Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet. Denna rapport ger en kvalitetssäkring av provtagningen i verket samt utreder om fosforbalansen i verket är inom acceptabla gränser. De provtagningar som har utvärderats är rötslamsprovtagning från de två rötkammarna R100 och R200 samt vattenprovtagningen från inkommande och utgående vatten. För rötslamsprovtagningen utreddes om tid på dygnet eller dag i veckan hade betydelse för metall- och totalfosforhalterna och i vattenprovtagningen jämfördes metall- och totalfosforhalterna från olika djup i verkets in- eller utloppskanal. Ett test utfördes även för att jämföra två olika konserveringsmetoder av vatten till metallanalyserna. Veckoprover av avvattnat slam jämfördes med de ordinarie månadsproverna för att undersöka eventuella skillnader i totalfosforbalansen. Samtliga analyser utfördes enligt de standardmetoder som används vid Käppalas eget ISO 17025-certifierade laboratorium. Undersökta fysiska variabler var torrsubstans (TS) för de olika slamproverna (rötslam och avvattnat slam), suspenderad substans (SS) för inkommande vatten och glödrest på TS från rötslam och på SS från inkommande vatten. Rent kemiskt analyserades metallhalten av tenn och de sju gränsvärdesmetallerna, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink, i rötslam samt inkommande och utgående vatten och totalfosforhalten i samtliga analyser. Metallanalyserna utfördes externt medan totalfosforhalterna bestämdes på Käppalas laboratorium genom molybdatmetoden. Kvalitetssäkringen visade på att varken rötslamsprovtagningen eller vattenprovtagningen behövde ändras för att ge ett mer representativt resultat. Rötslammet varierade i halterna men processen skedde tillräckligt långsamt för att ett regelbundet veckostickprov skulle kunna upptäcka eventuella avvikelser. Halterna i inkommande och utgående vatten ändrades inte signifikant beroende på djup och konserveringsmetoden påverkade inte heller metallanalysresultaten. Fosforbalansen hos veckoproverna av avvattnat slam avvek nämnvärt från månadsprovernas balanser, utan att vara bättre, och för att ge en bra bild av fosforbalansen rekommenderas därför ytterligare försök med veckoprover jämsides månadsprover under en längre tidsperiod.

Introduction: This study adult guardianship for people with impaired decision- making capacity will be analysed. Three different counties in Skåne, Sweden will be studied with the perspective of their recruitment process and the supervision of the adult guardian. The purpose of the study is to look closer at how the counties quality assures their work and how they can guarantee legal certainty to the people with impaired capacity. In today’s society there’s an increasing amount of people in need of an adult guardian, both in Sweden and around the world. To have an adult guardian is a drastic restriction in a person’s life, as they lose all their legal rights, whereas the guardianship is allowing another person to take over their decision making. Therefore this measure should only be used as the last resort of action. Today we’re often fed with different horror stories about non- working adult guardians, who misuse their power-position in another person’s life and the society speculates whether this measure is for the person’s best or not. Therefore this study will be looking closer at how this procedure is implemented in practice in the countys.Method: This study is a documentary study based on swedish laws, national guidelines, public documents and internal guidelines from each county. The collected material was analyzed with a thematic analysis method.Result: Current laws and national guidelines leave a room for interpretation for the countys to organise their work with the procedure of adult guardianship. The study showed both differences and similarities in the counties work procedure. The studied counties were variously generous with sharing their internal guidelines and documents. Some counties used the national guidelines more frequently, while others had established more internal guidelines for the employee to use.Conclusion: All the counties had established routines and guidelines which can be seen as measures in the form of both quality assuring and legal certainty for the people with impaired decision-making capacity. The area of adult guardianship is unexplored, which could benefit from the counties sharing their experiences with each other and be further explored.

Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskursåtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU-perioder under studie-och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går iårskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie-och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory. Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel medupplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för-och efterarbete i skolan.

