Bakgrund: Enligt World Health Organization uppskattas var tredje kvinna i världen någon gång under sin livstid vara offer för våld i en nära relation. Våldet är en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter och kan påverka hennes psykiska, fysiska och sociala hälsa negativt.Syfte: Syftet med studien är att sammanställa forskning som belyser kvinnors upplevelser av möten i vården efter att de blivit utsatta för våld i nära relationer.Metod: Litteratursökningar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av SBU:s granskningsmall. Under analysen av artiklarna skapades sju kategorier.Resultat: De våldsutsatta kvinnorna önskade mer kunskap, empati, trygghet och kontinuitet i sitt möte. Långa väntetider och känslan att själv bära skulden till våldet var faktorer som orsakade extra lidande för kvinnorna.Slutsats: Om kvinnorna upplevde trygghet i vården och mötte empatisk vårdpersonal som lyssnade till deras problem ökade chansen till att kvinnorna vågade avslöja våldet. Mer kunskap och utbildning bland vårdpersonal behövs då detta är en stor patientgrupp globalt som riskerar att bli allvarligt skadade eller dödade om de inte får hjälp att ta sig ur den destruktiva situation de befinner sig i. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Studiens syfte var att få ökad kunskap om, och förståelse för, tidigare våldsutsatta kvinnors utsatthet och vilka upplevelser de har av stöd de erhållit i samband med att det sökt hjälp för våld i nära relation. Vi har kvalitativt intervjuat två tidigare våldsutsatta kvinnor och en handläggare inom biståndsenheten, som även arbetar inom kvinnojouren, samt gjort en kortare telefonintervju med ytterligare en utsatt kvinna. De teoretiska verktyg vi använt oss av i analysen av resultatet är uppbrottsprocessen och empowerment som hjälper oss förstå kvinnornas upplevelser i samband med att de bryter upp från relationen och söker stöd. Resultatet visar att kvinnorna i efterhand är nöjda med den hjälp och stöd de fått men tycker att kunskapen kring våld i nära relation bör belysas mycket mer, dels för att det skulle kunna hjälpa de utsatta att ta sig ur våldet tidigare och dels för att den våldsutövande parten också behöver hjälp.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket kan medföra symtom som kronisk smärta i buken, dysmenoreé och dyspareuni. Symtomen debuterar ofta mellan 20-30 års ålder och kommer oftast i skov där smärtintensiteten varierar. Trots indikation på att kvinnan lider av endometrios tar det flera år att fastställa en diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En begränsad, systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text och PubMed. Artiklarna är vetenskapligt granskade, på engelska och publicerade mellan 2004 och 2020. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: (1) upplevelser av smärta, (2) en begränsad tillvaro, (3) vårdmöten och normalisering av symtom och (4) upplevelser av biverkningar. Sammanfattning: Utifrån denna litteraturöversikt framkommer att normer och okunskap i samhället och vården skapar ett lidande i kvinnornas liv. Detta bidrar till en begränsad tillvaro, då deras fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsa påverkas. / Background: Endometriosis is a disease that affects about every tenth woman of fertile age. Endometriosis means that tissue similar to the endometrial tissue grows outside of the uterus, which can cause symptoms such as chronic abdominal pain, dysmenorrhea and dyspareunia. The onset of symptoms often occurs between the age of 20-30 and usually occurs in relapses where the intensity of the pain varies. Despite the indication that the woman is suffering from endometriosis, it takes several years to establish a diagnosis. Aim: The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: A limited, systematic literature review based on 10 scientific articles retrieved from the databases Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text and PubMed. The articles are scientifically reviewed, in English and published between 2004 and 2020. Results: Four main themes were identified: (1) experiences of pain, (2) a limited life, (3) healthcare encounters and normalization of symptoms and (4) experiences of side effects. Conclusion: Based on this literature review, it appears that norms and ignorance in society and health care creates suffering in women’s life. This contributes to a limited life, as her physical, mental, social and sexual health gets affected.

