Syftet med den här studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare använder sig av leken som undervisningsmetod. Leken ska prägla förskolans verksamhet där förskollärare även har det yttersta pedagogiska ansvaret för att bedriva undervisning. Läroplanen skriver fram lek som grunden för barns utveckling och lärande. I den reviderade läroplanen (2018) stärks både lekens och undervisningens betydelse i förskolan ytterligare. Studiens teoretiska utgångspunkt är baserat på ett sociokulturellt perspektiv där förskolan ses som en social kontext och lek används som ett redskap för att stimulera barns lärande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet visar resultatet att förskollärarna ser leken som en väsentlig del för skapandet av undervisningssituationer. Det Eftersom det lekfulla lärandet är det som fångar barns intressen, engagemang och nyfikenhet både i spontana och planerade undervisningssituationer. Däremot framkommer det en osäkerhet kring hur undervisningen ska tillämpas i förskolans verksamhet med lek som ett centralt innehåll. Det kan bero på att det finns en skolifierad syn på undervisning i förskolan som inte inkluderar lek vilket försvårar möjligheten att främja lärandeprocessen hos barn som har ett lekande förhållningssätt. Resultatet synliggör även betydelsen av förskollärares positionering i leken och dess främjande för barns utveckling och lärande i relation till förskolans läroplan. Studiens bidrag till förskolläraryrket är att synliggöra lekens potential för att bedriva undervisning i förskolans verksamhet. Den bidrar även till att få en större förståelse för relationen mellan lek och undervisningens främjande av barns lärande och utveckling.

Denna kunskapsöversikt undersöker lärares användning av läromedel inom bildämnet. Forskning om läromedelsanvändning i bildundervisning är högst begränsad, vilket i sin tur försvårade genomförandet av kunskapsöversikten. Ett flertal andra länder tycks använda sig av läromedel på statlig nivå mer än vad Sverige gör. Trots Sveriges  tämligen små kontroller kring vilka läromedel som ska eller bör användas i klassrummet, finns det ämnen där bristen på läromedel i hög grad lyser med sin frånvaro. Läromedelsanvändningen inom de praktiskt-estetiska ämnena är  synnerligen mindre än inom de klassiskt teoretiska, och bildämnet är inget undantag.  Även oklarheter kring läromedelsbegreppet bidrar till olika uppfattningar om vad begreppet omfattar. Denna översikt definierar läromedel endast som publicerade och kvalitetssäkrade verk. Även om resultatet påvisar att läromedel i sig själv kan vara en nyttig resurs, framkom det att de flesta bildlärare knappt använde sig av läromedel i form av läroböcker. Detta tycks bero på en rad olika anledningar. Ekonomiska begränsningar påverkar lärares möjlighet att använda sig av de läromedel och resurser de känner att de behöver. Begränsad styrning och kvalitetskontroll ger lärarna mycket tolkningsutrymme och gör bildämnet högst subjektivt. Mycket ansvar läggs på lärare att välja och skapa eget material vilket gör att likvärdigheten inom bildämnet ifrågasätts av de flesta bildlärare. Däremot anser många lärare att läromedel kan hjälpa dem i deras undervisning, bland annat för att lättare kunna omsätta kunskapskraven och läroplanen, men också för att underlätta för eleverna. Det framkommer också att läromedel används som komplement till lärarens instruktioner eller undervisningsmaterial, som bland annat kan hjälpa eleven att arbeta mer självständigt och utveckla deras lärande.

Abstarct Studiens syfte är att belysa förskollärarnes perspektiv på hur musikaliska  och språkliga mål vävs samman i musikundervsiningen i förskolan. De två frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare de undervisningsmetoder som används för att främja musikaliska och språklig utvecklninhg hos barn i förskolan? Hur beskriver förskollärare kopplingar mellan musikaliska och språkliga mål i musikundervisningen? Utgångspunkter för studien är läroplanens skrivningar om betydelsen av att använda sig av musik, som exempelvis sång och rörelsesånger, för att utveckla barns språ, samt tidagre forskning som belyser kopplingar mellan musikunderisning och barns språk.  Studien har en kvalitativ metodansats där empirin har samlats in via semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare från både småbarns- och syskornavdelningar. Resultatet belyser förskollärarnas perspektiv på de metoder som används i musikundervisningen i de olika åldersgrupperna. Studien utgår från det didaktiska perspektivet på kopplingar mellan musikundervisning och språk hos barn. Undersökningens kärna är hur förskollärare förhåller sig till ämnet musik i förskolan och på vilket sätt de didaktiska valen inom musik motiveras med hänvisning till barns språk.  Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv där begreppen didaktiktrianglen och inommusikaliska samt utommusikaliska mål står i centrum. Resultatet påvisade didaktiska överväganden och språkutvecklande musikaliska verktyg i förskolekontext. I intervjuerna beskrev förskollärare hur musikaliska och språkliga mål vävdes samman i musikundervisningen samt hur de såg på vikten av musik för barns språk. Det visade sig också att förskolläararna önskar mer kompetens, kunskaper och erfarenheter inom musikundervisning.

