Frånvaron bland gymnasieelever är idag ett nationellt problem och kan ofta vara ett tecken på att eleverna inte tycker att skolan känns meningsfull. Syftet med denna uppsats är att, med avstamp i denna frånvaroproblematik, undersöka vilka faktorer inom skolan som ur elevernas perspektiv påverkar huruvida de kommer i tid eller över huvud taget närvarar på lektionerna samt vilka konsekvenser eleverna upplever i samband med frånvaro och sena ankomster. Föremålet för min undersökning är en gymnasieskola i södra Sverige och min studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem tredjeårselever. I min undersökning har jag, utöver ett systemteoretiskt perspektiv, även valt att studera elevernas motivation till lärande samt deras känsla av sammanhang (KASAM) inom skolan. Eleverna har fått svara på frågor som rör deras syn på undervisning, punktlighet, motivation och konsekvenser av frånvaro inom skolan. Resultatet av min undersökning visar att eleverna motiveras av såväl betyg, kunskap och inspirerande undervisning som tydliga krav från de undervisande lärarna.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning.Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker. Istället förklarar de hur de lär sig och kan tydligt beskriva detta. Barnen ser även skillnaden på lek och verklighet, och förklarar vad lek innebär för dem. / The aim of our work was to investigate how children and teachers experience playing and learning in preschool. Considered to play and hear together, or are the two things completely separate from each other?Based on a qualitative study, we have studied children's and teachers' perceptions of play and learning.The study shows that teachers can clearly see a link between play and learning, but also an experience of that there is a difference between playing and learning, where children play for fun and practice for learning. The teachers place great emphasis on learning the game and name some of the things children develop, including interaction, conflict, language, social skills and taking turns.Similarly, the children are aware that they learn in the game, however, they have an unawareness of what learning is happening. Instead, they explained why they are learning and can clearly describe it. The children also see the difference in the game and reality, and explains what the game means to them.

SammanfattningVi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ”fritids” får hålla till godo med resterande rum. Vi har även utifrån intervjuerna sett att det är viktigt för pedagogerna att lyfta barnets röst och göra dem delaktiga i verksamheten. Även när barnen får vara med och bestämma är det dock pedagogerna som bestämmer ramarna. Dagarnas tema är förutbestämt och tider för mellanmål och när barnen går hem är faktorer som sätter ramar. Vi har även sett utifrån empiri och intervjuer att ett informellt lärande utifrån barnens intressen sker i den undersökta fritidshemsverksamheten. Vilket är något som både pedagogerna och forskare generellt vill lyfta som centralt för fritidshemsverksamheten.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp elevers syn på kunskap och sitt eget lärande. Därefter vill vi jämföra deras syn med den kunskaps- och lärandesyn som finns i läroplanen (Lpo 94). Vad vi vill veta är huruvida dessa olika perspektiv på kunskap sammanfaller eller inte. En kvalitativ metod i form av gruppintervjuer har använts för undersökningen. Resultatet har sedan tolkats och presenteras i sju övergripande teman. Resultatet visar att det råder både likheter och olikheter i elevernas respektive läroplanens sätt att se på kunskap och lärande. En likhet är att eleverna ofta ser på lärandet som en aktiv process. Eleverna tenderar att fokusera på konkreta områden både vad gäller vad kunskap är, varför och vad man ska lära sig.

