Denna fallstudie har haft som syfte att, utifrån en nyanställd lärares upplevelse av sin livsvärld, skapa förståelse för hur introduktionsperioden främjar lärande och bidrar till dess yrkesmässiga utveckling. Vidare har studien ämnat beskriva hur rektor, mentor och kollega i sina roller, under denna period, upplever sig bidra med yrkesmässigt stöd. Genom kvalitativ ansats och intervju som metod insamlades studiens empiriska material. Studiens resultat analyserades sedermera utifrån aktuell forskning, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Wengers teori om praktikgemenskaper. Slutsatser som kunnat dras är att den undersökta introduktionsperioden inte är planerad eller genomförs med eftertanke, vilket finns reglerat i svensk skollag och som presenterad tidigare forskning förordar. Den undersökta introduktionsperioden har kunnat konstateras främja lärande och yrkesmässig utveckling genom det stöd som ges av framförallt mentor och kollega, vilket kan förklaras genom en stark praktikgemenskap.

Studien syftade till att undersöka vilka uppfattningar pedagoger på öppna förskolor har om hur de arbetar med föräldraskapsstöd. Vidare syftade studien till att ta reda på hur öppna förskolans pedagoger upplever att verksamheten kan utvecklas. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta olika pedagoger verksamma på lika många öppna förskolor. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att öppna förskolor erbjuder en mängd olika strukturerade och ostrukturerade aktiviteter. Det är viktigt att göra verksamheten tillgänglig för målgruppen samt att göra föräldrar delaktiga i verksamheten och att låta dem ha inflytande i utformningen av öppna förskolans verksamhet. Därutöver visade studien på att det informella lärandet som sker i social form är väldigt viktigt och måste få ta plats. Således bör inte alla aktiviteter vara strukturerade. Det framkom även att det föreligger ett behov av en ökad samverkan med andra aktörer

Denna litteraturöversikt är en sammanställning av ett urval från tidigare forskning som gjorts inom det kooperativa lärandet. Det som specifikt undersöks är det kooperativa lärandets effekter på elevers läskunskaper inom årskurs 1-6. Till denna litteraturöversikt har det tagits del av sjutton peer-reviewed granskade artiklar, vars innehåll överlag visar på en positiv effekt, inte bara på elevers läskunskaper utan även bland de kommunikativa förmågorna överlag. Det framgår även att det främst är låg- och medelpresterande elever som drar mest nytta av det kooperativa lärandets metoder. Dock finns det inget konkret empiriskt material som visar på en positiv effekt för högpresterande elever. En studie som redovisas visar resultat som motsäger vad föregående studier kommit fram till. Framtida forskning bör undersöka hur det kooperativa lärandet kan ge en positiv utveckling av samtliga elevers lärande. Detta för att lärare ska kunna skapa ett mer inkluderande och individanpassat lärande.

Tecknande är en process av representation. Olika människor har olika sätt att teckna på, olika teckningsmanér. Hur en person tecknar berättar något om hur den personen förstår världen. Det här examensarbetet utforskar hur olika personer utvecklar olika teckningsmanér genom mötet av olika influenser. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer med tre personer i åldern 24-29, som tecknar aktivt. Intervjuerna lyfter fram de olika informanternas berättelser kring hur de genom livet har utvecklats inom tecknande. Under intervjuerna har jag använt mig av metoden bildelicitering med informanternas teckningar som underlag. I samband med intervjuerna har jag även låtit informanterna instruera mig i hur de tecknar och därefter har jag försökt undersöka informanternas teckningsmanér praktiskt genom tecknande. Undersökningen lutar sig på teoribildningen Design för lärande, som förklarar begreppet kunskap som en individs förmåga att engagera sig i världen på meningsfulla sätt. Något som framkommit av undersökningen är hur informanterna beskriver sina möten med nya uttryck och hur de till viss del har approprierat uttrycken för att utveckla sina egna teckningsmanér. Jag har i undersökningen betraktat appropriering som en process i att lära sig engagera sig i världen på nya meningsfulla sätt. Undersökningen gestaltades i ett interaktivt verk i form av ett teckningsbord med en tillhörande film om teckningsmanér. Gestaltningen ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2019. Detta har lett till en didaktisk reflektion kring appropriering som lärprocess inom bildpedagogik.