Litteraturstudien syftade till att sammanställa aktuell forskning kring läsläxans effekter på läsinlärning, läsmotivation och läsflyt samt vad som påverkar läsläxan. Genom systematiska sökningar hittades relevanta vetenskapliga studier som besvarade frågeställningarna. Vidare har dessa analyserats genom en tematisk analys där de utvalda artiklarnas resultat sammanställdes i tre huvudteman. Forskningsunderlaget i denna litteraturstudie bestod av nio artiklar och två avhandlingar. Resultatet av vår litteraturstudie visar att läsläxans effekt kan vara god, men var väldigt låg, nästan obefintlig. Vidare framkom det att läsläxans syfte var att främja samarbetet mellan skola och hem, vilket i sin tur kan påverka läsläxans effekter på lågstadieelevers läsfärdigheter. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vilka effekter har läsläxan på elevers läsmotivation och utveckling av läsfärdighet? Vad kan förklara dessa effekter?

Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society.  New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions:   ·       How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? ·       How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching?    The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key factors in promoting students’ language and knowledge development. The teachers further explain the positive effects that occur when students' first languages are lifted and used in the teaching and emphasizes that small actions can have big effects on students’ identity and knowledge development.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka som är de främst förekommandepåverkansfaktorerna, vilket inflytande de har på elevernas gymnasieval och elevernas egnainsikter om respektive faktorer. Tidigare forskning visar att faktorer som elevernasfamiljebakgrund, livshistoria och geografiska plats är betydande vid eleversbeslutsfattande i gymnasievalsprocessen. Enligt dessa studier föredrar ungdomar attdiskutera gymnasievalet med sina föräldrar och för många är det viktigt att föräldrarna ärstolta över dem. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat sex elever i årskurs nio medsyfte att studera vad elever baserar sina gymnasieval på, genom att undersöka olikapåverkansfaktorer. I undersökningen ställer vi frågor om intresse, omgivningens åsikter,uppväxt och andra faktorer som eleverna anser är viktiga. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise and selfconcept, The Careership theory och Lovéns fyrstegsmodell. Resultatet visar attinformanterna till stor del påverkas av sin omgivning, bekantas erfarenheter, upplevelseroch den egna uppväxten. Hälften av informanterna går i samma spår som någonfamiljemedlem. Studiens informanter har antingen varit och skuggat eller besökt ett ellerflera olika öppet hus. Båda alternativen ansåg de som bra och avgörande i hur de slutligenfattade sina beslut.

In order for society to achieve its goal of a sustainable future, it is important that the school system implements education for sustainable development (ESD). In this report, a sustainable development (SD) learning package from Snowflake Education, consisting of a system thinking module (STM) and the game FishBanks, an ESD role-play game developed by Dennis Meadows, was further developed in two separate directions. One part was to develop a prototype, based on the STM, applicable for the Upper secondary school (USS) and the other part was about incorporating an economical aspect into FishBanks.In order to achieve this, the study conducted a product development of the prototype for the USS and a bank role in FishBanks. The test subjects in this study was from a conducted game seminar at an USS with 52 students and two interviews with the client (USS) and the outsourcer (Snowflake Education). The results were then analysed using a thematic approach. The economical aspects in FishBanks were tested through a product development method, which included the authors’ own testing, two independent test subjects as well as a testing session with the CEO of Snowflake Education.The main findings in the first part of the study showed that a for the STM to be applicable for the USS, the structure had to change, the content had to be reduced and it should include more positive emotional elements. The students at the USS experienced the level of difficulty in the developed prototype to be moderate to rather difficult. Moreover, most of the students understood the concept of complex systems to a greater or lesser extent. There were further findings that supported existing theories within ESD, which suggest that students seem to focus on the individual’s behavior.The interview with the teacher within the USS displayed issues concerning the ESD competence among the faculty and management at the USS, which was confirmed by theory within ESD. In the second part, the economical perspective was broadened through the implementation of a bank role in FishBanks.In the first part, the study concluded that the STM is applicable to an USS in the subjects of Social- and Natural Science, but the structure had to change due to the format being unsuitable to the USS. Furthermore, the content in the STM was considered too heavy and lacking emotional content for the USS. In the second part, the bank role of FishBanks showed potential within ESD. The overall results of the study were promising, but the recommendation was that both parts should undergo further revisions, before being applied.

