Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska och lärande är att utforska vilkametoder och strategier lärare i skolans tidigare år använder i läsundervisningen. Studiensutgångspunkt är lärares undervisningsperspektiv på lässtrategier samt deras individuellauppfattningar kring ämnet. För att besvara detta intervjuade vi 5 verksamma F-3 lärare.Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten istudien var följande frågeställning: Hur beskriver lärare sitt arbete med lässtrategier för attfrämja läsförståelsen hos elever i skolans tidigare år?. Denna studien har gett oss en djupareförståelse för olika metoder och arbetssätt vi kan använda oss utav i vår framtida professionsom lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien har analyserats med utgångspunkt iteoretiska perspektiv. Resultatet synliggjorde lärarnas medvetna arbete med lässtrategier föratt utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna använde sig bland annat av högläsning,kontrollfrågor, ordförståelse och koppling till elevernas tidigare erfarenheter underläsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Sammanfattningsvis behövslässtrategiundervisning för att kontinuerligt utveckla läsförståelsen.

Syftet med studien har varit att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag ville också ta reda på vilka metoder som fritidslärarna använder på dem två skolorna för att samverka med vårdnadshavarna. Hur ser samerkan ut mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna, vilka former av kommunikation används av fritidslärarna för att samverka med vårdnadshavarna och vilka problem och svårigheter möts i samverkansprocessen är de frågorna som studien försöker besvara. Undersökningsmetoderna som studien har är både kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa metden består av två gruppintervjuer som har genomförts på två olika skolor. Intervjumetoden användes för att besvara studiens frågeställningar utifrån fritidslärarnas perspektiv. För att få in vårdnadshavarnas perspektiv användes det den kvantitativa metoden som består av enkätformulär. Analyskapitlet är starkt anknuten till den utvecklingsekologiska teorin. Studiens resultat visade att samverkan ser olika ut på de två olia skolorna och det varierar beroende utifrån vilket perspektiv läsaren väljer för att tolka resultatet. Alla fritidslärarna som deltog i studien tyckte att samverkan är fungerande medan en stor del vårdnadshavarna från en av skolorna svarade att de är ej nöjda med samverkan.  Studien tyder på att en fungerande samverkan med vårdnadshavarna har positiva konsekvenser på barnets utveckling: det har betydelse för barn i behov av extra stöd, vårdnadshavarna kan bidra med viktig information som kan hjälpa fritidslärarna i arbetet med barnet och samverkan har betydelse för vårdnadshavarnas känsla av trygghet.

Studien har som ambition att öppna upp för en diskussion om likvärdighet för elever med språkstörning i den svenska skolan. Studien har en kvalitativ ansats och fokuserar på informanternas erfarenheter och tankar om två kommuners organisation av verksamheten som bedrivs för elever med språkstörning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex informanter verksamma på förvaltnings- och/eller skolnivå i de två undersökta kommunerna samt en representant för Statens Specialpedagogiska Myndighet, SPSM. Urvalet skedde genom målstyrt urval samt snöbollsurval och därefter analyserades det transkriberade intervjumaterialet genom att använda tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de båda kommunerna valt att organisera arbetet kring elever med språkstörning på olika sätt, genom tal- och kommunikationsklass respektive reguljär klass. Resultatet visar att de elever med språkstörning som får en placering i tal- och kommunikationsklass får mer stöttning än elever i reguljär klass, då personaltätheten är bestydligt högre i tal- och kommunikationsklasserna. Trots detta framkom ingen ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass jämfört med elever med språkstörning i reguljär klass, utan måluppfyllelsen ses som generellt låg i elevgruppen oavsett placering. Resultatet visar att resurser såsom kompetens hos lärare, tillgång till professioner såsom logoped och specialpedagog, SPSM och ekonomi, påverkar verksamheten och därigenom den undervisning och det särskilda stöd eleven med generell språkstörning får. Brist på resurser ansågs utgöra ett hot mot dessa elevers utveckling och lärande.  Studiens slutsats betonar vikten av att se till helheten för eleven. Den viktiga sociala aspekten, det trygga sammanhanget där eleven vill vara, kan ibland vara viktigare än att eleven får "skräddarsydd" undervisning, i synnerhet då informanterna inte ser någon ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass. Var går gränsen, vad och vems röst ska avgöra? Utifrån resultatet i studiens analys framkommer att ingen av de båda kommunerna har kunskap och kompetens i tillräcklig utsträckning, för att uppnå likvärdighet för denna elevgrupp.

