This bachelor's thesis aims to investigate what conditions that the Swedish County Administrative Boards (Sw: Länsstyrelserna) have for coordination, meeting the requirements of the total defence regarding information security. The study has been carried out through literature studies of regulations on total defence, authorities, and assignments, as well as through interviews of government officials.  Our literature studies have primarily aimed to make an empirical account of what information security is and how it can be interpreted, in what context it should be understood, as well as the authorities that have different roles in coordinating information security work at the County Administrative Boards.  We have conducted a total of nine semi-structured interviews of officials within the County Administrative Board and the Swedish Armed Forces (Sw: Försvarsmakten). The interviews have then been analysed through a data-related analysis to identify the categories that we worked from. The main categories we came up with to highlight the core category coordination are methods, resources, and structures. The results and reflections based on the three main categories have then been analysed based on the chosen frame of reference as set out below;  - vertical and lateral coordination, and  - integration of complex differentiated organizations.  The conclusions we have reached are:  - The coordinating functions in the Total defence system lack authority to integrate  - The role of the Safir support function is unclear in terms of information security work.  - Information security concepts have no common meaning.  - Regional coordination works well, but relevant technical systems are lacking.  - It is difficult to coordinate when there is a lack of staff to coordinate.  - Reporting is missing from assignment back to reporting body.  The conclusions have thereafter formed the basis for the recommendations we have reached. / Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar länsstyrelserna har att samordnat möta totalförsvarets krav på informationssäkerhet. Studien har genomförts genom litteraturstudier av regelverk om totalförsvar, myndigheter och uppdrag samt genom intervjuer av myndighetspersoner.  Våra litteraturstudier har i första hand syftat till att göra en empirisk redogörelse för vad informationssäkerhet är och kan tolkas, i vilken kontext den ska förstås, samt de myndigheter som har olika roller i samordningen av informationssäkerhetsarbetet vid länsstyrelserna.  Vi har genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer av befattningshavare inom myndigheterna Länsstyrelsen och Försvarsmakten. Intervjuerna har sedan analyserats genom en datanära analys för att identifiera de kategorier som vi arbetat utifrån. De huvudkategorier vi kom fram till för att belysa kärnkategorin samordning är metoder, resurser och strukturer. Resultatet och reflektionerna utifrån de tre huvudkategorierna har sedan analyserats utifrån vald referensram enligt nedan;  - vertikal och lateral samordning samt  - integrering av komplexa differentierade organisationer.  De slutsatser vi kommit fram till är:  - Totalförsvarets samordnande funktioner saknar befogenhet för integrering.  - Stödfunktionen Safirs roll är otydlig i informationssäkerhetsarbetet.  - Informationssäkerhetsbegrepp saknar gemensam betydelse.  - Regional samordning fungerar väl, men relevanta tekniska system saknas.  - Det är svårt att samordna när det saknas personal att samordna.  - Återrapportering saknas från uppdrag tillbaka till rapporterande instans.  Slutsatserna har sedan utgjort grund för de rekommendationer vi kommit fram till.

Syftet med studien är att belysa vilket värde arbetsprocessen mot ett framträdande har i teatergrupper med olika funktionsvariationer. Frågeställningarna undersöker hur teaterledare beskriver arbetsprocessen och framträdandet i teatergrupper med olika funktionsvariationer, vilket lärande ledarna anser att de ser i samband med arbetsprocessen och framträdandet samt vad deltagarna själva anser att aktivt teaterskapande och framträdande har gett dem. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, varav 4 är ledare och 2 är deltagare. Alla informanter jobbar/deltar i arbetsprocesser mot ett framträdande. Analysen är gjord utifrån den teoretiska utgångspunkten Känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre aspekterna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den övergripande slutsatsen är att både arbetsprocessen och framträdandet utgör ett stort värde i teatergrupper med olika funktionsvariationer, p g a utvecklingarna som skett hos individerna samt deras behov av att bli sedda. Tack vare ledarnas sätt att arbeta, och se individerna i gruppen för dem de är, har aktiviteterna blivit meningsfulla för deltagarna och de har upplevt en känsla av sammanhang.

