Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till elevernas flerspråkighet, samt om elevernas flerspråkighet utnyttjas i klassrumssammanhang. Syftet uppnås och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I studien deltar fyra kvinnliga och yrkesverksamma lärare som arbetar inom årskurs F-3. Lärarna berättar vilken syn de har på att eleverna använder sitt modersmål i undervisningssammanhang och även delvis i övriga klassrumssammanhang. Lärarna berättar även om de använder sig av några strategier för att främja elevernas flerspråkighetsutveckling. Vidare talar lärarna om hur eller om de använder elevernas flerspråkighet i klassrummet. Det insamlade empiriska materialet analyseras utifrån den tidigare framtagna forskningen. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har en generellt positiv inställning till elevernas flerspråkighet. Resultatet visade dock samtidigt att elevernas flerspråkighet inte används i klassrummet i en stor utsträckning. Det blev även väldigt synligt att resultatet och diskussionen blev motsägelsefull.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgångspunkterna är coaching samt Knud Illeris teori om lärande. Coaching har sitt ursprung inom såväl psykologin som filosofin. Illeris teori om lärande utgår från de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhällelig, vilka ständigt är förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där empirin baseras på intervjuer. Intervjumaterialet har analyserats utifrån frågeställningarna samt utifrån den valda teorin om lärande. I resultatet framkommer att Företaget AB använt sig av individuell coaching, teamcoaching samt gruppcoaching. Dessutom har samtliga i personalen genomgått en kommunikationsutbildning, vilken ledningen ser som en gruppcoaching. Det framkom att undersökningsföretaget valt coaching när det handlat om att den enskilde individen skulle komma till insikt, när man önskade en förändring av individens ledaregenskaper, eller för att hantera organisatoriska förändringar. De strategiska målen utgjorde grunden för företagets målsättning, medan individerna initialt saknade målsättning. Det undersökta företaget saknar utarbetade rutiner för att bedöma effekterna av coaching, men coachingen har gett effekter inom både arbetsliv och privatliv. Slutsatsen är att coaching kan ligga till grund för lärandet, vilket i sin tur kan ligga till grund för individens förståelse. Denna förståelse kan därefter eventuellt leda till kompetensutveckling. Två viktiga aspekter som framkommit är tidsaspekten och förändringsaspekten. Det framkommer att individen genom coaching kan förberedas för att bättre hantera förändringar samt att coachingen kan leda till förändrade tankemönster. Det är den förändrade förståelsen som ligger till grund för det fortsatta lärandet.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?

Studien syftar främst till att undersöka förutsättningar respektive hinder i det fenomen av arbetsplatslärande som den lärande organisationen utgör. Teoretisk utgångspunkt är den organisationsteori av systemdynamisk karaktär som tillhandahållits av Peter Senge (1990). Genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsmetod genomfördes digitalt sex semistrukturella intervjuer på varierande befattningsnivå inom olika organisationer. Den inspelade och därefter transkriberade empirin analyserades sedan tematiskt. Resultatet visar att samtliga intervjuade medarbetare i de olika organisationerna kan identifiera såväl förutsättningar som hinder i den egna organisationen. Nödvändiga element i den lärande organisationen som vision, struktur, kultur och ledarskap utgör, är ömsesidigt beroende av individens vilja att bidra till det strukturella lärandet. I resultatet visas att medarbetarna sammankopplar sina subjektiva upplevelser av förhållanden på den egna arbetsplatsen med nivån av sin egen ansträngning och vilja att bidra med lärande till organisationen. Vidare noteras att ett visst mått av lärande sker på samtliga arbetsplatser, på alla nivåer och synes inte vara beroende av formella utbildningskrav. Snarare tydliggörs de nödvändiga ingående elementen i en lärande organisation som avgörande för omfattningen och graden av lärandet. En lärande organisation kan alltså främjas eller hämmas beroende på hur väl de ingående beståndsdelarna av en lärande organisation är uppfyllda vilket är av pedagogiskt intresse för arbete med organisationsförändringar.

