<p>Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd.</p> / <p>The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.</p>

Kronisk obstruktiv lungsjukdom även förkortat KOL, är en progressiv sjukdom ofta orsakat av tobaksrökning. KOL är en vanligt förekommande sjukdom hos patienter inom vården. Sjukdomen har stor påverkan på personens vardagliga liv och påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. En exacerbation är ett försämringstillstånd i grundsjukdomen KOL. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av en KOL- exacerbation. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och Cinahl. Dessa har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fyra huvudteman framkom genom analysen av de elva artiklarna: Att begränsas av rädsla och bristande ork; Att vara maktlös och inte bli tagen på allvar; Att kunskap, kontroll och gemenskap ger trygghet; Att känna skuld och skam för att själv orsakat sjukdomen. I resultatet framkom att exacerbationer var väldigt påfrestande då andnöd skapar stor ångest och oro. Det var även vanligt att känna en maktlöshet i sin situation och försämringar i grundsjukdomen innebar en hel del begränsningar i vardagen. Personer med kunskap i sin sjukdom hade bättre förutsättningar att hantera en excacerbation. Det var viktigt att som sjuksköterskan ha en förmåga att se hela människan och göra personen delaktig i sin vård och behandling. Sjuksköterskans kunskap och bemötande spelade en viktig roll i omvårdnaden genom att skapa trygghet.

Bakgrund: Demenssjukdom kan innebär förlust av identitet och hinder i det dagliga livet. Hinder i det dagliga livet beskrivs genom att bli allt mer beroende av omvårdnadspersonalen, inte kunna göra omvårdnadspersonalen förstådda eller att inte få ta egna beslut. Vård och omsorg bör ges utifrån personcentrerad omvårdnad för att bemöta personer på ett värdefullt sätt. Personcentrerad omvårdnad anses vara medmänsklig moral, humaniskt sätt att vara mot andra.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom.  Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans.  Resultat: Förtrogenhet upplevs genom att se personer genom livsberättelser och att synliggöra personer i omvårdnaden. Förtroende var betydelsefullt för att skapa relation med personer, och även samarbetet med omvårdnadspersonalen. Påfrestning upplevdes genom att förstå personerna och att ta sig tid.  Slutsatser: Personcentrerad omvårdnad har stor inverkan på att arbeta med personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad är ett viktigt redskap för att kunna fullfölja och genomföra en god och personcentrerad omvårdnad. Omvårdnadspersonalen bör ha vetskap om personcentrerad omvårdnad. Dess inverkan på personer med demenssjukdom kan leda till att personerna kan leva det livet de gjort innan sjukdomen, uppleva välbefinnande, känna sig trygg och ha tillit.  Nyckelord: Demens, erfarenheter, kvalitativa studier, omvårdnadspersonal, personcentrerad omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem. Forskning visar att patienter med fetmaupplever stigmatisering och diskriminering i vården relaterat till deras vikt.Syfte: Att beskriva hur patienter med fetma upplever bemötandet i vården somstigmatiserande.Metod: Litteraturstudien innefattande elva artiklar av kvalitativ ansats, hämtadefrån databaserna CINAHL och PubMed, som analyserats med Granheim &Lundmans rekommendationer för tematisk innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman; i) Att inte tas på allvar ii) Att inte blirespekterad iii) Att förvänta sig stigma.Konklusion: God vård bygger på ett respektfullt bemötande där hänsyn tas tillindividens självbestämmande och integritet. / Bakground: Obesity is a public health problem. Research shows that obesepatients experience stigmatization and discrimination in healthcare related to theirweight.Aim: To describe how obese patients experience attitudes in healthcare asstigmatizing.Method: Literature review consisting of eleven articles of qualitative approach,drawn from the databases CINAHL and PubMed, analyzed with Granheim &Lundmans’ recommendations for thematic content analysis.Findings: The result is presented as three themes; i) Not being taken seriously ii)Not being respected iii) Anticipation of stigma.Conclusion: Good care builds on respectful attitudes with regard to theindividuals’ autonomy and integrity.