Produktivitet i anläggningsbranschen är fortfarande lägre än i andra branscher och Ryde (2020) har redovisat den årliga ökningen av produktiviteten under perioden 1990–2019 till 2,7 procent för vägbyggnadsbranschen. Produktiviteten har ökat under dessa år eftersom ett aktivt arbete med frågan utförts men den har fortsatt potential att utvecklas (Ryde, 2020). Sedan ett par decennier erbjuds och efterfrågas kvalitetssäkring i de flesta entreprenader men ofta utförs den utan att göra skäl för namnet och om kvalitetssäkringsarbetet upplevs onödigt blir det bara slöseri med resurser. Om det i stället finns ett effektivt kvalitetssäkringsarbete fås minskat antal fel och ökat förtroende från beställare som leder till bättre samarbeten och positiv marknadsföring (Severinsson, 2014). Bedrivs kvalitetssäkringsarbetet på ett effektivt sätt är det möjligt att säkra rätt kvalitet utan att det för den sakens skull kostar mer än det borde (Severinsson, 2014). I en kartläggning av Samuelsson (2021) sägs att drivkraften till mycket av den förändring som sker i samhället idag är digitalisering och byggbranschen ligger fortfarande efter i utvecklingen av digitala arbetssätt. Det finns en stor bredd i de satsningar som görs i dagsläget däremot menar Samuelsson (2021) att byggnadsinformationsmodellering (BIM) är det enskilt största utvecklingsområdet både i Sverige och i den internationella trendspaningen. Med tanke på tyngdpunkten i BIM för digitalisering i byggbranschen (Samuelsson, 2021) och att BIM kan minska slöseri (Borrmann et al., 2018) skulle det vara intressant att studera om BIM skulle kunna minska slöseri i kvalitetssäkringsarbetet. Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för slöseri i kvalitetssäkringsarbetet i produktionen av vägbyggnadsprojekt och om användningen av BIM kan minska mängden slöseri. Datainsamlingen har skett genom en semi-strukturerad intervjumetod och för att kunna uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförts och det har gett studien det djup som behövs för att besvara frågeställningarna. Data har samlats in från ett medelstort företag verksamt inom vägbyggnadsbranschen och respondenter är yrkesarbetare och tjänstemän som dagligen arbetar med kvalitetssäkringsarbete. Resultatet i studien visar att flera typer slöseri och utmaningar förekommer i kvalitetssäkringsarbetet hos företaget. Flera av typerna av slöseri har sitt ursprung i dokumentationshantering och i avsaknaden av struktur i arbetssättet hos företaget. De identifierade slöseriet presenteras under rubrikerna: överproduktion; väntan; överarbetning, felaktig eller bristande bearbetning; onödiga arbetsmoment; defekter och outnyttjad kreativitet. Resultatet diskuteras mot relaterad forskning på ämnena kvalitetssäkring, slöseri och BIM. Slöseri förekommer i kvalitetssäkringsarbetet som skulle kunna minimeras med hjälp av användningen av BIM. Däremot finns inte nog starka incitament för entreprenörer att börja använda BIM i dagsläget. Det ligger främst i beställarens händer att föreskriva och främja användningen av BIM i vägbyggnadsprojekt. De rekommendationer som slutligen framkommer är att ta vara på anställdas intresse av digitala verktyg och fokusera tillgänglig tid på hur BIM skulle kunna implementeras på företaget. Detta eftersom kvalitetssäkringsarbetet skulle kunna effektiviseras med hjälp av användningen av BIM.

