Den här studien syftar till att undersöka om svenska läromedel för Matematik 3b genom användandet av problemlösningsuppgifter ger elever möjlighet att kunna skapa förståelse för derivata. Metoden är kvantitativ innehållsanalys, och läromedlen analyserades med hjälp av ett kodningsschema med sju dimensioner. Huvudfokus för kodningen var uppgiftstyp, som kategoriserades utifrån grad av problemlösning. Kategorierna representerar olika uppgiftstyper med olika grad av imitation, resonemang och problemlösning. Detta gjordes för att kunna hitta mönster i hur läromedlens upplägg i termer av hur uppgiftstyp (grad av problemlösning) relaterar till svårighetsgrad och avsnittstyp. Resultaten framställs genom tabeller och diagram. Resultaten pekar på att läromedlen generellt sett är relativt lika i sitt upplägg och uppgiftsfokus, även om det i vissa aspekter finns vissa skillnader. Det tydligaste mönstret är hur imitationsuppgifter dominerar den ordinarie uppgiftssamlingen, framför allt på grundläggande nivå. Dessutom finns mönster i hur specialavsnitt skiljer sig från de andra avsnittstyperna i termer av vilka uppgifter som är i fokus. Slutsatsen är även att trots att det finns en övervikt av imitationsuppgifter i de flesta läromedel, kan elever fortfarande utveckla alla förmågor som behövs – om läraren använder läromedlet på ett effektivt sätt. / This study’s purpose is to investigate if Swedish textbooks in the course “Matematik 3b”, through the use of problem-solving tasks, give students the possibility to create a deeper understanding of the concept of derivatives. The method is a quantitative content analysis, and the textbooks were analyzed by the usage of a coding schedule consisting of seven dimensions. The main focus regarding the coding of tasks was type of task, which was categorized according to level of problem-solving required to solve the task. The categories represent different task types defined by different amounts of problem-solving, reasoning and imitation. This was done in order to find patterns regarding how the textbooks were structured in terms of how task type relates to degree of difficulty and type of section in which the task appears. The results are presented through tables and diagrams. They point to the fact that in general, the textbooks are similar in terms of structure and task focus, even though there are some differences in certain aspects. The most obvious pattern is how imitation dominates the main tasks, especially those that are on a basic level. Furthermore, there are patterns in how the “special sections” differ in terms of which task types are in focus. The conclusion is that even though imitation dominates most textbooks, textbooks still offer students possibilities to develop in every aspect of mathematics – if the teacher uses the textbook in an efficient way.

The Swedish independent research institute V-Dem, which measures democracy around the world, declared in their most recent report on the issue that India was no longer classified as a democracy, but an electoral autocracy. Amongst other things, V-Dem draws the conclusion that the election of the Hindu nationalist leader Narendra Modi in 2014 has been a strong contributor to the decline in democracy in India. At the same time, The U.S. Department of State declares that the U.S.-India partnership is founded on a shared commitment to freedom and democratic principles. With India as a close ally, friction could arise. This thesis aims to explore how India is portrayed in American media, to get a broader understanding of how Americans view India and Narendra Modi. Many scholars believe policy is based on people’s opinions, and people’s opinions are largely based on how the media portrays certain issues. The author also draws a comparison between American right-leaning media outlets and left-leaning media outlets to examine if there are any differences regarding the depiction of India between them. By performing a quantitative content analysis, the author aims to examine how American media portrays India, its leaders, and democracy. The layout of the study is based on exanimating 175 published articles about India and coding them via a codebook designed to measure democratic values and the depiction of Narendra Modi, his government, and party BJP. The findings suggest that when democratic values are depicted in articles about India, it is mostly in negative terms. On the other hand, the portrayal of Narendra Modi, his government, and his party are more balanced. The findings also suggest that right-leaning and left-leaning media have a very similar way of portraying India, its democracy, and Narendra Modi.

At the end of 2019 the world saw its first case of the virus called COVID-19. That was the beginning of a pandemic which has now cost more than 1,7 million lives all over the world. Several nations imposed severe restrictions on their countries, for example many countries imposed a lockdown, Sweden stood out from the other nations. They weren’t able to impose a lockdown, due to their fundamental law and instead trusted their citizens to comply with the restrictions which were established. In Sweden, the number of infected increased rapidly and they soon had the fourth highest number of deaths in COVID-19 per capita in the EU. Due to the high number of infections and because of different management in handling the coronavirus, several nations were critical to how Sweden has managed the situation, among others the USA. The aim of this bachelor study has been to examine how the american media has framed the Swedish government's strategy in handling the coronavirus through examining The New York Times, New York Post, Los Angeles Times andBreitbart. By combining a quantitative content analysis and qualitative semiotic analysis as a methodological approach and with the help of Ulrich Beck's Risksociety, Framing Theory and Agenda-setting theory the aim was to answer our research questions, that is;   ·       How has Sweden’s strategy and management of COVID-19 been framed in the american media? ·       Which sources and quotes are the most frequent in the articles? ·       How has the Swedish strategy been framed in pictures?  Previous research has shown that frames that are commonly used to frame a pandemic like COVID-19 or H1N1 are usually alarming. Our studies results indicate the same thing, the most frequent frames that were used were alarming and the swedes were portrayed as irresponsible, mostly due to the pictures used in the articles. Government people and experts, like Anders Tegnell, were framed as responsible for the outcome of the pandemic and most frequently quoted. In conclusion we could see that the government was framed in a way that indicated that they allowed the virus to spread, and the american media has portrayed the strategy as inadequate and irresponsible towards human life.

