Bakgrund: Flera olika cancerbehandlingar som används idag kan leda till nedsatt reproduktionsförmåga hos både kvinnor och män. För biologiska män finns i det initiala sjukdomsskedet en tydlig rutin implementerad kring fertilitetsbevarande åtgärder. Samma rutin saknas för biologiska kvinnor och forskning visar på att information kring ämnet är bristfällig. Möjligheten att kunna bli förälder är en viktig faktor samt nära sammankopplat med kvinnlig identitet, något som visat sig gälla även dem som inte planerar att bilda familj. Syfte: Att undersöka betydelsen av information för kvinnor som ska genomgå eller har genomgått cancerbehandling och riskerar att drabbas av nedsatt reproduktionsförmåga. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där PubMed och Cinahl användes som databaser. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som svarar mot syftet valdes till litteraturstudiens resultat. De vetenskapliga artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna upplevde att de sällan eller aldrig mottagit adekvat information om de olika cancerbehandlingarnas risker och biverkningar på fertiliteten och om vilka fertilitetsbevarande åtgärder som fanns att tillgå. Känslor som frustration och att befinna sig i ovisshet var vanligt förekommande och majoriteten av informanterna kände att deras situation inte togs på allvar. Fokus låg även på behovet av att som patient kunna fatta välgrundade beslut, vilket var omöjligt utan adekvatinformation. Konklusion: Bristen på adekvat fertilitetsrelaterad information lågofta som grund till de negativa känslor informanterna uttryckte och i många fallvar informationen bristfällig på grund av sjukvårdspersonalens bristande kunskapoch förståelse. Denna litteraturstudie önskar kunna bidra med bredare kunskap iämnet samt ökad förståelse för denna patientgrupp. / Background: Several different cancer treatments used today can lead to reducedreproductive capacity in both women and men. In the initial stage of the disease,there is a clear routine implemented around fertility preservation methods forbiological men. The same routine is lacking for biological women and researchshows that information on the subject is deficient. Having the opportunity tobecome a parent is an important factor and is closely linked to female identity,something that has proven to apply even to those who do not plan to start afamily. Aim: To investigate the importance of information for women who areundergoing cancer treatment and are at risk of impaired reproductive capacity.Method: A qualitative literature review was conducted where PubMed and Cinahlwere used as databases. Ten scientific articles with a qualitative approach thatcorresponded to the purpose were selected for the results of the literature review.The scientific articles were analyzed through qualitative content analysis. Results:The informants felt that they rarely or never received adequate information aboutthe risks and side effects of the various cancer treatments and about what fertilitypreservation methods were available. Emotions such as frustration and uncertaintywere common, and a majority of the informants felt that their situation were nottaken seriously. They also had a great disire to be able to make informeddecisions, which was impossible without adequate information. Conclusion: Thenegative feelings expressed by the informants were often based on the lack ofadquate fertility-related information. In many cases the information was deficientdue to lack of knowledge and understanding of the healthcare professionals. Thisliterature study means to contribute with broader knowledge in the subject andincreased understanding of this group of patients.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Att kvinnor utsätts för våld av sin partner är idag och har länge varit ett samhällsproblem. Våldet mot kvinnorna är något som medför allvarliga skador mot kvinnornas fysiska och psykiska hälsa. Det leder i sin tur vidare till bland annat ångest, depression, suicidtankar och självskada. Som sjuksköterska finns ett professionellt ansvar att lyfta och se dessa våldsutsatta kvinnor för att kunna ge god omvårdnad och stöd.  Syfte Syftet var att belysa lidandet hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner för att förstå betydelsen av mötet inom omvårdnad.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 17 inkluderade vetenskapliga artiklar som utgör resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram med databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna analyserades och granskades utefter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag.  Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade både negativa och positiva upplevelser av sjukvården hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner. Upplevelserna som resultatet tog fram visade sig främst vara negativa. Kvinnor visade sig ha olika upplevelser av första mötet med sjukvårdspersonalen som kunde handla om exempelvis att känna sig hörd, sedd och bekräftad medan de negativa upplevelserna kunde handla om tvärtemot, att inte känna sig hörd, sedd eller bekräftad. Resultatet delades in enligt två kategorier med fem respektive tre subkategorier.  