Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera, hur studie -och yrkesvägledare på gymnasieskola arbetar för att motivera elever för att förebygga studieavbrott. Följande frågeställning har besvarats: “Hur arbetar studie-och yrkesvägledare på gymnasiet med elevers motivation för att förhindra studieavbrott?". I studien framkommer det även om vilka faktorer kan påverka elevers motivation som kan leda till skolavhopp. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex verksamma studie-och yrkesvägledare runt om i Skåne för att besvara studiens syfte och frågeställning. Vi har haft användning av teorierna, KASAM -känslan av sammanhang och Self Determination Theory för att analysera resultatet av empirin. Resultatet visade att det finns olika orsaker till studieavbrott. Fel val av gymnasieprogram, psykisk ohälsa, ingen motivation till sina studier eftersom elever inte ser en meningsfullhet med sina studier. Det framkommer även om att elever hellre vill arbeta än att studera. Vi har valt att undersöka detta eftersom vi har uppmärksammat det på våra VFU -platser där det finns elever som väljer att avbryta sina studier på grund av brist på motivation och kunskap. Vi har upplevt att elever inte har tillräckligt med kunskap om studieroch arbetsliv och vilka konsekvenser som medföljer om de väljer att avbryta sina studier i gymnasiet.

En viktig del av grundskolans utbildningsplan är att lära ut grunderna i matematik ochatt få elever att automatisera de fyra grundläggande räknesätten. Det finns en korrelationmellan inlärning av dessa kunskaper i tidig ålder och framgång i framtida matematiskutbildning. Denna rapport diskuterar hur en applikation “Optimal Education” vidareutvecklas, appen syftar att lära ut automatisering av entalsaritmetik och utförs som en del av kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Rapporten ämnar att besvara hur visualiseringar kan implementeras för att underlätta inlärningen av strategier för entalsaritmetik, men även hur spelifieringselement kan implementeras i applikationen för att öka engagemanget hos användaren. Detta görs i samverkan med kund som forskar på området, tillsammans med extern kompetens från en expert och valideras slutligen genom användartestning. I rapporten beskrivs utvecklings- och designprocessen, resultatet och vilka erfarenheter som kan tas med från detta. I arbetet synliggjordes ytterligare metoder för förbättrad inlärning som ansågs vara effektiva, bland annat genom positiv förstärkning, regelbunden övning och belöningar. I mån av tid implementerades och testades endast visualiseringarav metoder för de fyra räknesätten samt en förbättringsskärm.

Bakgrund: Idag utgår många verksamma lärare från en lärarhandledning när det planerar sin matematikundervisning. Samtidigt blir det mer och mer populärt att använda sig av konkret material i undervisningen vilket både lärare och elever verkar uppskatta. Elever behöver däremot få hjälp att göra kopplingar mellan den konkreta och abstrakta matematiken vilket kan göras med hjälp av olika arbetssätt. Bland annat ett deduktivt arbetssätt som utgår från att läraren visar den abstrakta matematiken med konkreta material, eller ett induktivt arbetssätt där eleverna får upptäcka matematiken med konkreta material innan de tillsammans med läraren översätter det till abstrakt matematik. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur stödet för aktiviteter med konkret material ser ut i vanligt förekommande lärarhandledningar inom matematik. Metod: Studien har gjort en kvantitativ innehållsanalys där två vanligt förekommande lärarhandledningar inom matematik avsedda för höstterminen i årskurs 2 har granskats. Handledningarna granskades vid två tillfällen där alla aktiviteter som innehöll konkret material noterades. Dessa aktiviteter kategoriserades sedan som induktiv metod respektive deduktiv metod. Det matematiska område som aktiviteterna berörde antecknades också. Resultat: Det var tydligt att lärarhandledningarna gav mest stöd till aktiviteter med konkret material och deduktiv metod. De deduktiva aktiviteterna motsvarade 93,3%, medan deinduktiva aktiviteterna motsvarade 6,7%. Aktiviteterna med deduktiv metod berörde främst de fyra räknesätten, men även andra områden som exempelvis bråk, symmetri och geometri. De induktiva aktiviteterna berörde områdena bråk, division, geometri, kombinatorik, programmering, lägesord, symmetri och volym.

Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka tankar och idéer som ligger till grund förutformandet av en nybyggd bildsal samt hur den fungerar i praktiken. Syftet är vidareatt ge en sammanställning och en utvärdering av den nya bildsalen som förhoppningsviskan bidra med kunskap och erfarenheter inför framtida skolbyggen och renoveringar.För att få förståelse för de bakomliggande tankarna har intervjuer genomförts medansvarig arkitekt samt kommunens projektledare. Ett observerande besök och enintervju med bildläraren som nu arbetar i lokalerna har även genomförts för att få eninblick i hur lokalerna är utformade och vilken typ av undervisning som bedrivs däridag. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv ochkategoriserats utifrån de fem punkterna interaktion, aktivitet, artefakt, utvecklingshoppoch kreativitet. Studien visade att när Färjestadens högstadium utformadesimplementerades en ny typ av pedagogik i den fysiska miljön. Målet var att utveckla enundervisningsform som sätter varje elevs unika behov i fokus och en miljö somuppmuntrar till tematiskt, projektbaserat och ämnesövergripande arbete. En kreativarena skapades med mindre klassrum för bild, slöjd och teknik samt stora generösagemensamma utrymmen. Studien visar bland annat att det finns mycket godaförutsättningar för interaktion och aktivitet men att det råder brist på nödvändigaartefakter. Överlag är bildläraren nöjd med de nya lokalerna och har anpassat sinundervisning utifrån de nya förhållandena som den fysiska miljön medfört.

Syfte och frågeställningar Ämnet friluftsliv i skolan ska ge eleverna en djup förståelse för vad vistelse i naturen kan betyda genom hela livet. För att uppnå det krävs ett utvecklat lärande som byggs på efter hand under hela skoltiden. Syftet med studien är att undersöka och få en djupare förståelse för idrottslärares erfarenheter av progression och dess betydelse för högstadieelevers lärande inom friluftsliv. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Hur ser idrottslärarna på lärandet i friluftsliv?”, ”Hur fungerar progressionen i praktiken enligt idrottslärares erfarenheter?” samt ”Hur upplever idrottslärarna elevernas förkunskaper i friluftsliv?”.  Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med kvalitativa intervjuer.Intervjuerna syftade till att undersöka elevers lärande och progression utifrån idrottslärares erfarenheter inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv. Handplockat urval användes för att hitta fyra idrottslärare som arbetar på högstadiet. Vald intervjuteknik för studien var semistrukturell intervju. Intervjuguiden hade öppna frågor som motsvarar semistrukturell med ett tematiskt upplägg. Följdfrågor kunde ställas för att utveckla och fördjupa respondentens svar. Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats i ett rum på idrottslärares förslag. I det transkriberade materialet gick det att finna mönster kopplade till syfte och frågeställningar inom ramen för den teoretiska utgångspunkten. Olika delar sattes ihop i helheter, därefter skrevs resultatanalysen.  Resultat  Ett sociokulturellt perspektiv identifierar det lärande som sker informellt mellan elever och i kontakt med andra personer i och utanför skolan. Det kan även finnas invävt i lärarens formella undervisning. Att till fullo ta tillvara detta informella lärande tillsammans med det formella, är en stor utmaning. Friluftsliv innebär fokus på upplevelser och mjuka värden. Det ger även tillbaka för pedagogen när eleven visar glädje och stolthet över att ha genomfört aktiviteter med gemensamma ansträngningar. Ett betydelsefullt lärande har skett, särskilt om eleverna först inte trodde sig om att klara det. Idrottslärarna berättar i studien om dilemmat över att behöva bedöma detta med ett betyg.  Slutsats  Ett sociokulturellt lärande i skolan sker hela tiden sammanflätat med det omgivande samhället. En pedagogisk utmaning för idrottslärarna är att leda progressionen i friluftsliv så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Det är svårt eftersom eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig till skolan. Vilka steg i lärandet som har tagits i lägre årskurser kan också skifta mycket. Friluftsliv behöver byggas stegvis genom hela skolan och innefatta såväl formellt som informellt lärande. Skolornas ledning måste skapa en helhetssyn som präglar hela skolan där integrering av olika ämnen är naturliga upplägg. Här finns stor anledning att särskilt lyssna på idrottslärarnas erfarenheter och insikter.

Utgångspunkten för vår studie har varit den aktuella samhällsdebatten om elevers sjunkandeläsintresse. Samhällsdebatten ledde till att vårt syfte blev att ta reda på hur lärare samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. Teorier som vi har använtoss av är sociokulturellt perspektiv och kognitivistiskt perspektiv.Studiens metod är kvalitativ och vi har använt oss utav semistrukturerade intervjuer somunderlag för att besvara vårt syfte. Deltagarna i vår studie är fyra lärare som arbetar på fyra olikaskolor. De fyra lärarna har lärarlegitimation och arbetar i årskurs 1-3. Två av våra deltagare harlång erfarenhet, omkring tjugo år, medan två av deltagarna har arbetat som lärare i ungefär femår. Resultatet i vår undersökning har delats in i tre olika områden utifrån våra treforskningsfrågor.Vår övergripande slutsats är att samverkan med hemmen och lärarens strategier ser olika ututifrån lärarens pedagogik och förutsättningar. Lärarna i vår undersökning samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling genom utvecklingssamtal,kommunikation och digitala verktyg. Vår slutsats är att vårdnadshavare ges möjlighet att varadelaktiga i elevernas läsning genom inläsningstjänst, lån av böcker, läslogg och genomkommunikation med läraren. Trots detta tycker lärarna i vår undersökning att det är en utmaningatt få vårdnadshavare engagerade i elevernas läsning och få dem att förstå läsningens betydelse.