This research review investigates the effectiveness of digital multimodal learning games in teaching and how digital learning games affect students' language learning in English teaching. In society, it is becoming increasingly common to use digital means in teaching. There is an interest among educators and researchers in gaining knowledge and understanding of how game technology can be implemented for learning and to find out how digital games can help students develop language skills. In this research review we used various databases to find relevant scientific articles that could answer the research questions. The results of the research review show that digital multimodal learning games in English teaching have a positive impact on students' language learning. The result also shows that there are both advantages and disadvantages to digital learning games in teaching, but that the advantages outweigh the disadvantages.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur distansarbete har påverkat kunskapsöverföringen mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet. De frågeställningar som formulerats för att besvara studiens syfte är: Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet? och Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring i de informella sammanhangen inom byggbranschens administrativa verksamhet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet där samtliga övergått till distansarbete. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod med utgångspunkt i vårt teoretiska perspektiv Communities of practice (Wenger, 1998). Resultatet har visat att medarbetares kunskapsöverföring och informella lärande påverkas av distansarbete på flera olika vis. Exempelvis att den sociala interaktionen var ett viktigt verktyg för kunskapsöverföringen, samtidigt som den sociala interaktionen däremot försvårats på grund av distansarbetet. De informella sammankomsterna har visat sig vara det tillfälle då mest kunskap överförs mellan medarbetare, dessa har däremot försvunnit till stor del vid distansarbete vilket har hämmat kunskapsöverföringen.

Under pandemin har lärarna på gymnasie- och universitetsnivå blivit påtvingade att arbeta på distans. Utifrån detta blev syftet med denna studie att undersöka lärares informella lärande under det påtvingade distansarbetet Frågeställningarna för att besvara syftet var: Hur upplever lärarna att det egna informella lärandet förändras när arbetet sker på distans? och Vilka faktorer upplever lärarna påverkar det egna informella lärandet när arbetet sker på distans? I denna kvalitativa studie har materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare från olika skolor och två universitetslärare från samma universitet. För att analysera det insamlade materialet har Illeris (2011) definition av tillfälligt och informellt lärande samt hans lärandetriangel använts. Resultatet av studien visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar lärarnas upplevelse av det egna informella lärandet. De tre faktorer som är tydligast i den här studien är kommunikationssätt, tid och digitala medel. Det framkom även under studiens gång att den största förändringen som skett är att möjligheterna till det informella lärandet har minskat i och med att arbetet bedrivits på distans. Utifrån studiens helhet dras slutsatsen att lärarna har upplevt det jobbigare att lära sig nya saker på distans än när arbetet bedrivs på plats.

Språkstörning är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan vara expressiva, svårigheter med att uttrycka sig eller impressiva vilket berör förståelsen. Denna studie avser undersöka hur anpassningarna samt arbetet kring dessa anpassningar tar sig i uttryck i den svenska skolan idag. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Materialet är sedan bearbetats utifrån analysmetoden fenomenografi där uppfattningar kategoriserats. I resultatet framgår fyra huvudkategorier, anpassningar, samverkan, förbättringar samt utmaningar. Under dessa huvudkategorier framkommer det, i bearbetningen av materialet, underkategorier samt ytterligare uppfattningar kring dessa underkategorier. De slutsatser som studien kommer fram till är att olika uppfattningar ger konsekvenser i hur arbetet på skolan ser ut gällande elever med språkstörning. Uppfattningarna har betydelse för vad som anses vara anpassningar, vilka inkluderas i samverkan kring en elev med språkstörning och vad som anses vara en förbättring. Det har även visat sig att samtliga specialpedagoger anser att kompetensen om språkstörning saknas i skolan i den omfattning som specialpedagogerna menar att den behövs.

Syftet i den här studien är att undersöka vad ABC-klubben läseböcker på A-nivå (från årkurs 1 till 3) har för progression. För att uppfylla syftet har studien använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Det görs genom att fokusera på ord och meningar i de valda kapitlen i varje bok med hjälp av läsbarhetsindex (LIX-värde). Den kvantitativa metoden kompletterats med en textanalys på meningsbyggnad för att se hur meningarna i varje bok utvecklas. Förhållande mellan text och bild har också analyserats med fokus på vilken funktion de två har och hur de samspelar med varandra. Dessutom har huvudkaraktärerna i läsebokserien analyserats för att finna tecken på utvecklingen över tid. Analysresultatet visar att det finns progression både i och mellan de tre böckerna. Enligt LIX-värdet har bok 1A tydligast progression medan bok 2A har mindre och 3A har minst. Samspelet mellan text och bild har en omvänd funktion. I början är det bilden som bär ansvar för att driva berättelsen framåt sedan är det texten som tar över ansvaret och kan stå på sina egna ben. Progressionen sker även när det gäller huvudkaraktärerna. Genom att undersöka berättelsen så kunde huvudkaraktärernas progression delas in i två teman, emotionell utveckling och utveckling av hur karaktärerna löser komplexa problem. Avslutningsvis diskuteras analysresultatet utifrån didaktiska perspektiv.