Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Denna studie syftar till att identifiera lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av att bedriva en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Syftet besvaras genom frågeställningar om lärarnas erfarenheter av utmaningar och möjligheter, motstridiga normer i förhållande till skolans värdegrund samt lärares uppfattningar om stöd från styrdokument. Frågeställningarna är utformade i relation till målet att främja en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Studien genomsyras av ett normkritiskt perspektiv med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare. Studiens resultat tyder på att mångreligiositet kan bidra till utmaningar relaterade till föräldrars inverkan och konflikter, men även att det förekommer en mängd möjligheter relaterade till elevers samtal och betoning av likheter. Resultatet visar även att en del normer som elever bär på som är grundade i religion kan krocka med skolans värdegrund och därför är det av stor vikt att lärare arbetar normmedvetet i religionsundervisningen. Avslutningsvis tyder resultatet på att lärare i studien har olika uppfattningar om sitt uppdrag och om stöd från styrdokument.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i tidiga skolåren arbetar för att utveckla elevers förmågor att navigera i informationsflöden. Studien utgår från en forskningsöversikt av Skolforskningsinstitutet om källkritik och kritiskt tänkande. Översikten belyser diskussioner, multimedia och text som tre huvudsakliga undervisningsformer samt lärarledning, val av innehåll och stödstrukturer som aspekter lärare bör ta hänsyn till i undervisningen. Med översikten som bakgrund gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-3 för att undersöka hur och om dessa tar plats i undervisning i informationsnavigering. Studiens resultat visar att elever möter en ökande mängd information i samband med digitaliseringen och lärarna beskriver både positiva och negativa aspekter av detta. Undervisningen som sker saknar ofta struktur och är i hög grad reaktiv snarare än planerad. I samband med att undervisningen främst skedde spontant blev diskussionsbaserad undervisning dominerande och förmågan att värdera, snarare än söka och granska fokuserades främst. Studien visar att undervisningen i informationsnavigering har stråk av vad som beskrivs av Skolforskningsinstitutet (2020) vara gynnsamma undervisningsaspekter i källkritiskt tänkande. Samtidigt finns utvecklingspotential i utbildning för lärarna som kan leda till en mer strukturerad undervisning som stöttar elevers lärande i informationsnavigering.

Large language models have developed rapidly over the past few years, causing much debate. With its versatility, large language models find applications in various domains, including education. This essay focused on the potential use of such technology by exploring established theories and prior research, and used them to comparatively analyze ChatGPT as a learning tool, against the search engine Google Search as a baseline. Two research questions were formulated: (1) whether ChatGPT outperforms Google Search as a study aid for test preparation, and (2) if ChatGPT can be a viable learning tool in academic environments. The aim was to integrate previous research with the study’s findings to gain more in-depth knowledge of the tool’s utility.  The study’s first part was a quantitative approach comparing mean average scores on a test of two groups, one using Google Search and the other utilizing ChatGPT as a study tool. The second and third parts were a qualitative strategy using self-assessed answers and a thematic analysis. The study’s experiment gave a non-significant result, which led to the rejection of the first research question. The study’s foremost flaw was the small size of the two groups. Although the results showed no statistical significant difference in scores between the groups, the study yielded interesting insights. This gained greater understanding in multiple perspectives of the AI tool and revealed favorable integrations of the established theories presented. It shed light on the possibilities of ChatGPT as a learning tool, but also its limitations and potential harm. The study’s results were inconclusive, emphasizing the need for further research, which could provide a clearer knowledge on the matter.

Uppsatsen undersöker lärares och elevers attityd till och kunskap om språkriktighetsfrågorna de, dem och dom samt var och vart. Syftet är att undersöka attitydskillnader mellan skolans olika grupper kopplat till elevernas kunskapsnivå för att finna eventuella samband mellan dem, både från ett lärarperspektiv och elevperspektiv. Uppsatsen utgår från teorierna språkideologi, standardspråksteori, normdiskurs samt språklig verbal hygiene. Två enkäter konstruerades och skickades ut till både svensklärare samt högstadie- och gymnasieelever. Resultatet visade att lärarna hade en större vilja att bevara den mer traditionella språkriktigheten, men även eleverna visade både en vilja och önskan att lära sig normativ språkriktighet, med undantag för attityden till dom-reformen. Eleverna hade en större upplevd kunskapsnivå i var och vart än i de, dem och dom-frågan, men resultatet från kunskapstestet visade motsatsen. Man kunde inte urskilja några tydliga samband mellan ökad ålder/erfarenhet och attityd/kunskap bland lärarna och eleverna, eftersom årskurs 8 visade högst kunskapsnivå i båda kunskapstesterna. Studiens slutsats är att språkbrukare bör kunna anpassa sitt språk efter formell och informell kontext och texttyp.