Covid-19 pandemin har medfört att högskolor har behövt övergå till distansundervisning. Denna övergång har resulterat i ett ökat antal försök till vilseledande på distansexaminationer som i nuvarande läge sker digitalt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom matematik på en teknisk fakultet upplever studenters vilseledande och hur detta tillsammans med tidigare forskning kan användas för att förebygga och motverka studenternas vilja till att vilseleda. För att göra detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med lärare som har varit examinatorer i grundläggande matematikkurser på en tekniskt fakultet. För att analysera innehållet tillämpades en induktiv tematisk analys på transkriptionerna av intervjuerna vilket resulterade i sex olika teman. Dessa teman namngavs som: Typer av vilseledande, Orsaker till vilseledande, Utformning av examination, Syn på olika åtgärder, Utveckling av kurser och Orsaker till oföränderlighet, alla baserade på lärarens uppfattning. Studiens slutgiltiga mål är att skapa en lathund som ska agera som stödmall för lärare i planeringen av deras examination. Mallens bidrag för lärare är att få olika perspektiv på hur de kan utforma olika examinationer för att minska studenters rationalisering av vilseledning. Det innehåll som diskuteras och presenteras i lathunden baseras sig på ett Cultivating Community of Practice (CCPA) perspektiv. Lathunden tar upp rubrikerna Muntlig Examination, Skriftlig examination och till sist Kontinuerlig examination; under varje rubrik presenteras en beskrivning av respektive typ av examination följt av fördelar samt nackdelar för den och rekommendationer. Till sist presenteras praktiska tillämpningar av rekommendationerna som hittas under Bilaga 1. Resultaten av den tematiska analysen diskuteras med stöd av tidigare forskning och utifrån denna diskussion konstruerades lathunden. I diskussionsdelen jämförs lärares uppfattningar om vilseledande i matematikgrundkurser med tidigare forskning utifrån de teman som togs fram av den tematiska analysen. / The Covid-19 pandemic resulted in universities converting to distance education. This change has resulted in an increase of attempts to deceive on digital distance examinations. The aim of this study is to investigate how math teachers within a technical faculty experience students' deceit and  how this experience together with previous research can be used to prevent and counteract students' will to deceive. In order to investigate the teachers' experience, nine semi-structure dinterviews were performed with teachers that have been examiner in first cycle mathematics courses on a technical faculty. An inductive thematic analysis was applied to analyze the content from the transcriptions, which resulted in six themes. These themes were named the following: Types of deceiving, Reasons for deceiving, Construction of assessment, View of Different measures, Progress of courses and Reasons for changelessness, Everything based on the interviewed teachers perception. The goal of the study was to create a guide that will act as a template for teachers when planning their assessments. Teachers can, with the help of the guide, get more suggestions on how to construct different assessments to minimize students rationalizing deceit. The content that is presented in the guide is based on the perspective of Cultivating Community of Practice (CCPA). The guide has the following headers: Oral assessment, Written assessment and lastly Continuous assessment. Under each headline there is a description of the respective type of assessment followed by pros and cons with that type of assessment. Finally, practical applications of the recommendations are presented in the Appendix. Results from the thematic analysis were discussed further with the help of previous research and from this discussion the guide was constructed. Teachers' perceptions on students' deceit in firstcycle mathematics courses was compared with previous research based on the themes from the thematic analysis.

Ungefär en fjärdedel av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska. Enligt Skolverket finns det skillnader i elevers skolresultat beroende på om de har svenska som modersmål eller inte. Det ställer krav på att läraren har kunskaper om metoder och arbetssätt som främjar kunskapsutvecklingen för andraspråkselever. Då läsförmåga är avgörande för kunskapsinhämtningen syftar den här systematiska litteraturstudien till att bidra med en större förståelse för hur läsundervisningen kan göras framgångsrik för andraspråkselevers läsutveckling. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå lärande och språkutveckling. Sex vetenskapliga artiklar och en avhandling analyseras och sammanställs för att besvara forskningsfrågorna Vilka läsutvecklingsmodeller är framgångsrika att använda för att utveckla andraspråkselevers läsförmåga i årskurs F–3? och Vad utmärker framgångsrika modeller i förberedelse, genomförande och uppföljning? De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att den mest framgångsrika läsutvecklingsmodellen beror på elevens tidigare kunskaper och läskompetenser i såväl modersmålet som andraspråket. Framgångsrik undervisning präglas av hög kognitiv utmaning och hög grad av stöttning. Stöttningen kan ske både i förberedelsen och genomförandet och bestå av multimodala hjälpmedel och användande av modersmål. Direkt feedback av elevresultat har visat sig vara framgångsrikt för elevens läsutveckling i ett andraspråk.