Bakgrund: Anorexi betyder aptitlöshet och är ett missvisande namn på en sjukdom som handlar om avsiktlig självsvält. Sjukdomen är dödlig, personer med AN löper sexfaldigt ökad risk att dö jämfört med den allmänna befolkningen. Svår och långvarig AN är ett av psykiatrins mest utmanande tillstånd att behandla. Det saknas fortfarande studier på vuxna med AN, då det övervägande finns forskning rörande tonåringar med AN. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer personer med egen erfarenhet av Anorexia Nervosa ansåg vara främjande och/eller försvårande i återhämtningen från sjukdomen. Metod: Litteraturstudien baserades på systematiska databassökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 13 artiklar med kvalitativ metoddesign med utgångspunkt i patienters upplevelser. Resultatet presenterades utefter identifierade andra- och tredje nivåns teman. Resultat: Litteraturstudien resulterade i negativa och positiva faktorer till återhämtning uppdelat i ett tredje nivåns tema om faktorer relaterade till individen, och ett tredje nivåns tema om faktorer relaterade till omgivningen- och omvårdnad. Litteraturstudien mynnade ut i ett konstaterande om att AN handlade om så mycket mer än mat och vikt, och visade på viktiga steg för individen och omvårdnaden som tillsammans ledde till återhämtning från AN. Diskussion: Gemensamt för resultatets båda tredje nivåns teman var individens önskan om att vårdarna skulle se bakom sjukdomen och arbeta tillsammans med patienten. Personcentrerad omvårdnad som kärnkompetens och salutogenes som teori var därför viktiga och användbara utgångspunkter i vården för återhämtning. Konklusion: Fokus i behandling borde vara på individ istället för på sjukdom för att uppnå återhämtning. / Background: Anorexia means loss of appetite and is misleading for a disease that is about self-starvation. The disease is deadly, people with AN have a sixth increased risk of dying compared to the general population. Severe AN is one of psychiatry's most challenging conditions to treat. There is still a lack of studies on adults with AN, most research is on teenagers with AN. Aim: The aim with this study was to highlight which factors people with a personal history of Anorexia Nervosa considered to be positive and/or negative for their recovery. Method: Literature review based on systematic database searches in the databases Pubmed, Cinahl and PsycINFO. The result was based on 13 articles with qualitative method design based on patients' experiences. The result was presented according to identified third-level themes and second-level themes. Results: The study resulted in negative and positive factors regarding recovery divided into one third-level theme of factors related to the individual, and one third-level theme of factors related to the environment and nursing care. The literature study culminated in a finding that AN is about so much more than food and weight and shows important steps for the individual and the administered care, which together lead to recovery from AN. Discussion: Common to the two third-level themes of the result was the individual's desire for the caregivers to look behind the disease and work with the patient. Person-centered nursing such as core competence and salutogenic theory where therefore important and useful starting points in the care for recovery. Conclusion: The focus of treatment should be on the individual instead of the disease in order to attain sustainable recovery.

Syfte: Utlandsfödda kvinnor har sämre hälsa och löper ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Dessutom nyttjar de inte mödravården eller deltar i förlossnings- och föräldraförberedande utbildning i samma utsträckning som svenskfödda, och de är även mindre benägna att uppnå den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Den här studien syftar till att utforska erfarenheterna av att delta i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen”, med fokus på integration och fysisk aktivitet, ur de deltagande gravida kvinnornas, barnmorskornas och kulturtolksdoulornas perspektiv. Metod: Den här studien baseras på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes från mars 2019 till december 2020 med tio kvinnor som deltog i livsstilsinterventionen: fyra gravida kvinnor, tre barnmorskor och tre kulturtolksdoulor. Tematisk analys tillämpades för att analysera data.  Resultat: Resultatet indikerade ett övergripande tema, ”Kollektiv kvinnokraft”, som genomsyrade deltagarna gemensamma erfarenheter av att delta i livsstilsinterventionen. Det baserades på tre huvudteman, vilka i sin tur upprätthölls av sju underteman relaterade till deltagarnas upplevelser: ”Tillhörighet i den nya gemenskapen” och ”Närhet till andra kvinnor” under huvudtemat “Tillhörighet”, “Frambringande av positiva känslor” och “Få kroppen i rörelse” under huvudtemat “Glädje” samt  “Kvinnor stöttar kvinnor”, “Kunskapsdelning” och “Kulturellt utbyte” under huvudtemat ”Engagemang”.   Originalitet: Resultatet visar att deltagandet i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen” skapade positiva hälsofrämjande upplevelser och att liknande insatser i framtiden bör övervägas för  att främja hälsa bland kvinnor. / Purpose: Foreign-born women have poorer health and are at increased risk of complications during pregnancy and childbirth. In addition, they do not participate in the planned antenatal care to the same extent as natives, and they are also less likely to reach the recommended amount of physical activity. This study aimsto explore the experiences of participating in the lifestyle intervention “Dancing for birth”, focusing on integration and physical activity, from the perspectives of the participating pregnant women, midwives and cultural interpreter doulas. Method: This study is based on a qualitative method with an inductive approach. Qualitative interviews were conducted from March 2019 to December 2020, with ten women who participated in the lifestyle intervention; four pregnant women, three midwives and three cultural interpreter doulas. Thematic analysis was used to analyze the data. Results: Findings an overall theme, “Womanhood”, which permeated the participants shared experiences of participating in the lifestyle intervention. It was based on three main themes, which in turn sustained by seven sub-themes related to the participants' experiences: “Belonging in the new community” and “Relatedness to other women” under the main theme “Belongingness”, “Cultivating positive emotions” and “Get the body moving” under the main theme “Joyfulness” and “Women supporting women”, “Knowledge sharing” and “Cultural exchange” under the main theme “Committedness”. Originality: The findings suggest that the participation in the lifestyle intervention “Dancing for birth” created positive health-promoting experiences and that similar interventions in the future should be considered to promote health among women.

