Bakgrund: Psykisk ohälsa kan ses som ett samlingsbegrepp som innefattar både allvarligare psykiska sjukdomar och mildare psykiska symtom. Då den psykiska ohälsan ökar i samhället kan det leda till att sjuksköterskor på akutmottagning mer frekvent möter denna patientgrupp. Arbetet på akutmottagning är komplext då många olika patientgrupper handläggs. Patienter med psykisk ohälsa beskriver att de ofta möts av stigmatisering och önskar att personalen hade djupare kunskap och förståelse gällande psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att inte ha de rätta förutsättningarna i en hektisk och högstimulerande miljö, Att inte ge likvärdig vård på grund av ett mindre intresse och stigmatiserande attityder, Att kommunikation och utvärdering av omvårdnadsinsatser är utmanande, Att osäkerhet och utmanande beteenden påverkar förhållningssättet samt Att brist på kunskap och erfarenhet hindrar en god vård. Sjuksköterskor upplevde att miljön och arbetssättet på akutmottagning inte var anpassad för patienter med psykisk ohälsa och att stigmatiserande attityder påverkade vården. De upplevde en osäkerhet och otillräcklighet i mötet med dessa patienter. Avsaknad av kunskap gällande psykisk ohälsa var något som bidrog till att sjuksköterskor ifrågasatte sin professionella roll och förmåga att ge en god vård till patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: En anpassning av miljön på akutmottagning och att sjuksköterskor får mer tid för dessa patienter skulle kunna bidra till säkrare bedömningar och i slutänden tidsbesparing både för patienten och för vården. Tillräcklig kunskap gällande psykisk ohälsa är något sjuksköterskor på akutmottagning upplever att de saknar. För att förbättra vården och minska känslor av otillräcklighet, osäkerhet och stigmatiserande attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa bör sjuksköterskor få mer utbildning inom området.

Bakgrund: Palliativ vård är något som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under professionen. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att lindra lidande samt stödja patienter att leva med största möjliga välbefinnande till livets slut. Dessutom ska sjuksköterskor respektera patienters önskemål och behov vid livets slutskede, samt ge stöd till patienters anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa aspekter vid vårdandet av patienter i livets slutskede. De positiva aspekterna presenteras i temat vårdandets betydelse, vilket innefattar tre subteman: vikten av att vara medveten och uppmärksam, tillfredsställelse genom att visa närvaro, samt vikten av betydelsefulla relationer. De negativa aspekterna sjuksköterskor upplevde presenteras i temat begränsningar i vårdandet, vilket innefattar subteman saknad av kunskap, känsla av tidsbrist samt känslomässig påverkan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde vårdandet i livets slutskede som tillfredsställande och uppmärksamhet som betydelsefull. Goda relationer med medarbetare, patienter och anhöriga upplevs viktigt och kan resultera i bättre vård. Sjuksköterskor upplevde även begränsningar i vårdandet på grund av brist på tid och kunskap, samt på grund av egen känslomässig påverkan. / Background: Most of nurses provide palliative care during their profession. Palliative care is based on an approach that is characterized by a holistic view of the person. Nurses have a great responsibility to alleviate suffering of palliative patients and to support them to live with the greatest possible well-being to the end of their lives. In addition, nurses must respect the patients’ wishes and needs at the end of their lives and provide support to patients’ relatives. Aim: To describe nurses’ experience of end-of-life caring. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Results: Nurses experienced both positive and negative aspects in end-of-life caring. The positive aspects are introduced in the theme the importance of caring, which includes the subthemes: the importance of being aware and observant, satisfaction by being present and the importance of meaningful relationships. The negative aspects are presented in the theme limitations in caring, which includes the subthemes: lack of knowledge, feeling the lack of time and emotional impact. Conclusion: Nurses experienced end-of-life caring satisfactory and awareness as significant. Good relationships with co-workers, patients and patients’ relatives were perceived important and can result in better care. Nurses experienced limitations in caring due to lack of time and knowledge and due to emotional impact.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en livshotande psykiatrisk sjukdom vilket främst anses drabba kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av ihållande problematik med födointaget med en onormal strävan efter en viktnedgång. Behandlingen fokuserar främst på att häva svälten, normalisera ätandet och minimera de kroppsliga symtomen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Studierna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: I resultatet presenteras 5 kategorier;  ”önskan att bli involverad i vården”, ”önskan att ses som en unik person”, ”att relationen med sjukvårdspersonal hade betydelse”,  ”att tvingas släppa kontrollen var plågsamt men också hjälpsamt” och ”att vårdas tillsammans med andra kunde vara både stödjande och skadligt”. Slutsats: Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, därför ses ett stort behov av ökad förståelse över patienters upplevelse för att omvårdnaden skall kunna utformas på ett personcentrerat sätt. Sjuksköterskans bemötande och kompetens kan påverka behandlingsprocessen och därför anses en god relation vara betydande. Sjuksköterskorna behöver få en djupare förståelse och verktyg för att kunna bemöta patienterna på ett respektfullt sätt och stärka patientens empowerment.