Syfte: Studiens främsta syfte har varit att med hjälp av journalgranskning vid Odontologiska fakulteten utvärdera vilka patienter som söker till jouren och om journalinnehållet uppfyller kraven som ställs från Socialstyrelsen. Undersöka om patienterna återkommer för samma besvär efter jourbesöket och om det finns en skillnad på journalinnehållens kvalitet mellan tandläkarstudenter och KUT-tandläkare (Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz). Material och metod: Utvärderingen gjordes genom en retrospektiv studie där 200 patientjournaler granskades. Vid granskningen följdes ett protokoll där alla variabler och parametrar registrerades. Variabler, som studerades, var ålder, ny patient/intern pågående patient/intern icke pågående patient, journalinnehåll, allmän- och lokal anamnes, diagnos, återbesök och vem som behandlade patienten. Resultat: Den dominerande orsaken (45%) till patienternas jourbesök var smärta. De tre vanligaste diagnoserna som man ställde var apikal parodontit 16%, pulpit 16% samt frakturerad fyllning 10%. Journalgranskningen visade att 42% av journalerna var bristfälliga. Vid sambandsanalys visade det sig att samtliga KUT- tandläkarnas journaler hade med alla variabler som studerades. Slutsats: Det erhållna resultatet visar att en femtedel av de som kom till jouren var helt nya patienter. Brister, som upptäcktes, var hur patientjournaler dokumenterades. Granskningen visade att nästan hälften av journalerna var bristfälliga och saknade någon eller några av variablerna som studerades. Att kunna skriva journal korrekt är en del av tandläkaryrket och är en sorts kvalitetssäkring. Därför kan förhoppningsvis denna studie leda till att ytterligare studier görs inom detta område för att belysa brister som påträffas inom vården samt åtgärda dessa och systematiskt arbeta för att förbättra kvaliteten. / Purpose: The main aim of the study was to evaluate which patients visit the emergency department at the Faculty of Odontology, if the requirements from Socialstyrelsen for students writing medical records are met. Evaluate if patients revisit for the same cause and if there is a difference between dental students and KUT-dentists (Complementary Programme for dentist with a dental degree from outside the EU/EES and Switzerland) regarding documentation of medical records. Material and method: The evaluation was performed through a retrospective study in which 200 medical records were reviewed. The audit followed a protocol in which all variables and parameters were registered. Variables studied were age, new patient/internal ongoing patient/internal non ongoing patient, medical record structure, general and local history, diagnosis, return visits and who treated the patient Result: The predominantly cause of patients on-call visits was pain (45%). The three most common diagnoses were apical periodontitis (16%), pulpitis (16%) and fractured filling (10%). The medical record analysis showed that (42%) of the records were deficient. In connection analysis, it was found that all KUT-dentists did not have written any defective records. Conclusion: The results obtained showed that one fifth of those who came to the emergency department were new patients. Deficiencies that were discovered were how medical records were documented. The audit showed that almost half of the records were lacking one or all of the variables studied. To correctly write a medical record is part of the dental profession and is a quality assurance. Hopefully this study will lead to further studies being done in this area to highlight shortcomings in health care and to address these to improve quality. The results obtained show that one fifth of those who came to the clinic were completely new patients

I dagens samhälle finns många organisationer som utfärdar standarder, och många som följer standarder. Det finns standarder för mycket, alltifrån produkter och produktionsprocesser till redovisning och företagsledning. Standarder är ett slags regler, men standariseringsorganisationer kan inte tvinga någon att följa dessa regler. Därför behöver de stor auktoritet för att övertyga andra om att följa just deras standarder. I den här boken diskuteras hur standardiseringsorganisationer arbetar för att bygga upp sin auktoritet. Två standardiseringsorganisationer presenteras: en kommitté inom International Organization for Standardization (ISO) samt International Accounting Standards Committee (IASC). Den första organisationen skapar standarder för kvalitetsarbete, den andra standarder för redovisning. Inom båda dessa områden råder konkurrens - det finns ett flertal relger för såväl kvalitetsarbete som redovisning. Författaren visar vilka strategier just ISO och IASC använder sig av för att skapa auktoritet, och vilka organisatoriska problem dessa strategier ger upphov till. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2000</p>

Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra. Att det krävs en ny typ av ledarskap som skall kunna initiera, hantera, inspirera, stödja och utveckla mångfaldsarbetet i organisationen är något som har framgått i föreliggande studie. Under analysen av det empiriska materialet har klara tendenser till homogenisering kunnat skönjas i vissa organisationer, inte enbart när det gäller den kulturella bakgrunden utan även den kunskap som medarbetarna kan tillföra organisationen. Rekryteringsprocesser används inte som redskap för mångfaldsutveckling och det är en enda informant som hävdar att man har börjat arbeta med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna ur ett mångfaldsperspektiv. Oliktänkande, nytänkande och innovativa processer är inte speciellt eftersträvade i de studerade organisationerna. Att det är ”svenska normer och regler som gäller” samt att ”man måste anpassa sig till organisationens kultur” är något som somliga intervjuade har uttalat sig om. Även om många av informanterna uppger att verksamhetsutveckling betyder utveckling av nya tjänster och produkter utifrån kundernas och marknadens behov så visade det sig att de flesta saknar insikt i kundernas gruppsammansättning och dess konsekvenser för den egna organisationen. Att en mångfaldig arbetsstyrka bidrar till ökad kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet är inte en drivkraft för alla informanter. Graden av kännedom om kundgruppens sammansättning och dess behov verkar inte direkt styra verksamhetsutvecklingsarbetet i dessa organisationer, vilket i sin tur har konsekvenser på vilken service/vård/behandling man erbjuder sina klienter/kunder/brukare och inte minst kvalitetssäkringen av dessa tjänster. Detta betyder vidare att mångfaldsutvecklingsarbete inte kan betraktas vara en självklar del av verksamhetsutvecklingsarbetet. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Det teoretiska och empiriska underlaget tyder på samma sak: att arbeta medvetet med mångfaldsutveckling handlar om en överlevnadsfråga oavsett om det är privat, offentlig eller frivillig sektor man bedriver sin verksamhet i. De flesta av informanterna i denna studie har dock inte insett detta än, trots den omfattande demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningsproblematiken som är så påtaglig redan nu. Slutsatsen är att mångfaldsutvecklingsarbetet kräver ett målinriktat samt långsiktigt förändringsarbete som tvingas fram av den omfattande globaliseringen samt den demografiska utvecklingen i vårt land. En process som måste kvalitetssäkras, utvärderas och följas upp. Faktum återstår: vi har redan ett multikulturellt land, men fortfarande saknar vi de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället. / Abstract : Sverige står inför en demografisk utveckling som kommer att utmana både oss individer men även de strukturer och organisationer vi jobbar i. Ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv är utmaningen ännu större då att kunna på ett proaktivt sätt integrera mångfaldsarbetet i det övriga utvecklingsarbetet kommer att vara en viktig förutsättning för organisationers överlevnad. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa större förståelse för mångfaldens betydelse för verksamhetsutveckling samt att skapa insikt i ledarskap - och rekryteringsprocesser ur ett mångfaldsutvecklingsperspektiv. Uppsatsens frågeställningar ville ta reda på drivkrafterna bakom mångfaldsutvecklingsarbetet i de studerade organisationerna. För att kunna ta reda på det har jag valt att intervjua 3 mångfaldsansvariga samt 8 verksamhetsansvariga från 10 olika människobehandlande organisationer som bedriver något form av socialt arbete. Det visade sig att begreppet ”mångfaldsutveckling” är fortfarande väldigt nytt samt oanvänt som organisationsutvecklingsmetod. Några få av de studerade organisationerna har blygsamt börjat identifiera drivkrafterna som tvingar fram ett strategiskt mångfaldsutvecklingsarbete, men att det finns mycket mer att åstadkommas är det något de flesta respondenter intygar om. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Studiens resultat slår fast att trots att vi redan nu har ett multikulturellt land saknar vi fortfarande de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.