Abstract: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning läromedel i svenska som andraspråk på gymnasiet innehåller etnisk och religiös mångfald, samt hur utvalda delar framställs med fokus på etnisk och religiös inkludering. Arbetets teoretiska ramverk har utgjorts av representationsteori, begreppet orientalism samt begreppet etnocentrism. Det material som undersöktes var två basläromedel i Svenska som andraspråk 2 på gymnasienivå. Studiens primära metod var kvantitativ innehållsanalys, men en kvalitativ innehållsanalys utfördes även i kompletterande syfte. Den kvantitativa textanalysen är avgränsad till de litteraturhistoriska delarna, medan den kvalitativa innehållsanalysen samt bildanalysen undersöker läromedlen i sin helhet. Det huvudsakliga resultatet var att en genomgående skillnad har kunnat avslöjas mellan läromedlen inom såväl den etniska som den religiösa mångfalden. Ett annat centralt fynd rör den knappa förekomsten av religion i läromedlen. De kvantitativa resultaten redovisas genom stapel- och cirkeldiagram vilka visar att förekomsten av etnisk och religiös mångfald i läromedlens text och bilder är begränsad samt att denna mångfald skiljer sig åt i de båda läromedlen.

I vår undersökningsstudie har vi utgått från frågeställningar som handlar om hur utomeuropeisk historia inkluderas i framställningen av första världskriget i svenska historieläroböcker utgivna mellan tidsperioderna 1990-talet och 2000-talet. Vi har undersökt sex olika läroböcker från olika tidsperioder där vi har studerat vilka utomeuropeiska länder som inkluderas samt på vilket sätt de framställs. Vi valde flera böcker från olika år och förlag för att bilda oss en mer tydlig och säkrare helhetsbild om utomeuropeisk historias inkludering i svenska läroböcker. Vårt problemområde handlar om den europeiska dominansen i framställningen av historiska händelser. I med det växande mångkulturella samhället måste vi i skolans värld öppna upp ögonen för flera perspektiv i historien och vi har därför undersökt hur utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i läroböcker. Läroplanen för grundskolan och tidigare forskning ger direktiv att historieundervisningen ska ge en nyanserad bild av historien där både europeiska och utomeuropeiska länder inkluderas i historiska händelser. Tidigare forskning visar att elever tappar intresse för historien och undervisningen om läraren inte ger utrymme för elevernas bakgrund och historia. Resultatet visar att senare läroböcker ger en mer mångfacetterad bild av första världskriget eftersom utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i större utsträckning i framställningen av första världskriget. I de äldre läroböckerna inkluderas inte utomeuropeiskt perspektiv i lika stor utsträckning som i de nyare läroböckerna. Vi har valt att utgå från ett funktionellt analytiskt och strukturellt analytiskt perspektiv som teoretisk bas när det kommer till analysen av läroböcker. Men vi har även kopplat ihop perspektiven med teori kring historiedidaktik. När vi studerade vilka länder som presenteras i läroböckerna tittade vi på hur länderna framställs, hur framställningen förändras mellan olika tidsperioder och varför den kan ha förändrats.

Problemformulering och syfte: Företagen får större och större möjlighet att själva välja hur nyheter om företaget ska framställas, samtidigt som journalisterna ständigt kämpar mot deadlines och fortsatta krav på hög läsning. Syftet med studien är att med avstamp i gestaltningsteorin undersöka hur de tre största medieföretagen inom landsortspress i Sverige bevakar den största privata arbetsgivaren på orten.  Metod och material: I uppsatsen undersöks gestaltningen av den största privata arbetsgivaren i respektive kommun som de tre största tidningarna inom kategorin landsortspress har sin huvudort i. Detta görs genom att undersöka rubriker och ingresser i de artiklar där företaget berörs.  Huvudresultat: Resultatet visar att gestaltningen skiljer sig åt mellan tidningarna dels i omfång, men även i gestaltning. Däremot visar resultatet att tidningarna strävar efter en jämn fördelning av positivt och negativt gestaltade artiklar angående respektive företag.