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett ingrepp som blir allt vanligare världen över vilket resulterar till att fler kvinnor drabbas av komplikationer. I takt med att kejsarsnitt blivit säkrare har vårdtiden för kvinnorna blivit kortare, vilket gör att det uppstår en osäkerhet och rädsla kring komplikationer efter utskrivning för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse kring komplikationer vid panerat kejsarsnitt efter utskrivning. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa resultatartiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Utefter syftet identifierades fyra teman: att leva med långvarig smärta orsakad av genomgånget planerat kejsarsnitt, upplevelse av information, upplevelse av postnatal infektion samt skam och ångest kring planerat kejsarsnitt. Kvinnor upplever sin egen kunskap otillräcklig för att identifiera komplikationer samt vart kvinnan skall vända sig när komplikationer uppstår. Informationen som kvinnan får postoperativt kring infektion och smärtans utveckling vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning, ansåg kvinnan bristfällig med avsaknad av personcentrerat förhållningssätt. Kvinnor upplever även en stigmatisering kring planerat kejsarsnitt från hälso- och sjukvårdspersonal samt samhället. Konklusion: Hälso- och sjukvården behöver få en större förståelse för kvinnans upplevelse kring komplikationer vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning samt förbättra vården med ett personcentrerat förhållningssätt i form av stöd och information. / Background: Cesarean section is a procedure that is becoming more common around the world, which means that more women are suffering from complications. As the operation has become safer, the care time for the women has become shorter, which indicates that there is an uncertainty about complications after discharge. Aim: The aim was to illustrate women's experience of complications during elective cesarean section after discharge. Method: The study is a literature study with an inductive approach where seven qualitative articles formed the result. Result: According to the purpose, four themes were identified: living with long-term pain caused by elective cesarean section, experience of information, experience of postnatal infection and shame and anxiety around a planned cesarean section. Women experience insufficient knowledge to identify complications and where the woman should turn once it occurs. Postoperative information is not designed to be easily absorbed, as well as a stigma surrounding the woman's elective cesarean section in meetings with health and medical profession and society. Conclusion: The health care needs to gain a greater understanding of the woman's experience of complications after elective caesarean section at discharge and improve care with a person-centered approach in the form of support and information.

Denna studie fokuserar på ämnet kring kvinnors erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck, då forskning inom detta område är begränsat i Sverige. Syftet med denna studie var att presentera hur kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige beskrivit deras erfarenheter. Studien ville bland annat lyfta kvinnors känslor, vilken typ av våld de utsatts församt andra aspekter som hör till kvinnornas upplevelser inom hederskulturen de lever under. Studien var en kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en tematisk analys av resultatet i artiklarna. Analysmetoden som användes var metaanalys, för att extrahera data från de valda artiklarna. Resultatet visade att kvinnor som upplever hedersrelaterat våld och förtryck levde under omfattande begränsningar från sina föräldrar, men även av andra familjemedlemmar samt släktingar. Olika typer av våld var förekommande, även rykten och skvaller spelar en stor roll i kvinnornas liv. Det är dessutom kvinnorna som bär ansvaret för att leva upp till hedersnormerna.

