Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar. Som teoretisk utgångspunkt brukades teorier om andrafiering och tidigare studier av hur minoriteter tenderar att skildras i medier, med särskild fokus på konstruktionen av "Vi" och "De Andra", samt tidigare forskning om svenska förorters nyhetsbilder. Uppsatsens metodologiska ansats är tudelad: dels en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningar om de centrala tendenserna i Tenstas mediebild, och dels kvalitativa intervjuer med lokala ungdomar för att besvara frågeställningar om unga tenstabors åsikter om denna mediebild. Resultaten av innehållsanalysen har visat att Tenstas mediebild domineras av en större andel negativa nyheter än den genomsnittliga Stockholmsförorten, samt att det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Dessutom visade resultaten att tenstabor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. Resultaten av intervjuerna visade att informanterna hade en hög medvetenhet om områdets negativa mediebild, och till stor del ansåg att denna bild var mer negativ än dera egna upplevelser av Tensta. Det har även visat sig att informanterna påverkas av att bo i Tensta, främst för att andra människor, som enbart känner till området genom informationen som finns i medier, reagerar kraftigt när de får veta var de bor. Samtliga resultat tyder på att området Tensta skildras som en medial utgrupp.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer. Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål. Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.

C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten. Det som undersöks är objektivitet, neutralitet och i viss mån den etiska nivån i rapporteringen. Utgångspunkterna som har stor betydelse för studien är bland andra Hvitfelts teorier om nyhetsvärdering, Westerståhls objektivitetsmodell och de pressetiska regler som utformas av Pressens Samarbetsnämnd och som gäller samtliga medier i Sverige.Frågeställningarna handlar om parternas utrymme, enskilt och i relation till varandra, hur de benämns och om BLT:s objektivitet i rapporteringen. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Genrellt sett så är BLT överlag objektiv och allsidig i rapporteringen. Tidningen håller en hög etisk nivå och samtliga parter ges utrymme och citeras. Däremot brister BLT något ifråga om benämningarna på de inblandade, där värderingar stundtals smyger sig in. I enlighet med god pressetik är BLT försiktig med såväl namn- som bildpublicering. Merparten av de namn som förekommer är de som bärs av mer eller mindre offentliga personer, och majoriteten av publicerade bilder föreställer inte någon av de inblandade parterna.                                                                                                                                                                        Nyckelord: Objektivitet, kvantitativ innehållsanalys, etik, nyhetsvärdering, Rödeby, Blekinge Läns Tidning

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

Abstract Title: The Sweden Democrat is coming! – A quantitative study of the framing of the Sweden Democrats in the local press during the month of the parliamentary election in 2010 (Sverigedemokraten kommer! – En kvantitativ studie av hur Sverigedemokraterna gestaltades i lokalpressen under månaden för riksdagsvalet 2010) Number of pages: 41 (42 including enclosures) Author: Tobias Enefalk Tutor: Amelie Hössjer Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: This essay seeks to study how the Swedish political party the Sweden Democrats was framed in Swedish local press during the month of the parliamentary election in 2010. The study is based upon eight local newspapers located in the municipalities where the voting result for the Sweden Democrats increased the most and the least. Material/Method: The material consists of 263 articles from eight different local newspapers gathered from the month of September 2010 (the month of the election). Using a quantitative content analysis and a cluster analysis inspired by Matthes & Kohring, a comparison of the framing is made between the different newspapers. The results of this comparison are then analyzed and discussed by applying theories of political communication, media logic and framing. Main results: The results show that some similarities and some differences occur regarding the framing of the Sweden Democrats between the different newspapers. A neutral frame of the party’s policies and the result of the election was common in all of the newspaper. This frame was, however, somewhat more salient in the newspapers where the party increased the most. While the group of newspapers where the party increased the least tended to criticize the Sweden Democrats to a higher extent, the moral evaluations in the other group of newspapers differed and also tended to criticize other parties to a higher extent. Regarding the treatment of the party in terms of bias no major differences could be distinguished. Keywords: Framing, The Sweden Democrats, media logic, political communication, local press, quantitative content analysis.

Facebook has over 665 million users worldwide and has created a new venue for companies to interact with their stakeholders. However, since it is a new phenomenon it brings some uncertainty and confusion as how to manage the communication on Facebook, and it is only recently that research and literature has become available on this topic. The purpose of this study is to investigate how three chosen companies within the travel industry communicate on Facebook. We also compare the results to the existing literature to see how they can improve from a theoretical point of view. We thereby hope to shed a light on, and add knowledge to, a research area where we have identified weaknesses. In order to fulfill our purpose, we used a quantitative content analysis as well as qualitative interviews. The major findings in our study on Facebook communication include a lack of strategy and target audience awareness, as well as a self-centered communication. These weaknesses are most likely related to the fact that the companies‟ existence on Facebook is still relatively new, and they have not yet fully adapted to the properties and possibilities therein.

No description available.

<p>Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.</p><p>Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.</p><p>Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.</p><p>Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.</p>

<p>The intention of this study is to perform a content analysis based on a theoretical framework founded on multi-level governance, MLG. The thesis examines the formal changes within employment politics between 1999 and 2004 (Sweden´s action plan for employment) and 1998 and 2007 (the spring budget proposition). I will investigate how multi-level governance has effected the Swedish employment politics. Furthermore, the purpose of the thesis and the questions under consideration are: How have the formal structures within Swedish employment politics changed since Sweden’s admission to the European union, particularly during the periods 1997-2008 and 1999-2004? And: How do the changes in Sweden, together with the European union directive concerning employment, coincide in the so-called employment strategy?</p><p>While performing the analysis I have focused on multi-level governance. The method used is quantitative content analysis in order to explain the co-variation between Swedish employment politics and the employment politics of the European union - the employment strategy. The conclusions from the research are that there is a clear influence by the EU in Sweden, and between the two groups of documents is Sweden´s action plan for employment, which is more influenced than the spring budget propositions.</p>

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.     Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna. Publikens like- och delningsmönster beror till stor del av nyhetsmediet.