Denna studie undersöker i vilka sammanhang och på vilka sätt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställt personer med autismspektrumtillstånd. Studien innehåller en kvantitativ innehållsanalys som undersökt artiklar (n = 240) gällande hur nyhetsrapporteringen av personer med autism framställts och porträtterats mellan år 2013 då diagnosen autism blev ett gemensamt begrepp med förkortningen AST, innehållande autism, Aspergers syndrom och atypisk autism, till år 2020. Den teoretiska ramen är byggd efter gestaltningsteorin och dagordningsteorin. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att personer, till största delen barn och ungdomar med autism, i övervägande grad framställs som offer som sällan själva får komma till tals. Resultaten visar även att majoriteten av artiklarna är känslomässiga med individen i fokus och det individualistiska som lösningen, ofta är det personens problem som ligger till grund för artikeln.

Denna studie syftar till att undersöka vilka typer av resonemang som elever får möjlighet att föra i uppgifter som behandlar bestämda integraler i nationella och lärarkonstruerade prov. Studien använder en kvantitativ innehållsanalys där provuppgifter som behandlar bestämda integraler analyseras med hjälp av ett kodningsschema bestående av dimensioner med underkategorier. Analysens huvudfokus är dimensionen resonemangstyp, där uppgifter kategoriseras efter den typ av resonemang som krävs för att lösa uppgiften; imitativa, lokalt kreativa eller globalt kreativa resonemang. Resultaten visar att integraluppgifter som kräver imitativa resonemang är de vanligaste i både nationella och lärarkonstruerade prov, men att andelen imitativa resonemang är högre i de lärarkonstruerade proven än i de nationella. Vidare är andelen globalt kreativa resonemang högre i de nationella proven än i de lärarkonstruerade. Därtill förekommer samtliga resonemangstyper i båda typerna av prov, men det finns en stor variation av fördelningen av de olika resonemangstyperna mellan de olika lärarkonstruerade proven. Studiens slutsats är att imitativa resonemang betonas kvantitativt i prov, även om samtliga resonemangstyper krävs för att alla uppgifter ska kunna lösas. Detta kan var problematiskt eftersom tidigare studier har visat att elevers begreppskunskap kring bestämda integraler är bristande och att arbete med kreativa resonemang kan stödja elevers utveckling av begreppskunskap. / The purpose of this study is to examine the types of reasoning students get the opportunity to use in tasks which involve definite integrals in national exams and exams constructed by teachers. The study uses a quantitative content analysis where tasks involving definite integrals in exams are analyzed using a coding sheet consisting of dimensions and subcategories. The focus of the analysis is the dimension type of reasoning, where tasks are categorized as requiring either imitative, local creative, or global creative reasoning. The results show that tasks on definite integrals that require imitative reasoning are the most common type of task in both national exams and exams constructed by teachers. However, the share of tasks requiring imitative reasoning is higher in exams constructed by teachers than in national exams. Furthermore, the share of tasks requiring global creative reasoning is higher in the national exams than in the exams constructed by teachers. All types of reasoning can be found in both the national exams and the exams constructed by teachers, but there is a large variation in the proportions between the different types of reasoning in the different exams constructed by teachers. The conclusion of the study is that imitative reasoning is quantitatively emphasized in exams, even though all types of reasoning are required to solve all tasks involving definite integrals. This can be seen as problematic as previous studies have shown that the conceptual knowledge on definite integrals of student is lacking and that working with creative reasoning can bolster students’ development of conceptual knowledge.