Den ökade användningen av BIM har ändrat villkoren inom byggsektorn. Arbetet syftar till att identifiera och definiera de krav och kvalitetssäkringar av BIM-objekt som finns inom projektering, produktion samt förvaltning. Avsaknad av en gemensam standard försvårar kravställning och kvalitetssäkring av BIM-objekt vilket har lett till vissa komplikationer, främst vid konvertering mellan olika programvaror. BIM är med sin potential med största sannolikhet en stor del av byggsektorns framtid. För att kunna ta nästa steg i utvecklingen måste en gemensam standard gällande krav och kvalitetssäkring utarbetas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Norsok M-650 kan appliceras i processen för att säkerställa kvaliteten på ett gjuteriföretag. Målet är att upptäcka eventuella avvikelser mellan företagets produktion och standarden samt att ta fram den dokumentation som krävs vid en framtida certifiering, en så kallad ”Qualification Test Record”. Studien har utförts genom dokumentering av Norrhults Stålgjuteri AB:s produktion och en analys av standarden.

Samtidigt som konkurransen i byggbranschen idag är hög har kraven på kvalité och effektivitet från samhället ökat. Däremot har många av de frågor som rör hanteringen av digitala handlingar och digitala leveranser inte behandlats på det sätt som krävs för att få en standardiserad arbetsprocess. Begreppet BIM har florerat i branschen under en längre period vid det här laget, men trots detta råder det fortfarande en hel del oklarheter om vad det faktiskt innebär. Visualiseringsaspekten som utvinns ur en BIM-modell har blivit väl vedertagen, men tillskillnad från en 3D-CAD är det snarare I:et i BIM, informationen, som definierar övriga aspekter. Därför bör BIM snarare tolkas som ett informationsflöde med tillhörande 3D-modell än tvärtom. Framgångsfaktorer gällande implementeringen av ett standardiserat arbetssätt i våra grannländer har varit statliga riktlinjer och direktiv. I direktiven har varje del av byggprocessen behandlats ur ett BIM-perspektiv, där standarder och arbetsmetoder bestämts. I Sverige har vi i dagsläget inte kommit lika långt gällande ett standardiserat arbetssätt. Varje aktör beskrivs som sina egna pionjärer och risken blir således stor för att hjulet måste uppfinnas på nytt varje gång. Ett steg i rätt riktning hade därför varit att större byggherrar och förvaltare, gärna statliga, gemensamt utarbetar en manual liknande den som återfinns i våra grannländer och kräver BIM i sina upphandlingar. Hur vida en BIM-modell kan uppnå juridisk status lägger i sin tur grunden för hur framtidsutsikterna ser ut för arbetssättet. Här kommer även processen med att kvalitetssäkra modellerna bli ännu viktigare. / At the same time as the competition in the construction industry is high. The demand for quality and efficiency has increased from the community. However, many of the issues concerning the management of digital documents and deliveries are not being handled in the manner required to obtain a standardized work process. The concept of BIM have flourished in the industry for a long period of time at this point, but despite this there is still a lot of confusion about what it actually means. The visualization aspect obtained from a BIM model has been well established but in a BIM model it is the information that defines the other aspects. It should therefore rather be interpreted as a flow of information with an associated 3D model than vice versa. Success factors regarding the implementation of a standardized working process in our neighboring countries has been government guidelines and directives. The so called BIM manuals are treating each part of the construction process from a BIM perspective and standards and processes get determined. Meanwhile, the process regarding similar guidelines has not been progressed in Sweden. Each actor is being described as their own pioneer and the risk is therefore great for the wheel to be reinvented every time. A step in the right direction would be if larger property developers, preferably the ones being owned by the government, in collaboration drew up documents similar to the ones found in our neighboring countries and required BIM in their procurements. Whether or not a BIM model can achieve legal status lays the foundation for the future of BIM, at the same time as this greatly affects the process of assuring the quality of the models.