Bakgrund: Diabetes mellitus är en av de vanligaste kroniska metabola sjukdomarna i världen, många invandrare är drabbade av sjukdomen. När krig och oroligheter uppstår i världen får det människor att fly för sina liv och söka skydd i tryggare länder. Uppfattningar och omvårdnad av diabetes mellitus ses som en stor utmaning inom vården. Stora brister i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskan har identifierats. Syfte: Litteraturstudien syfte var att beskriva invandrare med diabetes mellitus uppfattningar av sin sjukdom och deras erfarenheter av omvårdnad vid diabetes mellitus samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artikelsökningarna utfördes i databasen PubMed. Resultat: Det framkom att invandrare med diabetes uppfattade sin sjukdom som något skamligt. Invandrarna upplevde en identitetsförlust när de tvingades ändra sin mat och sina kostvanor. Deltagarna upplevde även sin sjukdom som ett fysiskt och psykiskt lidande. Erfarenheter beträffande omvårdnaden ansågs bestå av svårigheter och hinder i kommunikationen. Även frustrationer över bristen på stöd och resurser från sjukvården beskrevs. Deltagarna kom ifrån olika världsdelar men majoriteten av deltagare i denna litteraturstudie kom från Asien. Slutsats: Mat och kostvanor är betydelsefulla traditioner bland invandrare, ett tillfälle till socialt umgänge. En identitetsförlust upplevdes när dessa traditioner måste förändras och anpassas efter sjukdomen diabetes mellitus. Skamkänslor för sjukdomen upplevdes, deltagarna undanhöll sin sjukdom för att rädda sitt anseende. Frustrationer över bristande stöd i omvårdnadsprocessen erfors som negativa aspekter i kontakten med sjukvården.

De flesta föräldrar som var rökare och hade små barn i hemmet var medvetna om att de utsatte sina barn för passiv rökning. Tidigare forskning visade på att det också fanns föräldrar som inte hade kunskaper om hur passiv rökning kunde påverka sitt barns hälsa och sin egen hälsa. Syftet var att beskriva föräldrar med barn 0-5 års motivation för att sluta röka.  Metoden var systematisk litteraturstudie utifrån kvalitativa artiklar för att få en djupare förståelse. De 13 kvalitativa artiklarna analyserades enligt Meta-etnografisk metod. Resultatartiklarna visade att det finns motivationsfaktorer och hinder att forcera på vägen mot ett rökfritt hem och presenterades i följande teman:  Barnets hälsa, förebild som förälder rökfri miljö, stöd från primärvården.Slutsatsen är att det som motiverar föräldrarna till att sluta röka är omsorg om barnets hälsa, att vara en förebild som förälder och att skapa en rökfri miljö och att få stöd från primärvården. Mer forskning behövs i ämnesområdet för att beskriva hur distriktssköterskan kan hjälpa föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år till en rökfri vardag. / Parents´ that smoke and had small children in their home are concerned about the fact that they exposed their children to passive smoking. Previous research has found that parents´ that did not have any knowledge about passive smoking and how this could impact their own and children´s health. The aim of the current study is to describe the motivation of parents with children 0-5 years old wanting to quit smoking. The method used was a meta-analysis from thirteen qualitative articles. The result revealed that there is motivational factors and obstacles to focus on when improving a non-smoking home. This were presented into following themes:  Children´s health, parents as role model, non-smoking environment and support from primary care . To conclude: the motivations behind the parents´ choice to stop smoking is because of the increased awareness of their child´s health, being a good role model as a parent, build a smoke-free environment by receiving support from primary care. Although more research is needed to describe how the district nurse can support parents and small children between age 0-5 years old for a better everyday life.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Bakgrund: Ett empatiskt förhållningssätt beskrivs väsentligt för sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. I arbetet löper sjuksköterskor större risk än andra yrken att drabbas av utmattningssyndrom vilket i kombination med den emotionella påfrestningen de utsätts för kan leda till upplevelser av empatitrötthet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av empatitrötthet. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. De databaser som användes vid artikelsökningen var Cinahl, Pubmed, SCOPUS, Psychinfo samt Web of science. Resultat: I resultatet framkom vad sjuksköterskorna beskrev föranlett upplevelser av empatitrötthet samt hur detta påverkat dem i sin yrkesroll och i privatlivet. Upplevelser av empatitrötthet hade en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa samt deras förmåga att skapa goda vårdrelationer till patienter och närstående. Detta medförde en risk för patientsäkerheten. Resultatet belyses vidare under 4 kategorier vilka framkom under analysarbetet; Känslor av utmattning, Distansering från patienter och närstående, Organisatoriska förutsättningar samt Vikten av återhämtning. Konklusion: Upplevelser av empatitrötthet påverkade sjuksköterskors förmåga att ge god och säker vård. Sjuksköterskorna behöver få stöd, kunskap samt tid för återhämtning för att bli stärkta i sin yrkesroll. Då samstämmighet råder i forskningen kring sjuksköterskans upplevelser av empatitrötthet krävs vidare forskning för att bredda och fördjupa förståelsen.