Slutsats Våld i nära relation som utövas mot kvinnor av en manlig partner är ett globalt folkhälsoproblem som sjukvårdspersonal har behov av ökad utbildning inom för att kunna lindra lidande hos våldsutsatta kvinnor. Den fortsatta utbildningen kan förslagsvis behövas för att uppmärksamma våldet kvinnor utsätts för av sin manliga partner vilket kan vara till nytta för patienterna, närstående och samhället i stort. / ABSTRACT  Background The fact that women are exposed to violence by their partner is today and has for a long time been a societal problem. Violence against women is something that causes serious damage to women's physical and mental health. This in turn leads to anxiety, depression, suicidal thoughts and self-harm. As a nurse, there is a professional responsibility to lift and see these abused women in order to give god care and support.  Aim The purpose was to shed light on the suffering of women who have been exposed to violence by their male partner in order to understand the importance of the encounter in nursing.   Method A non-systematic literature review with a total of 17 included scientific articles that constitute the result of this study. The articles were produced with the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were analyzed and reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data.  Results The results in the literature review showed both negative and positive experiences of healthcare in women who have been exposed to violence by their male partner. The experiences that the result produced turned out to be mainly negative. Women turned out to have different experiences of the first encounter with the healthcare staff, which could be for example feelings of being heard, seen and confirmed, while the negative experiences could be about not feeling heard, seen or confirmed. The results were divided into two categories with five and three subcategories, respectively.  Conclusions Intimate partner violence that is perpetrated against women by a male partner is a global public health problem in which healthcare professionals need increased training to be able to alleviate suffering in women exposed to intimate partner violence. Further education may be needed to pay attention to the violence women are exposed to by their male partner, which can be beneficial for patients, relatives, and society at large.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Våld i nära relation ger upphov till akuta och långsiktiga hälsoproblem hos offren. Syfte: Undersöka kvinnors upplevelse av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: För att besvara studiens syfte användes en deskriptiv design med en allmän litteraturstudie som metod grundad på originalartiklar med kvalitativa studier. Resultat: Resultatet delades in i två teman; positiva och negativa bemötanden. Positiva bemötanden delades in i kategorierna empati och fungerande skyddsnät. Känsla av empati skapades när bemötandet upplevdes som medkännande, när personalen tog sig tid, var stöttande och motiverande, utförde bekräftande handlingar och vid en god personal-patient relation. Känslan av att sjukvården fungerade som skyddsnät framkom när bemötandet var informativt, professionellt, när kvinnorna erhöll praktisk hjälp och när kvinnan upplevde känslan av tillit. Negativa bemötanden kategoriserades till negativa känslor, diskriminering och bristande skyddsnät. Negativa känslor uppstod när kvinnan upplevde en ej fungerande personal-patient relation och när bemötandet var nedvärderande, empatilöst, skuldbeläggande och oförstående. Diskriminering upplevdes när personalen osynliggjorde våldet eller när patienten upplevde kulturellt förtryck. Känsla av bristande skyddsnät upplevdes när kvinnorna kände sig svikna av systemet, upplevde brist på tid och information och ett icke- professionellt bemötande. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor uppfattade bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal på olika sätt. Majoriteten upplevde bemötandet som negativt så vidare forskning behövs i området för att identifiera vilken kunskap och utbildning personalen behöver. Detta för att kvinnan ska få bästa möjliga förutsättningar för ett gott bemötande och bra vård efter våld i nära relation. / Introduction: Violence against women is a public health issue. Intimate partner violence generates acute and long-term health problems. Aim: Investigate women's experience of treatment received from health care professionals after being exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design using original articles with qualitative studies was used to answer the aim of the study. Result: The result was divided in two themes; positive and negative experiences. Positive experiences were divided into categories empathy and functioning safety net. The feeling of empathy emerged when the encounter was experienced as compassionate, the personnel