Sammanfattning: Det är många familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan här i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlända elever. I min studie har jag särskilt fokuserat på dessa elevers inlärning av svenska som andraspråk och hur övergången sker från förberedelseklass till ordinarie klass men också vad modersmålet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlända eleverna har haft olika problem som påverkat deras utbildning och utveckling i skolan. Lärares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svårigheter som elever uppvisar inför inlärning av ett nytt språk. Elever har svårt för inlärning av ett nytt språk om de inte kan sitt modersmål ordentligt. Här är det modersmålslärarens uppgift att entusiasmera eleven om vikten att lära sig sitt modersmål flytande för att tillägna sig ännu ett nytt språk. Genom intervjuer av lärare och elever i förberedelseklass har jag studerat hur skolan organiserat sin undervisning för nyanlända elever dessutom har jag undersökt förutsättningarna för elever på olika nivåer, ålder, kunskap och bakgrund och hur dessa påverkas av svårigheter såväl som möjligheter på sin nya skola.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö. Av forskningen framgår att lärandet är mer lustfylld ute på skolgården och att elevers kreativitet samt fantasi utvidgas ute på skolgården. Elever får även uppleva sitt eget lärande med alla sina sinnen. I tidigare forskning kring klassrummet står det bland annat skrivet om hur klassrumsmiljön ska vara uppbyggd. Till exempel ska möblerna vara bekväma för eleverna och det ska finnas ljudisolering. Våra slutsatser efter undersökningen är att lärandet kan vara lustfylld både ute på skolgården och i klassrummet men att det är beroende på hur undervisningen är upplagd. / We have investigated two different school environments, teaching out in the schoolyard and the classroom. The aim was to compare the schoolyard environment with classroom environment and its impact on teaching. We examined the various educational way to learn how to make learning enjoyable, both in the classroom and out in the schoolyard. In this study, we observed a class in a great neighborhood in a large city in southern Sweden. The class was divided into half grade in which one half the class would be in the classroom and the second half the class out on the playground to see how instruction looks in their environment. Research suggests that learning is more enjoyable out there in the schoolyard and the students' creativity and imagination extends out in the schoolyard. Students may also experience their own learning with all their senses. In previous research into the classroom, it is among other things written about how the classroom environment should be structured. For example, the furniture should be comfortable for students and there should be sound insulation. Our conclusions after the study is that learning can be enjoyable both at the playground and the classroom, but it depends on how teaching is organized.

SammanfattningUppsatsen handlar om utomhuspedagogik och lärande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig på en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder få en uppfattning om uterummets betydelse för två olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan – uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lärande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien lyfter fram pedagogernas syn på utemiljön som hälsomiljö, social lärmiljö och pedagogisk lärmiljö. Pedagogerna anser att allt som kan läras inomhus kan även läras utomhus, till och med på ett bättre sätt. Lärandet blir mer autentiskt, sinnligt och konkret och ger en helhetsupplevelse som involverar hela kroppen. Det gäller att se möjligheter istället för hinder.Nyckelord: förskola, lärande, utemiljö, utomhuspedagogik / AbstractThis is an essay about situated learning in outdoor education. It is based on a study of six preschools in three different communes in southern Sweden. The purpose of the study is to get a picture of situated learning in two types of preschools – outdoor preschools and preschools influenced by outdoor education. The study consists of qualitative scientific interviews completed with digital pictures. Outdoor environment is supposed to be the main platform for learning and development in outdoor education. The essay highlights teachers´ perspective on outdoor education as a health environment, a social learning environment and an educational environment. The educationalists believe that anything that can be learned indoors can be learned outdoors as well, even in a better way. Learning becomes more authentic, tangible and includes all senses leading to a complete experience that involves the whole body. One should concentrate on possibilities instead of obstacles.Keywords: learning, outdoor education, outdoor environment, preschool

Denna studies utgångspunkt är förskollärares tillämpning av högläsning i verksamheten och vilken betydelse de anser att högläsningen har för barns utveckling och lärande. Då högläsning kan ses som ett socialt sammanhang tar studien utgångspunkt i en sociokulturell lärandeteori. Syftet med studien är att beskriva, analysera och problematisera förskollärares beskrivningar om användandet av högläsning och de möjligheter till lärande som barn erbjuds därigenom. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta förskollärare från två kommuner i Västra Götaland har genom intervjuerna beskrivit sitt arbete med högläsning och resonerat kring det lärande som barn kan erbjudas därigenom. Resultatet visar att förskollärare använder sig av högläsning i samband med läsvila, men också i samband med projektarbeten eller språkliga aktiviteter. I resultatet synliggörs även hur förskollärarna använder sig av den digitala läsapplikationen Polyglutt. Därefter presenteras de beslut som ligger till grund för den litteratur som används. Ibland är det barnens egna val på biblioteket som styr litteraturvalet, och ibland väljs litteraturen ut av de vuxna utifrån pågående projektarbeten, barnens erfarenheter och intressen eller aktuella konflikter i barngruppen. Vidare synliggörs även förskollärarnas resonemang om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, samt de möjligheter till lärande inom andra områden högläsningen kan erbjuda. / The starting point of this study is preschool teachers' application of reading aloud in the activity and what importance they consider reading aloud to have for children's development and learning. As reading aloud can be seen as a social context, the study takes a socio-cultural learning theory as its point of departure. The purpose of the study is to describe, analyze and problematize preschool teachers' descriptions of the use of reading aloud and the opportunities for learning offered thereby. The study has been carried out using a qualitative research method, where semistructured interviews have been used. Eight preschool teachers from two municipalities in Västra Götaland have throughout the interviews described their work with reading aloud and reasoned about the learning that children can be offered through it. The results show that preschool teachers use reading aloud in connection to reading breaks, but also in connection to project work or linguistic activities. The results also show how the preschool teachers use the digital reading application Polyglutt. Thereafter the decisions that form the basis of the literature used are presented. Sometimes it is the children's own choices in the library that steer the selection of literature, and sometimes the literature is selected by the adults based on ongoing project work, the children's experiences and interests or current conflicts in the children's group. Furthermore, the preschool teachers' reasoning about the importance of reading aloud for children's language development is also made visible, as well as the opportunities for learning in other areas that reading aloud can offer.