ABSTRAKT Hansson, M &amp; Shabdulloeva, H. Migranters erfarenheter av hälso-och sjukvården utifrån olika kulturell bakgrund. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Under de två senaste decennierna har invandringen ökat markant i Sverige. Detta påverkar alla samhällssystem, och så även hälso- och sjukvårdssystemet. Att ge personcentrerad och god vård är centralt i sjuksköterskans arbete, samt att tillgodose säker och jämlik vård till hela befolkningen. För att uppnå detta krävs det att patienters kultur beaktas i vårdmötet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva migranters erfarenheter av vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga studier. Studiens fokus var på migranter i vuxen ålder &gt;18år och deras upplevelser och erfarenheter av mötet med vården. Studier som var skrivna efter år 2010 inkluderades. Innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Resultat visar att migranternas erfarenheter av vården påverkades av kommunikationssvårigheter, migranters erfarenheter av bemötande, känslor av utsatthet samt deras egna förväntningar på hälso-och sjukvård.Konklusion: Kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter påverkar migranters tillgång till hälso- och sjukvård i det nya landet. För att uppnå målet att ge god och jämlik vård till hela befolkningen krävs det inom vården en medvetenhet om kulturens inverkan på vårdmötet. / ABSTRACTHansson, M &amp; Shabdulloeva, H. Migrants' experiences of health care service from different cultural backgrounds. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and society, Department of Care Science, 2020. Background: In the last two decades, immigration has increased significantly in Sweden. It also affects all social systems, including health care. Providing person- centred, good, safe and equal care to the entire population is essential to thenurse’s work. To achieve this, the patients’ culture must be considered in the care meeting. Aim: The literature study aims to describe migrants' experiences of health care. Method: A qualitative literature study was performed based on twelve studies. The focus of the study was on migrants in adulthood &gt; 18 years, their experiences of the encounter with a health care. Studies published after 2010 were included in this review, and content analysis was used to compile the results. Results: The results indicated that immigrants' experience in the health care system was influenced by barriers such as communication, migrants’ experiences of treatment, feelings of vulnerability and expectations of health care.Conclusion: Cultural differences and communication difficulties affect migrants' access to health care in new country. Therefore, the awareness of the cultural impact on the care meeting is required to provide good and equal care to the entire population.

Background: One in two women is depressed at some point in their lives, this can be explained by different perceptions and experiences. Through explanations of women's perceptions and experiences, one can gain a deeper understanding of how women experience their depression. Because depression is an individual disease, it means that women do not always perceive and experience depression in the same way. This means that depression is something unique and can sometimes be difficult to diagnose. Aim: The aim of this literature review is to explore women´s experiences of living with depression. Method: The method that is used is a literature review. The educational perspective is in a nursing related area. Results: Ten articles were chosen and had to meet our inclusion criteria.Ten articles were chosen and were put in three categories and two subcategories. The three categories were experiences of treatment with depression, experiences of support from relative parties and experiences from support from healthcare staff. The subcategories were experiences of self medication and pharmacology at depression and experiences of depression at violence in close relations. Conclusion: Depression in women is a major problem in our society and it needs to be addressed. The women have described that with the right aids, depression is manageable, but there are certain obstacles in their everyday lives. The obstacles that can occur can be financial and/or emotional. Depression can come about in women everywhere and depression is something that needs to be unstigmatized.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats. Resultatet visar hur patienter med KOL påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Andningsbesvär var de symptom som påverkade patienterna mest och kunde variera från dag till dag. Begränsningar i vardagen så som att inte kunna utföra de aktiviteter eller arbetsuppgifter som de tidigare hade kunnat utföra men även bundenheten till hemmet var andra aspekter som lyftes fram. Slutsats: Att ha sjukdomen KOL innebar ändrad livssituation och olika strategier gjordes för att kunna hantera det dagliga livet och därmed få god livskvalitet. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a disease with a slow progressive procedure. In Sweden estimated 400 000 -700 000 people have been diagnostics with COPD due primarily to smoking. The aim of this study was to illustrate how patients with the diagnostic COPD experience their everyday life. The method was a literature review searched in database Medline, Cinahl and PsykInfo. Ten scientific articles were included in the study and they all had a qualitative design. The results showed how patient with COPD were affected physically, psychologically and socially. Breathing problems were the symptoms that affected the patients the most and could vary from day to day. Limitations in everyday life such as not being able to do those activities and tasks that they could before but also the confinement to the home were other aspects that were highlighted. Conclusion: To have COPD means a change in the everyday life and different strategies were made to be able to handle the daily living and get a good quality of life.