Studiens syfte var att undersöka omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass. Syftet undersöktes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie riktad till all förskolepersonal med pedagogiskt uppdrag. Studiens resultat visar att olika förskolors omfattning av övergångsarbete varierar beroende på förutsättningar, såsom exempelvis förskolans placering eller samverkan med förskoleklassen. Studiens slutsats är att omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass är relativt hög. Olika former av övergångsaktiviteter arrangeras i hög omfattning av förskolepersonalen, och samverkan mellan skolformerna sker i hög omfattning.

In today's schools there is an equality goal which means that boys and girls must be given the same opportunities and the same education and not be treated, judged, or have different demands and expectations on them because of their gender. Schools also have a responsibility to break down traditional gender patterns and allow students to develop their abilities and interests regardless of gender. Previous research has shown that this is not the case, many within the school place the blame on others. Many times, the traditional patterns of society that we take for granted are also reflected in school.The purpose of this study was to investigate the knowledge and perceptions of some working teachers about gender. A survey was done at a school and a qualitative research method was adopted in the form of interviews, where one of the three participating teachers was interviewed, while the other two responded in writing. The hope is that these answers and this whole research will help me in my future professional role in how to think and what tools will be needed to get an education that is as fair as possible. A survey was also conducted to see how students perceive gender. Where there were 32 students who answered this survey.In the analysis, it was concluded that geography may play a role but seems subordinate to social and personal factors. Individual teachers' interest in and knowledge of gender also plays an important role, and it is usually up to each teacher to decide to what extent he or she is willing to work towards equality goals. Currently, there are no guidelines or requirements at state and/or national level to incorporate gender and equality in teaching until someone starts paying attention to this important issue and it becomes a matter of course in all teaching.

I dagens skola förväntas elevers olika språkliga repertoarer och erfarenheter inkluderas i undervisningen vilket ställer höga krav på lärarens roll. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad befintlig forskning säger om hur lärare kan arbeta för att skapa inkludering i ett flerspråkigt klassrum. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien behandlar vilka utmaningar läraren upplever samt vilka undervisningsmetoder som anses främja inkludering. Den forskning som litteraturstudien vilar på är åtta artiklar och en avhandling som funnits genom systematiska sökningar på Educational Resources Information Center (ERIC) EBSCO och Swepub. Även manuella sökningar har genomförts. Analys av forskningen har genomförts genom en tematisk analys som genererat två huvudteman. Dessa två huvudteman behandlar de utmaningar som lärare möter i det flerspråkiga klassrummet samt lärares undervisningsmetoder i det flerspråkiga klassrummet i relation till inkludering. Resultatet utifrån den forskning som behandlats, visar att lärare möter flera olika typer av utmaningar i det flerspråkiga klassrummet och att dessa främst tar sin grund i lärares oro för att exotifiera flerspråkiga elever samt bristande tilltro till den egna språkliga förmågan. Vidare visar resultatet bland annat att transspråkande och multimodalt arbetssätt skulle kunna verka som inkluderingsfrämjande undervisningsmetoder i flerspråkiga klassrum. Slutsatsen av denna litteraturstudie visar på att lärare, i det flerspråkiga klassrummet möter flertal olika utmaningar. Även flertalet möjliga undervisningsmetoder som skulle kunna fungera gynnsamt för att främja inkludering i ett flerspråkigt klassrum, uppmärksammas i denna litteraturstudie. Dock kan vare sig de utmaningar eller undervisningsmetoder som beskrivs appliceras i alla flerspråkiga klassrum. Detta då den forskning som behandlats endast representerar de deltagande lärarnas utsagor.

Uppsatsen analyserar två programanpassade läroböcker, Kontext – Svenska 1 för bygg- ochanläggningsprogrammet och Kontext – Svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet.Eftersom de två gymnasieprogrammen är starkt könsuppdelade är syftet att undersökahuruvida dessa läroböcker reproducerar eller problematiserar rådande normativakönsföreställningar och -stereotyper i samhället. Uppsatsen utgår från Norman Faircloughskritiska diskursanalys samt ett genusteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att boken för byggochanläggningsprogrammet är mer balanserad när det kommer till kvinnlig och manligrepresentation, medan boken för vård- och omsorgsprogrammet domineras av kvinnor.Seglivade normer kring könen lever dock fortfarande kvar i båda läroböckerna, exempelvisbeskrivs kvinnor oftare utifrån sitt utseende, medan män tydligt porträtteras som bådeskickliga hantverkare och läkare.