Bakgrund: Att erbjuda palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse då målsättningen är att lindra, främja livskvalité och bibehålla patientens psykosociala och existentiella liv fram till döden. Existentiellt är vi som mest ensamma vid födseln och döden. Denna existentiella ensamhet kan vara tung att bära och utmärker sig ofta hos patienter som ångest, rädsla och en ökad sårbarhet. För att vårdpersonal ska kunna öka välbefinnandet hos patienter i livets slutskede och kunna ge en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen innehar tillräckligt med kunskap i hur de möter existentiell ensamhet. Syfte: Syftet var att utforska hur vårdpersonal möter existentiell ensamhet hos personer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utgick från Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Vårdpersonalen mötte existentiell ensamhet genom att på olika sätt finnas där, genom att personcentrera mötet, skapa en relation och mötas på ett personligt plan och genom att skifta mellan ett personligt och professionellt förhållningssätt. Diskussion: Studiens kvalitet granskades utifrån trovärdighetsbegreppen beskrivna av Shenton (2004). De tre fynden som diskuterades var vikten av god kommunikation, vårdpersonalens tidsbrist påverkar mötet och att våga möta existentiell ensamhet.

Bakgrund: Människor blir alltmer stillasittande vilket ökar risken för metabolt syndrom och kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom är ett allvarligt tillstånd där hjärtat drabbas av syrebrist, varpå hjärtmuskeln förtvinar och eventuellt dör. Efter insjuknandet kan livet upplevas förändrat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta och identifiera behov samt erbjuda livsstilsråd hos personer som genomgått kranskärlssjukdom. Preventiva åtgärder som fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom avser en mängd positiva hälsoeffekter på kort och lång sikt. Genom att studera personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom kan en djupare förståelse om rehabiliteringsprocessen uppnås vilket kan främja sjuksköterskans arbete för en individanpassad och säker vård. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom. Metod:  I litteraturstudien tillämpades kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Totalt sammanställdes och analyserades tolv artiklar. Data kategoriserades och en objektiv tolkning utfördes varpå en teoretisk förståelse växte fram. Resultat: Studiens resultat består av fyra kategorier; att uppleva rädsla för en ny hjärtinfarkt, att de fysiska förutsättningarna är förändrade, att fysisk aktivitet med andra påverkar motivationen och att negativa tankar motverkas. Slutsats: Sammantaget framkommer det att personer upplevde rädsla vid fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom. Dessutom upplevde flertalet personer begränsningar i relation till kroppens fysiska kapacitet.  Sjuksköterskan bör därav utforma information utifrån personens individuella behov och resurser för att främja fysisk aktivitet och en ökad hälsa samt livskvalitet efter kranskärlsjukdom.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av kognitiv sjukdom. Alzheimers sjukdom är en progressiv sjukdom som leder till en förlust av kognitiva funktioner, vilket leder till att personer som insjuknar i Alzheimers är i ett stort behov av stöd från andra. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att som sjuksköterska ta hand om både patienten och anhöriga. Sjuksköterskan bör ha kunskap om anhörigas situation och upplevelser för att kunna ge rätt stöd och vägledning till dessa. Syftet: var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom som bor hemma. Metod: litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes. Resultat: De slutliga kategorierna blev: ”att känna kärlek och vilja använda tiden tillsammans”, ”att känna vanmakt och önska stöd”, ”att roller och relationen med personen förändras”, ”att vara begränsad och önska tid för sig själv” och ”att förlora sin anhörig”. Slutsats: Anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom upplevde dels positiva känslor och att tillvaron begränsades. De anhöriga upplevde sig ensamma i situationen med en brist på stöd. För att underlätta situationen för de anhöriga behöver sjuksköterskan bistå de anhöriga med kunskap och stöd.

Introduktion: Fenomenet medkänslotrötthet är en kombination av utbrändhet och sekundär traumatisk stress, som kan drabba sjuksköterskor i omvårdnaden. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av medkänslotrötthet. Metoden: litteraturstudie av 19 vetenskapliga studier tagna från databaserna PubMed och Cinahl, analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats. Resultatet: visade på fem kategorier: “Att ha blivit känslomässigt bränd och vara sliten mellan viljan att hjälpa andra och att skydda sig själv”, “Att vara utmattad och fullständigt dränerad på alla plan”, “Att inte räcka till gav känslor av värdelöshet och satte spår i det professionella jaget”, “Att djupt beröras och lida av att se andra personer lida” och “Att växa och nå nya insikter ”. Slutsats: Medkänslotröttheten innebar att bli berövad medkänslans gåva, vilket gav ett lidande som påverkade relationer och patientsäkerhet. Både personligt och professionellt stöd behövs för att kunna läka och bli en resurs i omvården.