This study examines how local newspapers frame female and male murderers. Thestudy specifies two murder cases that recieved a lot of media coverage, and themurderers are Johanna Möller and Billy Fagerström. The purpose is to see how the localnewspapers for each case, Vestmanlands Läns Tidning and Hudiksvalls Tidning, framethe murderers in terms of characteristics, description, name and personal facts and howthe differences appear between them. The research question awoke because the localnewspapers have a position in the society that can impact how people view the worldand murderers as a phenomenon. The news is the first source for the citizens oninformation about crimes and therefore have a significant impact on how people buildtheir perceptions about female and male killers. Research regarding crime journalism ona local level is relatively unexplored concerning crime journalism on a higher level, forexample, in the Swedish evening press. This study has used qualitative and quantitativetext analysis to answer these questions. The study has analyzed two local newspapersabout two convicted murderers, one male and one female, to see how media frames murderers in relation to their gender. The study has profound support from the framing-theory, gender-theory and Yvonne Jewkes stereotypes. Among other things, our results show that the local newspapers frame Johanna as controlling, manipulating, threatening,and lacking of empathy. Johanna's background, such as profession, upbringing,motherhood has a much more significant part in the articles in contrast to articles aboutBilly. Johanna is portrayed like this because she committed a crime and is also a womanand is therefore not only deviating once but twice from the female stereotype. This didnot appear in the analysis of Billy, who was portrayed mainly as a violent ex-boyfriend,which is nothing new in how the media frames a man who kills his ex-girlfriend.

In 2019 a virus emerged from the city of Wuhan, China. A few months later, in 2020 itwas declared a pandemic. As a response to the virus, the swedish government imposedrestrictions regarding the amount of people that could be in the same public space. Thepurpose of this study was to examine how the swedish newspapers, Aftonbladet,Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet framed political figures and therestrictions in their articles. This study implies that the articles are framed in a mannerthat focuses on the responsibility that the society and political figures have to resolvethe issues regarding the restrictions. The newspapers that were examined during thisstudy have had similar framing strategies regarding the restrictions.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.

Med löften om framgång, snabba pengar och ekonomisk frihet har multi-level-marketing (MLM) organisationer tågat in på sociala medier. Flaggskeppet IM Academy, en amerikansk utbildningsplattform,  har tagit fäste både internationellt och i Sverige. Trots varningar från flera myndigheter om att verksamheten kan vara ett kriminellt pyramidspel. Denna kvantitativa innehållsanalys undersöker hur personer som starkt förknippas med MLM-organisationer marknadsför och rekryterar till organisationen. Studien grundar sig i Goffmans teori om intrycktshantering som handlar om att personer väljer att visa upp de positiva och mer attraktiva delarna av sig själv. Teorin, tillsammans med tidigare forskning om MLM-organisationer, visuell kommunikation och influencers har applicerats på digitalt material i form av Instagraminlägg. Med hjälp av kodbok och kodmanual har syftet och teorin operationaliserats till mätbara variabler för att nå ett standardiserat och generaliserbart resultat. Resultatet visar att fler män än kvinnor kunde identifieras bland profilerna, där “entreprenör” utgjorde den vanligaste yrkesbeskrivningen i biografin, och där “DM” var den vanligaste förekommande rekryteringen. Profilerna kategoriseras i huvudsak som "nano influencers" med 0 till 5000 följare. Marknadsföring konstaterades förekomma genom bild, text och emojis i Instagraminläggen, med fokus på olika teman, där selfies och resebilder var de vanligaste huvudmotiven. Olika teman av förmåner, såsom resor, inkomst, karriär- och personlig utveckling var framträdande. Personlig utveckling framhävdes framför karriärutveckling. Ord med koppling till konsumtion och kritik mot “vanliga” jobb hade låg förekomst. Denna studie föreslår att marknadsföring för MLM-organisationer lyfter de främre regionerna och inte alltid är en objektiv bild av verkligheten. Undersökningen tyder på att marknadsföring på plattformen främst sker genom relationsmarknadsföring. Självpresentation och kommunikation av förmåner används för att skapa en image av entreprenörskap och en eftersträvad livsstil, vilket stöder rekrytering och förtroendebyggande inom MLM-organisationer. Detta kan föra mottagaren bakom ljuset, och lämna denne i tron om en trygg inkomst och ett stabilt karriärsval. / Multi-level marketing (MLM) organizations have entered social media with promises of success, quick money and financial freedom. The flagship IM Academy, an American training platform, has taken hold both internationally and in Sweden. Despite warnings from several authorities that the business could be a criminal pyramid scheme. This quantitative content analysis examines how people strongly associated with MLM organizations market and recruit to the organization. This study is based on Goffman's theory of impression management, which states that people choose to display the positive and more attractive parts of themselves. The theory, together with previous research on MLM organizations, visual communication and influencers, has been applied to digital material in the form of Instagram posts. Later on the purpose and theory has been operationalised into measurable variables to achieve a standardized and generalisable result. Which will be explained in a codebook and code manual. The result shows that more men than women could be identified among the profiles, where "entrepreneur" was the most common professional description in the biography, and where "DM" was the most common recruitment. The profiles are mainly categorised as "nano influencers" with 0 to 5000 followers. Marketing was found to occur through image, text and emojis in the Instagram posts, with a focus on different themes. Selfies and travel pictures were the most common main motifs. Various themes of benefits such as travel, income, career and personal development were prominent. Personal development was emphasised over career development. Words related to consumption and criticism of "regular" jobs were low in frequency. This study suggests that marketing for MLM organizations highlights the front regions and is not always an objective picture of reality. The research suggests that marketing on the platform is mainly done through relationship marketing. Self-presentation and communication of benefits are used to create an image of entrepreneurship and a desired lifestyle, which supports recruitment and trust building within MLM organizations. This can mislead the recipient, leaving them in the belief of a secure income and a stable career choice.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur bankerna Swedbank, Avanza och ICA Banken och deras innehåll på Facebook och Instagram motsvarar svenskarnas drivkrafter till att använda sociala medier. Studien har sin utgångspunkt i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet (2023) samt i Sören Kjørups (2009) och Anders Björkvalls (2019) teorier om semiotik. Uppsatsens frågeställning är: Hur använder sig Sveriges banker av sociala medier för att nå ut till svenskarna och hur väl motsvarar det svenskarnas drivkrafter gällande användning av sociala medier? Frågeställningen besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som grundas i en sekundär-analys av Svenskarna och internet. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen analyseras sedan ytterligare genom en kvalitativ visuell analys som presenteras i uppsatsens analysdel. Materialet som analyseras är 10 inlägg per bank och social medieplattform. I den kvantitativa innehållsanalysen besvaras 10 ja- och nej-frågor där svaren omvandlas till poäng. Ett ja-svar ger 1 poäng och ett nej-svar ger 0 poäng. I den kvalitativa visuella analysen undersöks ett urval av inläggen med hjälp av språkliga och visuella semiotiska resurser. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att samtliga banker genererar låga poäng. Detta skulle kunna tyda på att bankernas innehåll inte lever upp till de drivkrafter kring svenskarnas användning av sociala medier som nämns i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Resultatet visar att ICA Banken fick den högsta poängen både på Facebook och Instagram. På andraplats kom Swedbank och sist kom Avanza. Resultatet visar även att Instagram totalt fick högst poäng, jämfört med Facebook.

