes relatives and offers them tailored support.