Bakgrund: Obstetriskt våld inom förlossningsvården är ett dilemma både nationellt och internationellt som kan komma att påverka kvinnors syn på förlossningen negativt. Varje kvinna har självbestämmanderätt över sin kropp samt rätt till att vara delaktig i sin vård och få sina önskemål kring förlossningen i möjligaste mån uppfyllda. Barnmorskan har en viktig roll att stödja och skapa trygghet hos kvinnan under förlossningen och har en stor påverkan på hur kvinnan kommer att uppleva sin förlossning. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån instagraminlägg beskriva kvinnors upplevelser av obstetriskt våld under förlossningen. Metod: Netnografiskt inspirerad metod baserad på 107 publicerade inlägg från ett instagramkonto. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Resultat: Resultatet består av tre kategorier och åtta subkategorier. Bristande information och samtycke; skalpelektod, oxytoxininfusion, studentnärvaro. Fysiskt och psykiskt våld; påtvingade positioner, fysiska och psykiska övergrepp, kränkande kommentarer. Bristande bemötande och negativa attityder; hotfulla kommentarer av vårdpersonal, bristande tilltro till den födande. Kvinnor upplevde bristande information och samtycke, de kände sig utsatta för fysiska övergrepp i form av fasthållning. De upplevde sig överkörda och kände sig misstrodda av vårdpersonalen. Dessa händelser kan alla tolkas som obstetriskt våld. Slutsats: Obstetriskt våld under förlossning kan yttra sig på olika sätt och kan tillämpas omedvetet från vårdpersonal. Som barnmorska är det viktigt att ha kunskap och kännedom om begreppet för att kunna förebygga uppkomsten av detta. Barnmorskan bör skapa trygghet och autonomi hos kvinnan och sträva efter att skapa en mer positiv förlossningsupplevelse. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet i denna studie kan ge ökad kunskap och medvetenhet om hur vårdpersonalens bemötande och handlingar kan komma att påverka kvinnans förlossningsupplevelse. Ökad kunskap och medvetenhet om obstetriskt våld under förlossningen kan resultera i att barnmorskan omsätter denna kunskap och anammar ett mer professionellt förhållningssätt gentemot den födande kvinnan. Detta genom att tydligare informera om varför undersökningar och interventioner utförs samt genom att alltid inhämta kvinnans samtycke. / Background: Obstetric violence in maternity care is a dilemma both nationally and internationally, which may negatively affect women's view of childbirth. Every woman has the right to selfdetermination over her body, to be involved in her care and to have her wishes regarding childbirth metas far as possible. The midwife has an important role in supporting and creating security for the woman during childbirth and has a major influence on how the woman will experience her delivery. Aim: The aim of this study is to describe women’s experiences of obstetric violence during childbirth bases on Instagram posts. Methods: Netnographic inspired method based on 107 published posts on an Instagram account. Qualitative content analysis was applied. Results: The result consists of three categories and eight subcategories. Lack of information and consent; scalp electrode, oxytocin infusion, students attendance. Physical and psychological violence; forced positions, physical and psychological abuse,offensive comments. Lack of treatment and negative attitudes; threatening comments by healthcare staff, lack of trust in the birthing woman. Women experienced a lack of information and consent, they felt exposed to physical abuse in form of restraint. They felt trampled on and humiliated and felt distrustedby the healthcare staff. These events can all be interpreted as obstetric violence. Conclusion: Obstetric violence during childbirth can manifest itself in different ways and can be applied unconsciously by healthcare professionals. As a midwife, it is important to have knowledge and awareness with the concept in order to be able to prevent the occurrence of this. The midwife should create security and autonomy in order to create a more positive birth experience for the women. Clinical implications: The results of this study can provide increased knowledge and awareness of how the care staff's treatment and actions can affect the experience of the woman who gives birth. Increased knowledge and awareness of obstetric violence during childbirth can result in the midwife putting this knowledge into practice and adopting a more professional approach towards the woman who gives birth. This by more clearly informing about why examinations and medical actions are carried out and by always obtaining the woman's consent.