The role of grammar instruction when teaching writing has a long history of debate, and the views on the role of explicit versus implicit approaches vary. This study investigates how practicing teachers view this topic and how effective they perceive their teaching methods are when teaching grammar for writing. The study adopts a semi-structured interview with four practicing teachers, and their data is analyzed and discussed. The analysis indicates differences in views among the teachers, and although the results also indicate that both explicit and implicit approaches to teaching grammar are perceived by the teachers to be effective, they mostly favor an explicit approach. The study is significant for both practicing teachers and future teachers since gaining insight and potentially investigating this topic further can enhance our understanding of how practicing teachers perceive effective teaching methods.

No description available.

Kooperativt lärande är en arbetsform där samarbetet mellan elever står i fokus, vilket bland annat innebär att eleverna stöttar och uppmuntrar varandra till lärande och tar ansvar för varandras lärande. Det är ett gemensamt lärande som ska utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor där läraren strukturerar och organiserar hur interaktionen ska fullbordas.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad kooperativt lärande har för effekt på elevers inlärning i svenskundervisningen och vilka faktorer som är framgångsrika och utmanande med arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar som beskrivs med det. En kvalitativ innehållsanalys är utförd där intervjuer har genomförts med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att kooperativt lärande utvecklar elevernas samarbetsförmågor, stärker dem i att framföra åsikter samt främjar språkutvecklingen. Eleverna utvecklar även ett ansvar för sin egen inlärning och klasskamraternas, när arbetssättet bygger på ett gemensamt lärande med den sociokulturella teorin som grund. De utmaningar som framhävs är när eleverna har samarbetssvårigheter och när par- och gruppindelningar blir för ojämna. Kooperativt lärande används genomgående i undervisningen då man anser att detta arbetssätt utvecklar elevernas förmågor bland annat genom ökat ansvar, delaktighet, utvecklande av samarbetsförmågor och förhöjd elevaktivitet. Lärarens viktiga roll i det kooperativa klassrummet är även något som visar sig spela en avgörande roll för om arbetssättet är framgångsrikt eller inte.

Denna studie fokuseras på att undersöka elevers upplevelser av anpassningar iundervisningen kopplat till att kunna nå kunskapsmålen. Syftet är att undersöka hur eleverhar upplevt anpassningar i sin undervisning och hur det har påverkat dem och derassjälvuppfattning. Frågeställningen jag har haft är hur hanterar eleverna sina behov av stöd försitt lärande? Hur upplever eleverna att skolan bemöter elevernas behov av stöd? Hur sereleverna på sig själva i relation till att vara i behov av stöd?Det är sex elever från olika årskurser men från samma skola som har deltagit i studien.Studien genomfördes på en gymnasieskola i Stockholm.Jag har valt att gör intervjuer med dessa elever som alla är i behov av anpassningar. Elevernaberättar om olika upplevelser kring anpassningar, både negativa och positiva. De flesta eleverhar känt sig annorlunda och utpekade på grund av utformningen av det specialpedagogiskstödet. I studien visades också vilken stor roll läraren har i utformningen och arbetet medanpassningar och elevers delaktighet.

Denna studie inriktar sig mot stöd inom vuxenutbildningen. Studiens syfte är att undersöka det pedagogiska arbetet med fokus på stöd inom Komvux. I undervisningen ska Komvux, enligt skollag och läroplan, ta hänsyn till elevers olika behov (SFS 2010:800). Därför kan det pedagogiska arbete som studeras i denna studie sägas ha specialpedagogiska dimensioner. Arbetets metodansats utgår från en kvalitativ studie där valet av empiri är semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter till min studie är rektorer och pedagoger från två komvuxverksamheter som intervjuas om sina uppfattningar och erfarenheter av elever som är i behov av stöd. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. Det teoretiska perspektivet som har använts i studien är det relationella och salutogena perspektivet utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt. I studien redovisas vem som studerar på komvux, pedagogernas resonemang om elevers behov av stöd, rutiner för att upptäcka elevers svårigheter, vilka möjligheter som finns att tillgodose elevernas behov och vilka begränsningar som finns kring stöd. Resultatet i studien visar att elever inom vuxenutbildningen är en heterogen grupp med väldigt olika förutsättningar och med en varierad skolupplevelse. Många av eleverna som kommer till vuxenutbildningen bär med sig ett misslyckande från tidigare skolgång och några kommer till sfi som analfabeter. Studien visar att pedagoger ofta upplever svårigheter i arbetet att upptäcka behov av stöd då kompetens att utföra utredningar saknas. Om specialpedagogisk kompetens ska finnas tillgänglig inom vuxenutbildningen är upp till varje chef att avgöra. Då en verksamhet inte har tillgång till specialistkunskaper är det upp till lärarna att avgöra hur man ska möta elever i behov av stöd.