The rise of the social medias has changed the way organizations must think when itcomes to communicating with the public. No one really knows how to utilize the social medias in the best way, but many argue that organizations should focus on building relationships and being personal in their communication. Many also argue that the use of emotions in your communication should be beneficial. To test these thoughts, we formulated our research question based on previous research (Bruning & Ledingham,1999; Lovejoy & Saxton, 2012; Wang & Zhou, 2015) that categorized organizational communication on Twitter into three different dimensions. In this paper, we study what dimension the Swedish football clubs in Allsvenskan primarily use for building relationships on Twitter and which dimension that generates the most response from their followers. A quantitative content analysis was conducted on 2461 tweets from the 16 teams in Allsvenskan. We used crosstabs, One-Way ANOVA and bivariate correlation analysis in SPSS. Findings suggest that the use of the dimension personal relationship in combination with pathos should generate the most response from Twitter followers. Further research is needed to either verify or reject the statement.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori: Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand. Huvudsakligt resultat: Vårt resultat visade att Länssjukhuset främst framställdes genom skandalgestaltning, samt att en negativ vinkel dominerade rapporteringen. En del av denna framställning utgjordes av sjukhusledningen som lyftes fram genom personifiering samt framställdes som inkompetenta. I många fall kritiserades både sjukhusledning och landstingsledning. Medarbetarna framställdes däremot som offer i processen. Vi jämförde våra resultat från artiklarna med intervjuer med två kommunikatörer. Genom intervjuerna framkom det att den direkta påverkan på kommunikatörerna var ganska liten. De ser dock att det finns saker de skulle behöva förändra inför framtiden. De ansåg även att den stora mediala uppmärksamheten kommit som en överraskning.