Bakgrund: Alla människor i alla åldrar har rätt till att uppnå god hälsa och välbefinnande. Sexualitet beskrivs som en central aspekt för kvinnor i klimakteriet då god sexuell hälsa kan öka kvinnors livskvalité. Dock är det vanligt med menopausala symtom och sexuell dysfunktion bland kvinnor under och efter klimakteriet vilket har en negativ inverkan på kvinnornas sexualitet och sexuella välbefinnande. För att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för dessa kvinnor behövs tillgång till en god sexuell hälsovård. Syfte: Syftet med denna metasyntes var att undersöka hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet. Metod: Kvalitativ metasyntes med en meta-etnografisk analysmetod. Databaser som inkluderats var CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. Efter kvalitetsgranskning återstod 13 artiklar som representerar metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudteman har identifierats, Lust, Kroppsbildens förändring och betydelse, Yttre faktorer och ”Job as a wife”. I resultatet har även sju underteman identifierats, Symtom, Lustens transition, Acceptans, Strategier och kommunikation, Intimitet, Information och Adaptation. Slutsats: Metasyntesens resultat visade att klimakteriet medförde förändringar som ofta hade inverkan på kvinnors upplevelse av deras kroppsbild och sexuella lust. Till följd av minskad lust undvek kvinnor sexuella aktiviteter vilket hade en negativ inverkan på deras välbefinnande och relationer. Yttre faktorer påverkade även kvinnornas sexualitet. Partnerns roll och handlingar påverkade kvinnornas upplevelse av sin sexualitet vilket medförde att kvinnan adapterade sina sexuella behov efter partnerns behov och funktion. Klinisk tillämpbarhet: Resultaten av metasyntesen kan framför allt användas av barnmorskor men även av annan vårdpersonal för att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet för att bättre kunna bemöta och tillhandahålla med information till dessa kvinnor. Förslagsvis kan barnmorskan göra det möjligt för kvinnor att mötas för diskussion och lyfta fram frågor, erfarenheter och upplevelser rörande sexualitet och sexuell hälsa. / Backgound: All people of all ages have the right to achieve good health and well-being. Sexuality is described as a central aspect for women during menopause as good sexual health can increase women's quality of life. However, menopausal symptoms and sexual dysfunction are common among women during and after menopause, which have negative impact on women's sexuality and sexual well-being. To ensure healthy lives and promote well-being for these women, access to good sexual health care is needed. Aim: The purpose of this metasynthesis was to investigate how women experience their sexuality during and after menopause. Method: Qualitative metasynthesis with a meta-ethnographic analysis method. Databases included were CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. After quality review, 13 articles remained to represent the results of the metasynthesis. Result: Four main themes have been identified, Lust, Change in body image and its significance, External factors and "Job as a wife". The result also identified seven sub-themes, Symptoms, Transition of Lust, Acceptance, Strategies and Communication, Intimacy, Information and Adaptation. Conclusion: The results of the meta-synthesis showed that menopause brought changes that had an impact on women's experience of their body image and sexual desire. As a result of decreased desire, women avoided sexual activities, which had a negative impact on their well-being and relationships. External factors also affected women's sexuality. The partner's role and actions influenced the women's experience of their sexuality, which meant that the woman often adapted her sexual needs to the partner's needs and function. Clinical implications: The results of the metasynthesis can primarily be used by midwives but also by other healthcare professionals to increase knowledge about how women experience their sexuality during and after menopause in order to better respond and provide information to these women. As a suggestion, the midwife can make it possible for women to meet for discussion and highlight questions and experiences concerning sexuality and sexual health.