took their time, was supportive and motivated, performed confirming actions and there was a satisfying professional-patient relation. The feeling of a functional safety net emerged when the encounter was informative, professional, the women obtained practical help and a feeling of trust was experienced. Negative experiences were categorized to negative emotions, discrimination and lack of safety net. Negative emotions occurred when women experienced dysfunctional professional-patient relation and the encounter was derogatory, unempathetic, blaming and the professionals did not understand the women’s situation. Discrimination was experienced when the personnel overlooked the violence or the patient experienced cultural oppression. Lack of safety net was experienced when women felt betrayed by the system, lack of time and information and not receiving a professional encounter. Conclusion: Women exposed to violence experienced treatment from healthcare professionals in different ways. The majority had negative experiences which reveals that further research is needed to identify the gaps in knowledge and to further educate personnel who are active in healthcare.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt samhällsproblem. Kvinnor som utsätts för sexuellt övergrepp påverkar deras hälsa och kan leda till sjukdomar senare i livet. Studier visar att kvinnors upplever en negativ attityd från samhället när det söker hjälp. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet av kvinnorna och ett ansvar att vägleda till god livskvalitet och ett välbefinnande i frånvaro av lidande. Genom ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser kan bidra till ett bättre stöd från sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. ​​ Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs analysmodell. Databaserna CINAHL Complete och PsycInfo användes. Nio artiklar var kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet har sammanfattats i tre huvudteman: Fysiska och psykiska symtom, Kvinnors erfarenheter av att hantera trauma efter sexuellt övergrepp. Kvinnors erfarenheter av självbeskyllning och bemötande i samhället. Subtema: Identifiera, förstå, acceptera och att finna mening samt Att berätta och Skam och självbeskylling och Stigma leder till isolering. Sammanfattning: Kvinnor som blivit utsatta för sexuellt övergrepp har ett behov att våga berätta om sitt trauma. Att isolera sig från omvärlden påverkar kvinnorna så väl fysiskt som psykiskt. Kvinnor upplevde en negativ attityd från samhälle vilket påverkar kvinnorna till att inte våga berätta. Det framkom olika strategier för att kunna fungera i vardagen, strategier som däremot inte hjälper kvinnan att läka från trauma. / Background: Sexual violence is a global social problem. Women who are sexually assaulted affect their health and can lead to diseases later in life. Studies show that women experience a negative attitude from society when they seek help. The nurse has an important role in the treatment of the woman and a responsibility to guide them to good quality of life and a well-being in the absence of suffering. Through increased knowledge and understanding of women´s experiences can contribute to better support from the nurse. Aim Purpose of this literature overview is to describe women´s experiences after being exposed to sexual abuse. Method: Literature overview based on ten scientific articles which have been analyzed using Friberg’s analysis methodology. Databases CINAHL Complete and PsycInfo. Nine articles were qualitative and one was quantitative. Results: The result has been summarized in three parts: Physical and mental symptoms and Women’s experiences handling trauma after sexuala buse and Women’s experiences of self-blame and society’s role. Subcategories: Identification, understanding acceptance and purpose and To tell and Shame and self-blaming and Stigma leading to social isolation Summary: Woman who have been exposed to sexual abuse have a need to dare to talk about their trauma. Isolating oneself from the outside society affects woman both physically and mentally. Woman experienced a negative attitude from society, which affects them to not dare to tell. Different strategies emerged to be able to function in everyday life, strategies that do not help the woman to heal from trauma.