Syftet med den här studien är att analysera artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet som rör våld mot kvinnor. Mer specifikt att titta på om rapporteringen och gestaltningen har förändrats över tid, före och efter metoo. Samt om vi kan hitta några skillnader eller likheter mellan tidningarna och dess nyhetsartiklar och opinionsartiklar. Undersökningen består av en kvantitativ innehållsanalys där ett slumpmässigt urval av artiklar från tidsperioderna 2015 och 2020/2021 har gjorts.   Studien prövas mot tidigare forskning om mediernas rapportering om våld mot kvinnor. De teoretiska ramverk som har använts är dagordningsteorin, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret. Resultatet visar att metoo har haft en måttlig påverkan på rapporteringen av våld mot kvinnor. Antalet artiklar som skrivs har ökat efter metoo men själva innehållet är relativt lika som före metoo. Resultatet visar dock att större skillnader finns mellan tidningarna och hur de väljer att rapportera om fenomenet våld mot kvinnor.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet rapporterade om subsahariska länder i Afrika under 2009 och 2019 och huruvida den svenska mediebilden av de 48 länderna söder om Sahara har förändrats över tid. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka hur mediebilden av subsahariska länder ser ut i de valda morgontidningarna. Vi undersökte om det finns någon skillnad mellan de olika tidpunkterna om vilka länder och teman som respektive tidning lyfte samt vilka aktörer som oftast valts som intervjupersoner och om det oftast är män eller kvinnor som kommer till tals.  Det teoretiska ramverket är byggt på teorier om gestaltning, nyhetsvärdering samt global journalistik. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att DN och SvD:s mediebild om subsahariska länder varken har blivit mer positiv eller negativ över tid. Rapporteringen har ökat om klimat och livsstil och minskat om humanitär kris. Sydafrika var det mest förekommande landet i båda tidningarna under både 2009 och 2019. Våra resultat visar att de teman som är de mest förekommande samtliga år och i båda tidningarna är politik och sociala frågor. Inom temat sociala frågor fokuserade båda tidningarna mest på subkategorierna sjukdom och kriminalitet. En positiv utveckling som vi har sett är att i båda tidningarna har antalet kvinnor som intervjuperson ökat. De mest förekommande aktörerna i båda tidningarna 2009 och 2019 var politiker, privatpersoner, organisationer och experter.

This study aimed to study the the relatively unexplored field of e-sport within journalism. This was achieved by conducting a quantitative content analysis of publicised textual material on the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen’s websites. The subject of analysis was to define how texts touching the topic of e-sport looked like in terms of, content, placing, tone, framing of e-sport as a professional area or an leisure activity and the general topic in focus. Material for this study was chosen by a systematic sampling of every third text produced by each newspaper during the years of 2017, 2018, 2019 and 2020. From the selected searchterms 564 publisiced texts were found which amounted to 191 text distributed over both newspapers and every year. After the initial analysis of the results a comparison between the newspapers and years was performed to determine if there is differences and variance in the reporting.   The results of this study shows that texts touching the topic of e-sports were mostly categorized under the category of Sports, were written by the newspaper in question, contained a medium to large amout of signs or word and were written as in the form of a news article. At the same time the tone towards e-sport was mosly neutral and the newspapers framed e-sport as a professional area with topic in focus being individual characters in the stories. While there was differences between the the newspaper they were mostly small with the exeption of topic in focus where Expressen focused on individual characters and Aftonbladet stories about matches and what happened during them. During the years small differences in the reporting occured but they were mosly related to 2017 who, in realation to the other years and values, had a lower amout of texts categorized under the term sport, less material produced by the newspaper in question, less texts in the form of news articles, less of a neutral tone and framed less towards e-sport as a professional area.

This study examines what differences can be found in Sportbladet’s coverage of football and ice hockey as well as what could cause those. The study examines the four following questions: How is the coverage between teams and individual players distributed? How is the coverage between men and women distributed? How is the coverage of different subjects distributed in each sport and between genders and how are the players/teams framed? To answer these questions the study takes off in earlier studies of subject distribution, public relations and framing of athletes as well as framing-, gender-, news values and sports journalism theories. By using a quantitative contents analysis, 951 articles from the periods march 31st to november 2nd and september 15th to may 2nd, have been analyzed and compared to each other. The results show that there are differences in Sportbladet’s coverage of football and ice hockey, but also between men and women within both sports. The results show that both football- and ice hockey players are framed as individual players instead of teams, female players are under-represented in sports media as well as the distribution of subjects are largely alike within both the sports and between genders. Some differences are found in the coverage of scandals and before and after games. The study also shows that people related to sports are framed in a positive or neutral way.