Diss. Stockholm : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 185-192: Bibliografi.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / På titelbladet felaktigt: "2002"

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

I denna studie undersöks kvinnliga fantasyhjältar i tre populära böcker: Röd drottning, De utvalda:tankeläsaren och Glastronen. Fantasyhjältinnorna studeras för att ta reda på hur de framställs i den studerade litteraturen ur ett genusperspektiv. Resultatet i studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning och litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka om den studerade litteraturen och dess fantasyhjältinnor kan användas i svenskundervisningen och för att bidra till skolans värdegrundsarbete inom genus och jämställdhet. Metoden som används i studien är närläsning, och resultatet analyseras med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Resultatet visar att fantasyhjältinnorna i den studerade litteraturen framställs som stereotypt kvinnliga, men ibland också som normbrytande. Diskussionen av resultatet visar också att det finns en potential i den studerade litteraturen som gör att den skulle lämpa sig i svenskundervisningen på gymnasiet, både i egenskap av fantasylitteratur och genom framställningen av fantasyhjältinnorna.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kvinnliga mördare porträtteras i svenska kvällstidningar och om det finns återkommande mönster i nyhetsrapporteringen genom att jämföra två aktuella mordfall. Tidigare forskning har identifierat olika sätt att porträttera kvinnliga mördare på. Några av dessa är att i nyhetsmedia lyfta fram kvinnliga mördare som “mad”, “bad” eller som sexobjekt. För att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar kvinnliga mördare utgår denna studie från ett kvalitativ abduktivt angreppssätt. Materialet i studien består av 32 artiklar från två svenska kvällstidningar där materialet analyserats med en latent innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras som “mad” och/eller “bad” samt att de objektifieras och porträtteras som mindre moderliga med utgångspunkt i den normativa femininiteten. Slutsatserna av vår studie är att det finns mönster i hur de kvinnliga mördarna porträtteras i svenska kvällstidningar men att det också finns vissa skillnader i jämförelse med tidigare forskning. En av dessa skillnader är att en av de kvinnliga mördarna porträtteras som både “mad” och “bad”. Svenska kvällstidningar tenderar därmed att inte förhålla sig till att kvinnliga mördare är komplexa att beskriva, vilket återspeglas i porträtteringen av dem och upprätthåller således normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. / The aim of this study is to explore how female murderers are portrayed in Swedish tabloids. The study seeks to identify recurring patterns in how two current murder cases, in which the offenders were females, are presented in Swedish tabloids. Previous research has identified different ways the news media portray female murderers. In previous research, female murderers have been portrayed as “mad”, “bad” or sexobjects. To study how Swedish tabloids portray female murderers, this study applied a qualitative abductive approach. The current study analysed 32 articles from two Swedish tabloids employing a qualitative, thematic content analysis. The results of the analysis shows that female murderers are portrayed as “mad” and/or “bad” and that they are objectified and portrayed as less motherly based on normative femininity. Our result shows both similarities and differences regarding how female murderers are portrayed in previous research. In conclusion, in the portrayal of female murderers in Swedish tabloids, the complicity of female murderers and the reason behind the murderer are left out, maintaining normative beliefs about how a woman should behave.

Studien undersöker hur upplevelser av särbehandling kan inverka på kvinnors möjlighet till kompe- tensutveckling inom en organisation i byggbranschen. Detta har genomförts genom att intervjua kvinnliga medarbetare inom byggbranschen för att få deras syn och erfarenheter kring bland annat kränkande särbehandling, kompetensutveckling och karriärutveckling. Resultatet tyder på att kvin- norna inte upplevde någon kränkande särbehandling vid studiens genomförande men de beskrev ändå händelser som skulle kunna tolkas som kränkande särbehandling. Resultatet pekade inte heller på någon koppling mellan kränkande särbehandling och upplevda möjligheter till kompetensutveck- ling inom organisationen. Istället visade resultatet på att det fanns en stor avsaknad av kvinnliga förebilder inom byggbranschen och att tillkomsten av fler kvinnliga förebilder skulle kunna leda till att kvinnors intresse för byggbranschen skulle kunna öka och således bidra till att branschen uppnår en jämnare könsfördelning.

Denna undersökning har fokuserat på kvinnliga spelare och deras uppfattning och val av kvinnliga spelkaraktärer då representationen av kvinnliga karaktärer i spel är mindre varierad än den av manliga. Målet med undersökningen var att undersöka vilken av de fyra karaktärerna i undersökningen de valde baserat på utseende, och spelklass, samt ifall de kände sig representerade av någon av karaktärerna och hur de motiverade sina val. Detta för att undersöka vad av utseende och spelklass som väger tyngst hos kvinnliga spelare och, ifall utseende väger tyngre; vilka designval de anser mest viktiga hos karaktären. Resultaten av undersökningen tyder på att spelklass är viktigare vid val av karaktär men att det även finns en efterfrågan gällande en bredare representation av kvinnliga spelkaraktärer.

No description available.