Bakgrund: Enterostomi är ett samlingsnamn på flera tarmstomier. Den skapas genom ett kirurgiskt ingrepp där en del av tarmen dras ut och sys fast på bukväggen i syfte att tarminnehållet ska tömmas igenom i en så kallad stomipåse. Bildandet av denna innebär fysiologiska förändringar för människokroppen. Personen kan även drabbas psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om personers upplevelse av att leva med en enterostomi för att kunna vara ett bättre stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med enterostomi. Metod: I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes litteraturstudien där 17 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem olika kategorier: Begränsas i dagligt liv, Förändrad kroppsbild och sexualitet, Stöd och strategier för att kunna anpassa sig, Informationens betydelse för autonomi och sociala relationer, Psykosociala utmaningar. Slutsatser: Personer med begränsas i det dagliga livet och är i behov av stöd. I samband med enterostomin kommer en ny kroppsbild, vilket även påverkar det sexuella livet. Stöd är en viktig del i anpassningen till det nya livet. Personer behöver få mera kunskap om hanteringen av enterostomin för bättre livskvalitet.

Psykisk ohälsa är något som blir allt vanligare och vanligare i vårt samhälle. Människor mår allt sämre. Att lida av en psykisk sjukdom kan vara oerhört tungt för personen och dennes familj. I vårt samhälle finns fortfarande en stigmatisering kring att lida av en psykisk sjukdom, även om detta har förbättrats de senaste åren. Dock finns en stereotyp bild kvar. Tvångssyndrom (OCD) är ett psykiskt tillstånd som är relativt okänt hos allmänheten. Detta trots att sjukdomen är vanlig. Tillståndet innefattar mycket mer än bara själva tvånget, och kan begränsa personen på många sätt i vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka personers upplevelser av att leva med OCD. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod. Genom systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed CINAHL och PsycInfo valdes åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll ut. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i fyra kategorier: att sträva efter kontroll och säkerhet, att hela ens tillvaro påverkas, att vilja vara som alla andra och söka förklaringar och vikten av förståelse och stöd. I resultatet framkom det hur svårt det var att leva ett fungerande liv, vad gäller jobb, skola, familjeliv. Även de mest grundläggande saker kunde bli en stor påfrestning på grund av tvånget och behovet att söka försäkran. Personer med OCD beskrev att samhället inte hade kunskapen samt förståelsen som behövdes. Därför förespråkar författarna till denna studie, ytterligare kunskap inom tillståndet OCD för att som sjuksköterskor kunna arbeta personcentrerat kring dessa personer, för att sprida kunskap i ämnet och få bort den tabubelagda stämpeln.

Antalet patienter som vårdas på sjukhus i Sverige på grund av en avsiktlig självdestruktiv handling, har ökat under de senaste tio åren. Patienternas behov av vård kan variera och deras problem kan vara svåra att definiera i form sjukdomsdiagnoser. Förutsättningar för sjuksköterskan att upprätthålla en god vårdrelation kan påverkas och svårigheten att bedöma patienternas behov kan ge upphov till vårdlidande. Uppsatsens syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta och vårda patienter som avsiktligt skadar sig själva. Materialet för studien utgörs av sju kvalitativa artiklar som bygger på intervjuer av sjuksköterskor, där upplevelser av att vårda den här patientgruppen beskrivs. Artiklarna har bearbetats genom en innehållsanalys av studiernas resultat. Det framgår här att sjuksköterskorna upplever många motstridiga känslor i vårdandet av patienter som avsiktligt skadar sig själva. Återkommande beskrivningar är upplevelser av frustration, osäkerhet, rädsla och även ilska. Utifrån vald analysmodell har de beskrivna känslorna analyserats utifrån likheter och skillnader och sammanförts genom tre nya teman med syftet att beskriva sjuksköterskans upplevelser; ”Otillräcklighet i yrkesrollen”, ”Svårigheter med ansvarstagande” och ”Frustration över att inte förstå”. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med vårdvetenskaplig teori och författarnas egna tankar. Ett resonemang förs kring hur brist på förståelse för patienternas situation och problem kan påverka vårdrelationen. Sjuksköterskors upplevelse av osäkerhet gällande yrkeskunskaper och färdigheter, påverkar förutsättningarna för att se och bedöma patienternas behov. Osäkerheten kan leda till utebliven vård och på så sätt ge upphov till ett vårdlidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>