Den här uppsatsen handlar om hur digitala instruktioner i slöjd kan bidra till att hjälpa elever och lära sig att ta in kunskaper på ett bredare sätt än att bara få muntliga instruktioner och genomgångar från läraren. Studien är främst från ett elevperspektiv. Syftet var att bidra med att öka kunskapen om hur digitala instruktioner kan vara till hjälp för elevrnas lärande i slöjd. Studien utgick från två frågeställningar där svaren skulle synliggöra elevernas upplevelse om hur digitala instruktioner kunde användas som stöd i slöjdundervisningen. Det finns väldigt få didaktiska läromedel i slöjd och för att bidra till en bredare kunskap om slöjdens arbetsprocess så har jag tillverkat eget läromedel i form av digitala instruktioner, dvs filmer och bilder som jag haft som hjälp i min undervisning i ett arbetsområde. Jag upplevde svårigheter att nåfram till alla elever med mina muntliga instruktioner och ville därför undersöka om mina digitala instruktioner kan vara till hjälp för eleverna i sitt lärande och om eleverna kan bli mer självständiga i slöjden. Genom att använda datorer och surfplattor även i slöjden så får eleverna mer kanaler att hämta in information i slöjden. Istället för att vara en instruktör som visar allt så ändrar jag arbetssätt till handledare som istället stöttar eleven. Man har ofta ett fåtal minuter per elev och lektion, alltså är tiden begränsad för att kunna hinna med att se och stötta alla elever. Metoden att samla in empirin var genom aktionsforskning där jag prövade ett nytt sätt att undervisa genom att ge digitala instruktioner, etnografiska observation, enkätundersökning och intervjuer. Jag har observerat, instruerat och handlett eleverna i deras arbete mot ett färdigt slöjdföremål och då tillverkat en digital instruktion för denna studie. Resultatet av studien visar att arbetet med digitala instruktioner i slöjden skapar en trivsam arbetsmiljö för både elever och lärare. Eleverna är bekväma med att ha datorn till hjälp i sitt lärande och det blir inte lika mycket "vad ska jag göra nu" frågor för att komma vidare i sitt slöjdarbete. Vidare i slutsatsen så ser jag att det ändå är många elever som behöver få sina instruktioner visade "live" för att ändå vara säkra att de inte gör fel och det visar att fast man har digitala instruktioner som kan visas oändligt många gånger så kan man inte vara passiv som lärare utan måste vara med i bakgrunden för att stötta och visa olika tekniker och verktyg.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ”manliga normen” som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa. En enkätundersökning på 241 elever i år 9 genomfördes. Resultaten analyserades med statistikprogrammet SPSS och tolkades utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visade flera likheter och skillnader mellan vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig. Däremot sågs inga skillnader i vad de anser att de blir bedömda på. Resultatet visade en tendens till att idrottsundervisningen styrs av den ”manliga normen”. Det visade sig också att pojkar anser ämnet vara viktigare än flickor. / A historical review on curriculums in Physical Education showed that the subject has changed over time. The Physical Education subject today is defined by a “male norm”. This norm could affect what pupils learn and gets judged on. The purpose of this study was to develop knowledge and a deeper understanding about what girls and boys find that they learn and gets judged on in Physical Education in school. A survey among 241 pupils in year 9 was completed. The results were analyzed with the statistical program SPSS and further analyzed threw a gender perspective. The results showed several similarities and differences between what girls and boys find that they learn. However there were no differences in what they find that they should be judged on. The results also showed a tendency that the Physical Education subject could be defined by the “male norm”. It also showed that boys find the subject more important than girls.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta.Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön.Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts. Så som eleverna arbetar nu gör att de känner sig gladare, tar mer ansvar, är mer motiverade och att man arbetar utifrån sina egna förutsättningar på ett friare sätt. / The purpose of this study is to follow how, the students at The Child and Recreation Programme at Selma Lagerlöf Upper secondary school in Landskrona, experience the development of their entrepreneurial skills during the introduction of entrepreneurial learning the academic year 08/09. Furthermore, I want to throw light upon the processes the students go through with this new way of working. I have chosen to carry out observations and qualitative interviews as a method to examine the students’ own perception of their development of entrepreneurial competences. The study group is composed of a class of 30 students where I have, in agreement with the teacher team, selected pupils for interviews and observations. The study group is mixed in terms of gender and other aspects, which may affect the students’ attitude towards entrepreneurial learning. This case study proves that if the students’ entrepreneurial competences are stimulated, they are able to see their own progress. It was found that the pupils preferred working according to the entrepreneurial competences rather than working the more traditional way. As a result the students feel happier, take more responsibility for their studies and are motivated to work in a freer way in harmony with their own qualities.