<p>Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Sammanlagt inkluderades sex studier. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som påverkade livskvaliteten hos patienterna var god symtomkontroll, närhet till och stöd från anhöriga, att behålla meningsfulla aktiviteter och vidmakthålla en normal tillvaro, samt att delta i dagliga livet. Att känna trygghet där man vårdades oavsett om det var i hemmet eller på sjukhus samt att ha en bra relation till vårdpersonal var också viktigt. Slutligen påverkades livskvaliteten också av religiösa och existentiella funderingar, samt huruvida patienterna var förberedda inför döden eller inte. Slutsats: Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Resultatet är främst överförbart till patienter i övre medelåldern eller till äldre patienter inom palliativ vård och mer forskning som beskriver yngre vuxnas upplevelser av livskvalitet vid livets slut är befogad.</p>

Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Sammanlagt inkluderades sex studier. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som påverkade livskvaliteten hos patienterna var god symtomkontroll, närhet till och stöd från anhöriga, att behålla meningsfulla aktiviteter och vidmakthålla en normal tillvaro, samt att delta i dagliga livet. Att känna trygghet där man vårdades oavsett om det var i hemmet eller på sjukhus samt att ha en bra relation till vårdpersonal var också viktigt. Slutligen påverkades livskvaliteten också av religiösa och existentiella funderingar, samt huruvida patienterna var förberedda inför döden eller inte. Slutsats: Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Resultatet är främst överförbart till patienter i övre medelåldern eller till äldre patienter inom palliativ vård och mer forskning som beskriver yngre vuxnas upplevelser av livskvalitet vid livets slut är befogad.

Bakgrund: En studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor inte erhåller den kompetens under sin utbildning som är nödvändig för att kunna inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskans fyra fundamentala ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En legitimerad sjuksköterska ska även ansvara och leda omvårdnadsarbetet av en patient självständigt och i teamarbete. Sjuksköterskan ska bedöma, diagnostisera, planera, genomföra samt utvärdera omvårdnaden i samråd med patienten. Det första året i en nyutexaminerad sjuksköterskas yrkesliv beskrivs som mest kritiskt angående att lära känna sig själv i den nya rollen. Syftet: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från student till sjuksköterska under det första året efter examination. Metod: En allmän litteraturstudie som bygger på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall för att säkerställa dess kvalité. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på artiklarnas resultat. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; känslostorm, påfrestande arbetsmiljö, ständigt jobba med självförtroendet i den nya rollen, behovet av stöd och handledning, upplevd identitet - arbetsklädernas betydelse. Nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom flertalet upplevda känslor i rollbytet och saknar självförtroende i början av sin yrkeskarriär. De upplever sig vilse i sin nya roll, arbetsmiljön skiljer sig från den välkända miljön i skolan och skapar stress och oro vilket medför en rädsla att inte kunna prestera på den nya arbetsplatsen. Diskussion: Stöd och handledning visar sig ha betydelse för att öka den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende, likaså arbetsmiljön. Tid och utrymme för god introduktion på den nya arbetsplatsen kan skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att klara sig i sin nya roll.

Bakgrund Depression är den ledande orsaken till ohälsa i världen, 300 miljoner människor lever med sjukdomen idag. Det finns flera olika behandlingsalternativ för personer med depression och fysisk aktivitet är ett av dem. Fysisk aktivitet är samtliga former av kroppsrörelse som leder till ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet kan ha lika god effekt som läkemedel och psykoterapi och kommer med färre biverkningar än läkemedel. Därför kan fysisk aktivitet användes som en omvårdnadsåtgärd för personer med depressiva symtom. Syftet var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom. Metoden var en allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar inkluderades och där resultaten kategoriserades i fyra huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat Fördelarna med den fysiska aktiviteten för personer med depressiva symtom kunde vara ökat välbefinnande, minskad stress, ökad självkänsla och mer energi i vardagen. Fysisk aktivitet var en krävande omvårdnadsåtgärd där personerna kunde uppleva hinder och det kunde vara svårt att motivera sig till att vara fysiskt aktiva. Diskussion För att personerna skall uppleva fördelar med den fysiska aktiviteten krävs följsamhet till omvårdnadsåtgärden. Personcentrerad vård kan öka möjligheten för att öka följsamheten och ge goda vårdresultat. Det är viktigt att individanpassa den fysiska aktiviteten för att öka förutsättningarna för att personerna ska kunna ta sig an hinder och öka motivationen till att vara aktiv. Slutsats Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd upplevs fördelaktigt av personer med depressiva symtom men omvårdnadsåtgärden kommer med utmaningar. Låg motivation, hinder och dåligt anpassad fysisk aktivitet resulterar i låg följsamheten vilket indikerar att personerna behöver mer stöttning kring omvårdnadsåtgärden.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare hanterar dilemman när barnets rättighet till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer kring regler och villkor. Med fokus på delaktighet och inflytande har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av tre artiklar utifrån barnkonventionen. Analysen genomförde vi för att ta reda på om artiklarna överensstämmer med läroplanen samt en likabehandlingsplan från en utvald förskola, och vilken påverkan det har i läroplanens och likabehandlingsplanens innehåll för arbetet med barns delaktighet och inflytande. Genom den kvalitativa intervjustudien har vi undersökt hur fyra förskollärare skulle hantera en konflikt sitt pedagogiska ledarskap där barns rätt till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer och villkor. För att ta reda på detta presenterar vi tre olika fallbeskrivningar för förskollärarna att lösa. Studiens resultat indikerar att relationskompetens och kommunikation är två grundläggande verktyg i hanteringen när mänskliga rättigheter hamnar i konflikt med förskolans normer för det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar att förskolan behöver i sin undervisning med demokratiska värderingar lära barnen att de har ett inflytande över sin utbildning och miljö. De har rätt till att vara delaktiga i frågor som berör dem, men det är även viktigt att göra barn medvetna att för att uppnå en demokratisk miljö så behöver de vara medvetna om sina skyldigheter.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.