I denna studie behandlas ämnet läsning av skönlitteratur i undervisning. Studien syftar till att undersöka lärares arbete med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig grundskollärare till användning av skönlitteratur i sin svenskundervisning? Vilka metoder och läraktiviteter tillämpar grundskollärare i sin undervisning kring skönlitteratur? Hur utformar lärare sin läsundervisning för att möjliggöra elevers utveckling av läsförståelseförmåga? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin, grundad av Lev Vygotskij, vars idé är att lärande är en social process och att kunskap utvecklas i samspel med andra. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med grundskollärare där materialet har jämförts, diskuterats och satts i relation till tidigare forskning inom området. Studiens resultat visar att grundskollärare är positivt inställda till läsning av skönlitterära böcker i svenskundervisning då det visar sig främja elevers såväl läsutveckling som läsintresse. Däremot är det något som kräver tid och engagemang. De läraktiviteter som grundskollärare tillämpar i sin undervisning är läs- och bokprojekt, läsläxor, högläsning och olika typer av samtal. Vad beträffar utveckling av läsförståelseförmåga arbetar lärare kring läsförståelsestrategier med skönlitterära böcker som medel eller med läromedel som komplement. / This study is focused on the application of reading of literature in teaching and education. The purpose of the study is to investigate literature-teaching methods among Swedish teachers in primary school, grades 4–6. The following research have been considered: How does primary school teachers relate to the use of literature in their education? Which methods and learning activities do primary school teachers apply in their teaching of literature? How do teachers design their education to enable students to develop skills in reading comprehension? The study is based on the sociocultural learning theory, founded by Lev Vygotskij, whose idea is that learning is a social process and that we create knowledge together. This study is based on semi-structured interviews with primary school teachers where the material has been compared, discussed and put in relation to previous research. The result shows that teachers have a positive attitude to reading literature in education since it promotes students reading development and reading interest. Methods and teaching activities that teachers use reading and book projects, reading homework, read-aloud and different kinds of booktalks. The result also shows that teachers are consider different reading comprehension strategies by using literature or study material in order to develop students’ reading comprehension skills.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att bearbeta text genom varierade estetiska uttrycksformer. Likaså påvisar tidigare forskning betydelsen av att erbjuda elever olika uttrycksformer att visa förståelse på. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att belysa hur sju verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 förhåller sig till multimodalt och estetiskt textarbete som verktyg i läsförståelseundervisningen. Data i form av sju lärarintervjuer analyserades med sociokulturell teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att begreppen multimodalt lärande och estetiska lärprocesser uppfattas som ett utnyttjande av olika uttryckssätt som ses antingen som ett komplement till eller en vidareutveckling av ett innehåll. Lärarna uppfattar multimodalt lärande och estetiska lärprocesser som verktyg i läsförståelse-undervisningen på olika vis, bland annat som ett verktyg för kroppsligt uttryck samt utveckling av föreställningsförmåga. Estetiskt och multimodalt textarbete ges olika stort utrymme i lärarnas läsförståelseundervisning, från kontinuerligt inslag till sporadiskt förekommande. Alltjämt innehar det verbala skriftspråket en överordnad roll. Lärarna identifierar olika utmaningar vid integration av estetiskt och multimodalt textarbete, såsom stress och tidsbrist. / According to the current curriculum, the students should be given the opportunity to process text through varied aesthetic expressions. Likewise, previous research demonstrates the significance of offering students different forms of expression to show comprehension. The aim of this qualitative interview study is therefore to clarify how active teachers in preschool class and grade 1-3 relate to multimodal and aesthetic text work as a tool in teaching reading comprehension. Data in the form of seven teacher interviews were analyzed with sociocultural theory as the starting point. The result of the study shows that the concept of multimodal learning and aesthetic learning processes are perceived as utilizing different modes of expressions that is seen either as a complement to or a further development of a content. The teachers perceive multimodal learning and aesthetic learning processes as a tool in teaching reading comprehension in various ways, including as a tool for bodily expression and development of imaginative ability. Aesthetic and multimodal text work is not given the same amount of space in in the teachers' teaching of reading comprehension, ranging from a continuous feature to sporadic occurrences. Still, the verbal and written language holds a superior role. The teachers identify different challenges when integrating aesthetic and multimodal text work, such as stress and lack of time.

Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.

Organisationer försöker finna effektiva former för att bedriva möten men fortfarande upplever många medarbetare att möten kan kännas betydelselösa och ta upp tid från viktigare arbetsuppgifter. Detta kan bero på att organisationer vill bedriva möten som är effektiva men samtidigt bidra till verksamhetsutveckling. Syftet med vår studie är att skapa förståelse för vilka villkor som finns för kollektivt lärande under arbetsplatsmöten. Studien baserar sig på en kvalitativ tvärsnittsstudie. Den har utförts på en organisation, under organisationens arbetsplatsmöten genom att använda observationer och intervjuer med mötesdeltagarna. Studien bygger på fem observationer samt nio intervjuer. Resultatet visar på tre olika typer av samspel som sker under arbetsplatsmötena vilka i denna studie benämns som enkelt-, utvecklat- och komplext samspel. Vad som även kom fram i resultatet var två förutsättningar som påverkar samspelet, vilka är syftet med mötet och ledarskapet under arbetsplatsmötet. / A lot of focus today is on finding effective ways to conduct meetings, but many employees still experience that meetings can feel meaningless and take time from more important tasks. This could be because organizations want to conduct meetings that are effective but at the same time contribute to business development. The purpose of our study is to create an understanding of the conditions for collective learning during workplace meetings. The results of the study have been analyzed and discussed based on a theory of collective learning. The qualitative case study has been conducted in an organization during their workplace meetings using observations and interviews with the participants. The study is based on five observations and nine interviews. The result shows three different types of interactions that occur during workplace meetings, which are single, developed and complex interactions. The result also shows two conditions that affect the interaction, the purpose of the meeting and the leadership at the workplace meeting.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

Att de anställda är den största tillgången i ett företag har nu blivit en självklarhet. Framtida konkurrensförmåga och utsikter för företaget ligger i händerna på dess anställda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och träning av de anställda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven på kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse måste i stället handla om att lära i arbetet, på arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften. Lärande på arbetsplatsen har därmed fått en ökad betydelse. Vi anser dock att få ansatser har gjorts till att undersöka kunskapsintensiva företag och hur de kan underlätta och utveckla lärandet på arbetsplatsen. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur dessa företag arbetar med att främja lärande på arbetsplatsen. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ fallstudie av SARA Central Team. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tolv anställda.Resultaten visar att klimat, struktur, arbetsförutsättningar och motivation är viktiga delar som påverkar hur bra individer och organisationer lär sig. Hur arbetsuppgifterna är utformade påverkar hur bra individer lär sig under tiden som de utför dem – det vill säga lära i arbetet. Passar arbetsförutsättningarna individen kan de leda till ökad motivation för engagemang och lärande. En organisationsstruktur som inte är flexibel och öppen hämmar motivationen genom att det begränsar helhetsbilden och försvårar gemensamma mål. Om ett klimat underlättar lärande så påverkar det motivationen, individerna känner sig mer motiverade om rätt förutsättningar finns. / Program: Civilekonomprogrammet