Denna studie har som syfte att undersöka och analysera om och hur schack kan användas som pedagogiskt verktyg i förskolans matematikundervisning med fokus på mönster. Tidigare forskning kring pedagogisk användning av schack  koncentreras primärt till barn i grundskolan. Bristen på forksning kring schack i förskolan utgör det gap som vi har valt att undersöka genom en fältstudie som involverar sex barn i 4-årsåldern och som pågick under en veckas tid. I vår studie har vi använt oss av variationsteori som metod och utförde en förbedömning med fokus på mönster, följt av tre undervisningssituationer med schack och avslutningsvis en efterbedömning som var likadan som förbedömningen.  Resultatet av fältstudien har vi analyserat utifrån Perkins och Salomons teori om transfer och Bishops matematiska aktivitet designa. Utifrån vår analys har vi dragit slutsatser att schackundervisning i förskolan kan skapa möjligheter för barnen att överföra kunskaper om schack till områden inom matematik som ingår i Läroplanen för förskolan. Detta grundar vi på att barnen visade tecken på förändrat kunnande om mönster vid jämförelse av för- och efterbedömningarna. I analysen av vår empiri framkom även transfer i ett flertal olika situationer. Vi har även observerat Bishops matematiska aktivitet designa i analysen av schackundervisningen. Utefter detta har vi dragit slutsatsen att barn med hjälp av schackundevisning kan införskaffa sig mer kunskap om mönster, exempelvis genom att få mer förståelse för reflektion och parallellförflyttning. Även Bishops andra aktiviteter framkommer i analysen.

De allra flesta svenska barn och ungdomar har någon gång i sin ungdomvarit aktiva i idrottsrörelsen. På så sätt har idrottsledarna stora möjligheter att påverka barn och ungas utveckling, däribland även deras fysiska och psykiska hälsa. Behovet av alternativa lärmiljöer har utvecklat nya metoder inom ledarskapsutvecklingen, metoder som innefattar en mer omfattande social interaktion mellan deltagarna och som syftar till att skapa ett mer effektivt lärande genom diskussion och erfarenhetsutbyte. Här introducerasdet pedagogiska verktyget lärgrupp som ett sätt att bedriva folkbildning. Lärgruppen öppnar dörrarna för ett mer kollektivt lärande bland ledarna. Syftet med studien är att belysa ideella ledares uppfattningar av sin egen utveckling och sitt eget lärande inom idrottsföreningar som använder sig av lärgrupper som ett pedagogiskt verktyg inom svensk föreningsidrott. Studien är teoretiskt förankrad i det pedagogiska perspektivet kollektivt lärande. Datamaterialet samlades in i samband med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ett deltagande i lärgruppen har gynnsamma påföljder gällande ledarens utveckling och lärande. Genom samtalet i lärgruppen, där informations-, erfarenhets- och kunskapsutbyte stod i fokus, kunde ledaren förbättra sina förmågor och ta till sig nya idéer vilket bidragit till ett utvecklande av nya tankemönster.