I denna studie beskrivs olika inlärningsmetoder som fotbollstränare kan ha användning av i sina tränarroller när de ska utveckla fotbollsspelare. Fotbollstränare kan idag samla kunskaper på många olika sätt i jämförelse med hur det har sett ut förr då tränare oftast bara hämtade kunskaper genom tidigare erfarenheter som spelare. Syftet med studien var att utifrån de olika inlärningsmetoderna formellt, icke formellt och informellt lärande ta reda på varifrån ungdomsfotbollstränare för elitklubbar i skåneregionen själva anser sig inhämta sin kunskap ifrån och vilken användning de har haft av de olika inlärningsmetoderna i sina roller som fotbollstränare. I studien så gjordes intervjuer på åtta stycken fotbollstränare som är verksamma i elitföreningar i skåneregionen. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett ramverk som är applicerat av Nelson, Cushion och Potrac som består av formellt, icke formellt och informellt lärande. I resultatet så framgick det att fotbollstränarna samlade in kunskaper från formellt, icke formellt och informellt lärande och de hade användning av de olika inlärningsmetoderna på olika sätt. Kunskaper som blev synliga och som det visade sig att tränarna hade lärt sig och haft användning av från de olika insamlingsmetoderna var rehabträning, fysträning, spelsystem, fasta situationer, matchanalyser, träningsupplägg, spelfilosofi, spelare-utbildningsplaner, övningar, nätverk, ledarskap, psykologi, fysiologi, anatomi, pedagogik, fotbollsterminologi, spelförståelse, speluppfattning, anfallsspel, försvarsspel, positionsspel, organisation, periodisering, moral, taktik, struktur och träningsmetodik. Den mest framkomliga inlärningsmetoden som tränarna sa sig ha användning av var informellt lärande i form av diskussion med andra tränare utanför ramen för utbildning och observation av andra tränare. Formellt lärande genom kurser som inte innefattade det svenska fotbollsförbundets utbildning i form av kurser från olika företag och kurser genom högskolor och universitet visade sig ha en viss användning av det undersökta tränarna och som de sa sig ha lärt sig vissa kunskaper från. Det icke formella lärandet genom diskussioner med andra tränare under utbildningar visade sig även vara en insamlingsmetod som vissa av det undersökta tränare säger sig ha användning av och de säger sig lära sig kunskaper från. Dock så var formell och icke formell användningen inte lika storartad som informell användning bland de undersökta tränarna. / The purpose of this study was to investigate where elite football coaches from the region of Scania had collected their knowledge and to see which use they could have by collecting knowledge from formal, nonformal and informal learning methods in the role of their coaching. In this study interviews were conducted with eight football coaches who work in elite clubs in the region of Scania. The theoretical framework of the study is applied by Nelson, Cushion and Potrac, which include formal, non-formal and informal learning situations. In the result, it appeared that the football coaches gathered knowledge from formal, non-formal and informal learning situations, and they used the different learning modes in different ways. Knowledge that became apparent and demonstrated that the coaches had use from the different learning situations where rehab training, physical training, game systems, solid situations, match analyzes, training plans, game philosophy, players developing plans, drills, networks, leadership, psychology, physiology, anatomy, pedagogics, football terminology, game understanding, gameplay, attacking play, defensive play, position game, organization, periodization, morals, tactics, structure and training methodology. The most prominent learning situation that the coaches said that they used was in terms of informal learning through discussion with other coaches outside education and observing other coaches. Formal learning through education that didn't include the Swedish football association educational system but instead included education through different companies and education through universities showed some use to the studied coaches. Non-formal learning through discussion with other coaches during education courses also showed some use to the studied coaches. However formal and non-formal use of learning was not as great as informal use of learning.

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den. Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola för lek och lärande? Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och har intervjuat fem pedagoger i förskolan.Resultat: Resultatet visar att pedagogerna i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att vi som pedagoger behövs för att utveckla leken. Några pedagoger anser att i första hand att lek är lärande medan de andra menar att lekens grundsyfte är att vara lustfylld och rolig. Nyckelord: Förskola, lek, lärande och pedagog,

SammanfattningMed denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever. I denna forskning har svaren relaterats till vad Lpo94 säger och strävar efter.I min analys har jag kommit fram till att det som avgör valet av portfolio är att skolan har den visionen och är samtidigt förändringsbenägen. Vidare har jag kommit fram till att portfolio som verktyg främjar lärandet och utvecklar både pedagoger och elever på olika sätt. Den är dessutom ett mycket bra redskap vid upprättande av individuella utvecklingsplaner (IUP) och vid utvecklingssamtal (UVS). Portfolion, rätt använt, är ett lämpligt verktyg för att förverkliga den kunskapssyn som Lpo94 vilar på.

Lärande, Lek och Drama / Learning, Playing, Drama

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av. En något överraskande slutsats är att skola och näringsliv allt mer intar samma perspektiv kring lärande. Det är också på det sättet att konkurrensutsatthet, företags lokalisering, företagsform och generella omvärldstryck påverkar utformningen av kompetensstrategin. Hur man arbetar med kompetens- och affärsstrategin styrs till exempel till viss del av vilken relation man har till kunderna. Gemensamma svårigheter är tidspressen som försvårar möjligheterna till utrymme, struktur, organisation för återkoppling, uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling. Samtidigt är man överens om den ekonomiska och sociala nyttan av en aktiv kompetensstrategi. Akilleshälen är administrativa, ekonomiska och tekniska mät och värderingssystem av kompetensutvecklingens värde. Det visar sig dessutom att det inte är någon markant skillnad i grund och botten mellan privata och offentliga organisationer när det gäller de stora frågorna. Det som skiljer dem är tillgängliga resurser och den struktur man arbetar i.