Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

No description available.

No description available.

During the spring of 2014, I have investigated the visual culture of Lolita as practiced in Sweden and Japan. My focus has been on the performative aspect of Lolita. By looking and participating in this colorful subculture, I have met people who are living the Lolita lifestyle on a daily basis as well as former Lolita practitioners. My main concern has been how does one use Lolita. I’ve tried to investigate if it is possible to look at Lolita as being more than just a clothing style. Can it be seen as an everyday performance? Can it be seen as a kind of subversive counterpart to the images of femininity that we are being fed everyday from media and via tradition? In my text I argue for the opportunity to consider the Lolita movement as a post-structuralist version of the female masquerade. By enhancing many of the attributes that are traditionally linked to femininity in the West, the Lolita style highlights the conflicting aspects of the female gender role. With her doll-like silhouette the Lolita crosses, breaks down and defies everyday boundaries.   I have organized Lolita workshops in Stockholm and Tokyo. At these gatherings I and other participants have discussed the topic of Lolita while dressed in Lolita clothes. The participants have answered a survey, and the whole arrangement has been concluded with a tea party performance. I have recorded these sessions on film and with photography and written down my impressions afterwards. I have also met with people who are former Lolita practitioners in Sweden and Tokyo and interviewed them.   The visual portrayal of my work is a short film where I present the making and use of Lolita as a dreamlike vision; PERFORMING LOLITA, which was exhibited at the Konstfacks Spring exhibition 2014. In the movie I change the settings from Tokyo to Stockholm and back by using slow motion clips connected by transitions. The original soundtrack is made by Linus Hansson.

Sammandrag Problematisering: Tillåter kvinnliga revisorer en lägre mängd av earnings management än sina manliga kollegor? En väldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat på om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer väljer att begränsa earnings management i ett företag. Dessa undersökningar har gjorts i länder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de högsta i världen när det kom- mer till jämställdhet, och det finns därför en osäkerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra länder. Å andra sidan finns det forskning som tyder på att sociala strukturer såsom jäm- ställdhet påverkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och män utan också synen på resultat manipulering. Forskning påvisar en stark korrelation mellan ett lands nationella kultur och före- komsten av earnings management. Det finns också studier som säger att personers karaktär på- verkas av skillnaderna mellan könen och att dessa är olika från land till land. Medan andra påstår att homogena miljön i revisionsföretag eliminerar skillnaderna mellan kvinnliga och manliga revi- sorer. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kvinnliga revisorer bidrar till en mindre mängd av earnings management än sina manliga kollegor och om det finns en skillnad mellan länder med hög jämställdhetsnivå kontra låg jämställdhetsnivå. Metod: Studien tar med hjälp av tidigare teoretisk forskning fram tre frågeställningar som besva- ras med hjälp av en vidareutvecklad statistisk modell. Det material vi använts oss utav för vår undersökning har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och från företagens senaste års- redovisning. Resultat: Vår studie påvisar att det skiljer sig mellan hur kvinnliga respektive manliga revisorer agerar vid förekomsten av earnings management. Vidare finner vi en viss indikation om att jäm- ställdhetsnivån i ett land påverkar mängden earnings management som förekommer hos företag med kvinnliga revisorer. Men det intressanta i vår forskning är att kvinnor tenderar att bidra till en högre mängd earnings management än sina manliga kollegor och när man blandar in variabeln hög jämställdhet minskar earnings management i jämförelse till företag i länder med låg jäm- ställdhet.

The essay examines how female politicians themselves experience their political path in regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve around this as well as if there are any differences in experience between politicians from the two Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosen to represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used to examine the female representation in Växjö kommun, which does not show a huge uneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine ten female politicians’ personal experiences through personal interviews. After a comparison between the representatives of the two parties the conclusion is that they have all experienced both opportunities and obstacles, however in different ways.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Göteborg : University.