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige, med över 20 nya fall dagligen. Behandlingar inkluderar kirurgi, strålning, kemoterapi, hormonbehandling och målinriktade terapier. Mastektomi är vanligt och påverkar livskvaliteten hos kvinnor. Att förstå deras upplevelser har betydelse för omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturöversikten identifierade två huvudtema: "Upplevelser av den förändrade kroppen", inklusive en förändrad kroppsuppfattning, anpassad klädsel och förändrat sexliv, samt "Upplevelser av relationer och stöd", med fokus på familjedynamik och stöd, stöd från sjukvårdspersonal, och det sociala livet. Resultaten visade på kvinnors utmaningar efter mastektomi och behovet av stöd och anpassning. Slutsats: Mastektomi hos kvinnor leder till kroppsuppfattningsförändringar och behov av omfattande stöd. Personcentrerad vård, psykologiskt stöd och korrekt information är viktigt för deras välbefinnande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women globally and in Sweden, with over 20 new cases daily. Treatments include surgery, radiation, chemotherapy, hormone therapy, and targeted therapies. Mastectomy is common and affects the quality of life for women. Understanding their experiences is crucial for nursing care. Aim: To describe women's experiences after undergoing mastectomy. Method: The method involves a literature review of scientific original articles employing a qualitative approach. Results: The literature review identified two main themes: "Experiences of the changed body", including a changed body image, adapted clothing and changed sex life, and "Experiences of relationships and support", focusing on family dynamics and support, support from healthcare professionals, and social life. The results showed the challenges faced by women after mastectomy and the need for support and adaptation. Conclusions: Mastectomy results in changes in body perception and the need for comprehensive support. Person-centered care, psychological support, and accurate information are crucial for their well-being.

Världshälsoorganisationen har definierat mäns våld mot kvinnor som ett världshälsoproblem och är ett förekommande problem i det svenska samhället. Detta utgör en utmaning för folkhälsan och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Historiskt har kvinnor kämpat för jämlikhet och lagstiftning som skyddar dem från våld, men trots formella rättigheter upplever kvinnor fortfarande våld som ger allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Denna litteraturöversikt av kvalitativa studier vill belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever vårdmötet. Elva artiklar har analyserats som kan appliceras till svensk sjukvård och ett resultat har yttrat sig i två huvudteman: "Emotionella upplevelser av vårdmötet” och “Vårdens betydelse för den våldsutsatta kvinnan”, samt fem tillhörande under teman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors känslomässiga upplevelser av vårdmötet påverkas av hur vårdpersonal bemöter dem. Kvinnors upplevelser av vårdmötet inkluderar känslor av att bli ignorerade och skuldbelagda men även upplevelser av att bli sedd och bli lyssnad till när vårdpersonalen tar sig tid, är lyhörd, visar empati och skapar en trygg miljö. På grund av olika hinder som dålig vårdmiljö, rädsla hos kvinnor och okunskap hos vårdpersonal skapar det svårigheter i kommunikationen för att kvinnan ska våga be om hjälp och vårdpersonalen att hjälpa. Det ligger på vården att ta initiativ att lyfta frågan om våld samt skapa kontinuitet för att fånga upp och stödja kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Det krävs stora insatser som mer resurser, mer personal och utbildning på organisatorisk nivå och individnivå för att skapa förutsättningar för en god vård samt främja läkningsprocessen och återuppbygga förtroendet hos våldsutsatta kvinnor. / World health organization has defined men's violence against women as a global public health issue and it’s a prevalent problem in the Swedish society. This poses a challenge to public health and a violation of women's human rights. Historically, women have fought for equality and legislation to protect them from violence, but despite formal rights, women still experience violence that results in severe physical and psychological consequences. This literature review of qualitative studies aims to shed light on how abused women experience the healthcare encounter. Eleven articles have been analyzed, that can be applied to Swedish healthcare and the result manifest in two main themes: "The emotional experiences of the healthcare encounter" and "The significance of healthcare for the abused woman," with five related sub-themes. The findings indicate that abused women's emotional experiences of the healthcare encounter are influenced by how healthcare professionals treat them. Women's experiences of the healthcare encounter include feelings of being ignored and blamed, but also experiences of being seen and listened to when healthcare professionals take the time, are responsive, show empathy, and create a safe environment. Due to various obstacles such as poor healthcare environment, fear among women, and lack of knowledge among healthcare personnel creates difficulties in communication for the woman to dare to seek help and for healthcare professionals to provide assistance. It is up to the healthcare professionals to take the initiative to address the issue of violence and create continuity to identify and support these women. Significant efforts are needed as more resources, more healthcare personnel and education, at an organizational- and individual level to create conditions for good healthcare and promote the healing process and rebuilding trust for abused women.