At the beginning of 2020, the Covid-19 pandemic paralyzed the world and forced all businesses to adapt to a new world. Remote working was no longer a luxury but a requirement to avoid the deadly virus. But after the pandemic, a new society emerged with new experiences and new processes. A cultural change and an awareness emerged and organizational learning was put at the forefront. With more and more digital tools and an increase of remote working, the pandemic left a vacuum for how to handle the organizational learning that theoretically has always existed and manifested by physical practices. Thus, we want to understand how organizational learning has changed, mainly in the exchange of experience, the collegial conversations and how audit firms create value, adaptable processes and new routines have changed as a result. Thus, the purpose of the study is to understand how remote work has affected the organizational learning in the auditing profession. A qualitative study based on semi-structured interviews with audits. We carried out seven different interviews with four different companies. The companies consisted of 2 slightly smaller companies (revenue) and 2 of "the big four". The results show that core values connected to each company ​​have been important in order to be able to adapt the organizational learning. In particular, the junior auditors have been affected by the remote working mainly through the loss of qualitative tutor opportunities. The respondents are convinced that newly appointed auditors as well as more experienced auditors have a hard time understanding the business, thus complicating their audits. Without physical meetings, you lack an important part to understand your customers and therefore hurt the audit itself.  Furthermore, there has been a change among customers that has had a positive effect on auditing firms. Customers are increasingly willing to work remotely, which simplifies parts of the audit work that frees up time for more complex audit tasks. Organizational learning has continued thanks to basic values ​​that have enabled the exchange of experience at a distance, as well as hybrid forms (physical and digital gatherings) of meetings, training and reconciliations. / I början av år 2020 lamslog Covid-19-pandemin världen och samtliga verksamheter behövde anpassa sig till en ny omvärld. Hemarbetet blev inte längre en lyx utan ett krav för att undvika det dödliga viruset. Efter pandemin växte det fram ett nytt samhälle med nya erfarenheter och nya processer. En förändring och en medvetenhet växte fram och det organisatoriska lärandet sattes på sin spets. Den påtvungna distanseringen tvingande verksamheter att göra det tillgängligt att jobba hemifrån, vilket innebar organisatoriska förändringar som i sin tur påverkade det organisatoriska lärandet. Att helt arbeta på distans, mot kund och kollegor, har uteslutit fysiska sammankomster och därmed förändrat revisionsarbetet. Således vill vi förstå hur det organisatoriska lärandet har förändrats, främst inom erfarenhetsutbytet och de kollegiala samtal, men även hur revisionsbyråers underliggande värderingar, processer och rutiner har förändrats därav.  Därmed är studiens syfte att förstå hur revisorer upplevt hemarbetets påverkan på det organisatoriska lärandet, vilket undersöks genom en kvalitativ studie med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sju intervjuer med anställda på fyra olika revisionsbolag. Bolagen bestod utav två mindre bolag och två av “Big Four”.  Resultatet visar att värderingarna varit viktiga för att kunna anpassa det organisatoriska lärandet. Framför allt har hemarbetet påverkat juniora revisorer genom förändringarna i handledning och återkoppling. Respondenterna är övertygade om att nyblivna revisorer haft det svårt att förstå verksamheten, samt kundens helhet, vilket försvårat det organisatoriska lärandet. Lärandet bland de erfarna revisorerna har också påverkats. Utan fysiska sammankomster saknas en viktig del för att utveckla sin kunskap. Hemarbetet har även minskat interaktionen som ligger till grund för att skapa relationer och utbyta erfarenheter, vilket är essentiellt för att upprätthålla kunskapsnivån inom revisionsbranschen.   Vidare har det skett en förändring hos kunder som påverkat revisionsbyråer positivt. Kunder är allt mer villiga att arbeta på distans vilket förenklar delar av revisionsarbetet samt frigör tid för mer komplexa revisionsuppgifter. Det organisatoriska lärandet har fortsatt tack vare grundläggande värderingar som möjliggjort erfarenhetsutbyten på distans samt genom hybridformer (fysiska- och digitala sammankomster) av möten, utbildningar och avstämningar.

YouTube is a website which attracts children of different ages. Many children spend a lot of time watching YouTube every day. The interest in YouTube creates learning opportunities in children’s spare time and this knowledge is brought to school. Since the purpose of this essay is to analyze Youtubers’ speech variation and whether they reinforce gender stereotypes. We have chosen to carry out a sociolinguistic analysis of four Youtubers, and relate this to possible language learning, based on a sociocultural perspective on learning. Our analysis showed that these Youtubers actually reinforce gendered speech stereotypes, even though there were some deviations. These results indicate that YouTube and Youtubers could have a big influence on children because of the number of hours children spend on the website. Children may look up to these youtubers, identify with some of them, and imitate their language and attitudes. The language and attitudes children learn from watching YouTube will be brought to school, which means that teachers need to have this in mind when planning English lessons. This may help reinforce language learning and also keep the English subject interesting.

Abstrakt: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och svårigheter som läraren möter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet engelska, samt de strategier och ar-betssätt som läraren använder för att inkludera dessa elever i den ordinarie undervis-ningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de hinder och framgångsfak-torer i arbetet med nyanlända elever, samt hur läraren kan stödjas för att främja elever-nas lärande och integration. Studien utgår från den sociokulturella teorin, genom att in-tegrera sociokulturella teorin med forskning om flerspråkighet och transpråkande fick vi en djupare förståelse om hur lärandet sker i flerspråkiga skolor.Genom kvalitativa semistrukturella intervjuer med fyra lärare från två olika skolor sam-lades det empiriska materialet in. Resultaten visar att de största utmaningarna som lära-ren möter är de varierande kunskapsnivåer hos nyanlända elever, brist på tid, resursper-soner, studiehandledning på modersmål samt otillräckliga föräldrastöd vilket lede till att eleverna tappade motivation. Dessa faktorer påverkar möjligheten till effektiv undervis-ning och anpassning av material och stöd. Vidare har det framgått att lärarna använder olika användbara strategier och hjälpmedel för att möta dessa utmaningar såsom bild-stod, kroppsspråk, digitala verktyg, transpråkandet genom att använda elevernas mo-dersmål som resurs i lärandet och stöttning.Trots de positiva strategier som läraren använder för att stödja och inkludera nyanlända eleverna, kvarstår betydande utmaningar på grund av de brister på resurser och stöd-strukturer. Denna granskning betonar vikten av att skolorna säkerställa att eleverna får tillräckliga resurser och studiehandledare, och att lärarna får den utbildning och stöd de behöver för att möta elevernas varierande behov.