Bakgrund: Varje år drabbas 1,3 miljoner kvinnor i världen av gynekologisk cancer. Gynekologisk cancer innefattar corpus-, cervix- och ovarialcancer. Prognosen och överlevnaden är god vid behandling av cancern. Behandlingsformer som används vid gynekologisk cancer kan innefatta kirurgi, strålning och cytostatika. De flesta kvinnor är sexuellt aktiva under sina liv och en konsekvens av behandling för gynekologisk cancer är att sexualiteten förändras, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet efter gynekologisk cancer. Metod: Metaetnografi användes som analysmetod i denna kvalitativa metasyntes. PubMed och CINAHL användes till datainsamlingen. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Joanna Briggs granskningsmall. Resultatet i metasyntesen har baserats på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman fastställdes: Förändrad sexualitet, Kunskapsbrist hämmar sexualitet och Att vara kvinna, en upplevelse av skuld och tvång. Huvudtema Förändrad sexualitet följdes av tre underteman; komplikationer efter cancerbehandlingen påverkar sexualitet, Rädsla för negativ förändring och Lust och njutning, en tudelad upplevelse. Slutsats: Kvinnor upplevde negativa förändringar i sin sexualitet som följd av cancerbehandlingen. Vaginalsmärta som följd av behandlingen var den vanligaste komplikationen. Rädslan hade både fysiska- och psykiska orsaker till exempel att cancern skulle leda till återfall, spridning av cancern samt att bli lämnad av sin partner. Kvinnor upplevde en avsaknad av lust och njutning i samband med sexuell aktivitet. Att tillfredsställa sin partner var något som kvinnorna strävade efter trots minskad eller avsaknad av sexuell lust. Information från hälso- och sjukvården om sexualitet var något som kvinnorna saknade. Klinisktillämpbarhet: Examensarbetes resultat kan användas för att öka barnmorskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för kvinnors sexualitet efter gynekologisk cancer och efterföljande behandling. Examensarbetet kan inspirera vårdgivarna att våga diskutera och informera om sexualitet för kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer för att undvika att kvinnor ska uppleva skam och skuld eller leva sitt sexuella liv i ovisshet. / Background: Every year, 1.3 million women in the world are diagnosed with gynecological cancer. Gynecological cancer includes corpus-, cervix- and ovarian cancer. The prognosis and survival rates are good when treating the cancer. Treatments used for gynecological cancer may include surgery, radiation, and chemotherapy. Most women are sexually active throughout their lives, and the sexuality can be experienced and expressed both physically and psychologically. Aim: The purpose of the thesis was to explore women's experiences of sexuality after going through treatment for gynecological cancer. Method: Meta ethnography was used as the method of analysis in this qualitative meta synthesis. PubMed and CINAHL were the databases used for data collection. The articles were quality assessed according to the Joanna Briggs checklist. The result of the meta synthesis is a result of 12 scientific articles. Results: Three main themes were identified: Changes in sexuality, Lack of knowledge impede sexuality and being a woman, an experience of guilt and coercion. Main theme Changed Sexuality was followed by three sub-themes: complications after cancer treatment affect sexuality, Fear of negative change and Lust and Pleasure, an ambiguous experience. Conclusion: Women experienced negative changes in sexuality because of cancer treatment. Vaginal pain because of treatment was the most extensive change. The fear unfolded from different physical and psychological perspectives. The fear could express itself through the cancer's recurrence, spread and being left by their partner. The women´s experienced a lack of desire and pleasure in connection with the sexual activity. Satisfying their partner was something that the women´s strived for despite reduced or absent sexual desire. Information from the healthcare system about sexuality was something that the women were missing. Clinical applicability: The results of the thesis can be used to increase midwives' and other healthcare personnel's understanding of women's sexuality after going through gynecological cancer treatment. The thesis can inspire the midwives to dare to discuss and inform about sexuality for the women affected by gynecological cancer, to avoid the women experiencing shame and guilt or living their sexual life in uncertainty.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

This is a study about Hindu women's experiences of arranged marriages. The study is based on previous research on women’s experiences. The purpose of this paper was to analyze the underlying factors that contribute to Hindu women experiencing that their mental health is affected by arranged marriages. The purpose was also to investigate how the women felt that the new legislation regulating of the dowry system has affected them regarding their relationship with the new family. The main purpose was to identify themes in women's experiences of arranged marriages and investigate connections between these themes.   The result showed that women who live in arranged marriages are more frequently exposed to both physical and mental violence, and as a result outcome they often suffer from different kinds of mental illness. The papers result also showed that these women’s opinions about arranged marriages differ slightly depending on their life situation. For instance, whether they live in a city or on the countryside, or how conscious they are about people who have other opinions and perceptions than their own. This study also shows the importance of these women having a job outside their home, as it offers contact with people beyond their family, enables the women contribute financially to the family and in other ways affects the women’s situation positively.