Skolverket har beslutat att programmering från och med hösten 2018 kommer att ingå i kursplanerna för flera matematikkurser på gymnasiet. Detta motiveras genom att man anser att svenska skolan bör hänga med i den snabba digitaliseringen som sker i samhället idag. Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring lärares perspektiv på hur ett införande av programmering i kursmålen i matematik kan påverka elevers lärande i matematik. Det empiriska underlaget till undersökningen har bestått i att 11 gymnasielärare i matematik med teknisk utbildning har svarat på en enkät med både öppna frågor samt svarsalternativfrågor. Resultatet visar att lärarna överlag är positiva till att ha programmering i matematikämnet men de ser ett problem i att det kan ta tid från annan matematikundervisning. De anser också i likhet med Digitaliseringskommisionens analys att det finns ett stort behov av att vidareutbilda matematiklärare i programmering. Potentiella fördelar som lärarna ser är att programmering kan användas som ett verktyg för att hjälpa eleverna förstå matematiskt innehåll, men också att det kan hjälpa eleverna att utveckla de matematiska förmågorna som finns i ämnesplanen. Det finns också ett visst stöd i tidigare forskning att programmering kan bidra till utvecklandet av problemlösningsförmågan i första hand. En annan potentiell fördel är att vissa elever kan bli mer intresserade av matematik om programmering införs i undervisningen. Vilka åsikter lärare har om programmering i matematiken är något som i förlängningen påverkar matematikundervisningen. Då detta inte är något som undersökts i hög grad tidigare syftar därför denna studie till att bidra med kunskap i denna fråga. / The National Agency for Education has decided that programming from autumn 2018 will be included in the syllabuses for several mathematics courses in upper secondary school. The motivation for this is the view that Swedish school should be involved in the rapid digitization that is taking place in society today. This study aims at contributing knowledge about teachers’ perspectives on how the introduction of programming in the course objectives in mathematics could affect students’ learning in mathematics. The empirical basis of the study consists of a questionnaire with both open questions and check questions which has been answered by 11 high school teachers in mathematics with technical education. The result shows that teachers overall are positive about programming in the mathematical subject but they see a problem in that it may take time from other mathematics teaching. They also consider, like the Digitalization Commission’s analysis, that there is a great need to further educate mathematics teachers in programming. Potential benefits the teachers see is that programming can be used as a tool to help students understand mathematical content, but also that it can help students to develop the mathematical abilities contained in the subject plan. There is also some support in previous research that programming can contribute to the development of problem solving skills. Another potential advantage is that some students may become more interested in math if programming is introduced in the teaching. What opinions teachers have about programming in mathematics is something that in the long run affects mathematics education. As this is not something that has been investigated to a large extent earlier, this study therefore aims at contributing knowledge on this issue.

Syfte: Elever kommer till skolan med stora skillnader i ordförråd. Detta får konsekvenser för elevernas språkförståelse och studieresultat. Kunskapsöversikten undersöker vilka effekter testbaserat lärande har på elevers ordförråd och ifall metoden har särskilda effekter på elever med språkstörning. Metod: En systematisk litteratursökning har gjorts i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Efter relevans- och kvalitetsgranskning valdes 10 artiklar ut, vilka analyserades tematiskt. Resultat: Testbaserat lärande har goda effekter på elevers ordförråd jämfört med upprepat studerande och rich vocabulary instruction. Metoden fungerar väl för såväl elever med språkstörning som elever utan och är i låg grad känslig för individuella skillnader mellan eleverna. Metoden fungerar som bäst när testtillfällena är utspridda. Diskussion: Forskningen pekar mot att testbaserat lärande är effektivt och har en kompensatorisk potential. Vidare forskning behövs för att stärka slutsatserna med större testgrupper samt för att undersöka effekterna av metoden i relation till andra undervisningsmetoder.

No description available.