Scheduled time for reflective work is common at many Swedish preschools. Reflection is a complex concept that is being used with many different purposes in preschools. The reflective work in Swedish preschools today has its roots in the theories from Vygotskij about how children learn by watching and cooperating with others. Also, many Swedish preschools have taken inspiration from the preschools in Reggio Emilia in Italy, who see the reflective work as something necessary in their work around children’s learning processes. “The learning group” is a way of seeing children and adults as members of groups who capture knowledge by social interaction, taken from the preschools in Reggio Emilia. In 1998, Swedish preschools got their first curriculum, which also took inspiration from Vygotskij and his visions of children’s learning. The aim of this study is to find out how reflective work can be done at some Swedish preschools, and also to investigate a group of teacher’s thoughts on reflective work. The issues in my study are: What meaning can lie in the concept of reflection in preschools? In what situations can teachers and children in preschools use reflection? What can be the purpose of this reflection? To answer these questions, I did interviews with teachers and observations of meetings and of the work that was being done with the children. The result shows that the term of reflection is ambiguous and is being used with different interpretations in the preschools I have studied. Reflection is for instance retelling events, solving problems, cooperating and curiosity. Teachers and children use reflection in various situations everyday, both at planned and spontaneous activities. The purpose of the reflection at the preschools I have visited was for instance to find a focus in working with the children, to know how to move on and to get deeper into what you do.

The purpose of this development project is to create a model for working with a high school project in Electrical and Energy Program. It should be conducted in a form like companies do according to the goals from The Swedish National Agency for Education. In order to fully perform this we use the concept of Young Entrepreneurship.   The model is created according to the new conditions from The National Electrical Safety Board. There is now an exception saying that a student during education is released from the demand of employment that is the normal procedure where you are under supervision from a certified electrician. During the project there has been theoretical and practical examinations in order to clear out the advantages and disadvantages using this model, but also to examine whether it is useful in the future and to what extent it can be used.   The result indicates that the model is useful and fulfills the goals from The Swedish National Agency for Education but that the model has its limitations and difficulties. In a future implementation of the model it should be conducted in a small scale with a few students. The result also shows that a project according to this model set high demands on the tutor (supervisor) that the students need from the branch. Voices from the teachers and the principal during the evaluation say that "the model is exciting and very good since it is for real".

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.

The purpose of this essay is to develop knowledge about how learning among employees is perceived to occur practically in a pre-school unit seen as a learning organization. From an employee perspective the intention was to gain an understanding of how they perceive the organization regarding employee learning in the workplace when it comes to in which contexts and what conditions that enable collaborative learning. Because learning organization is mostly a vision from a management perspective thereby it should in this case mostly be viewed as the context in which the employees work in. The essay is based on a qualitative research approach with eight semi-structured interviews. It was based on hermeneutics as method of analysis with the intention to gain an understanding of the employees' subjective perception. It is a case study on a selected pre-school unit in Stockholm. Eight themes emerged in the results and these formed the basis for analysis and discussion. The results have been interpreted on theories about learning organization, collective and organizational learning. The results indicate that employees perceive the importance of working closely with competent colleagues and that much of their common learning occurs primarily in the work teams. This takes the form of cooperation, openness with competencies, dialogue and reflection. The planned meetings also appeared to be supportive of the work outside of them. Furthermore, possible power aspects appeared in the communication, and particularly in the dialogue. Individual differences in how employees can manage themselves in communication also appeared to be an obstacle. Throughout, a picture emerges in which employees perceive that learning and development is based on personal responsibility.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas syn på lärande genom att belysa de förutsättningar som skapar lärande i den studerade kontexten. Studien är förlagd på en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen Västra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkät ligger till grund för denna studie och utifrån enkätens svar valdes en serviceenhet ut, då denna enhet påvisade goda resultat inom kategorierna lärande i arbetslivet, socialt klimat och återkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har således analyserats med inspiration från fenomenografins sju analyssteg. Resultatet visar att respondenterna uppfattar lärandet och dess förutsättningar på olika sätt, men att det samtidigt finns gemensamma karaktärsdrag i uppfattningarna. Det öppna klimatet och den goda sammanhållningen i teamen anses av majoriteten skapa ett bra arbetsklimat. Det visade sig även att teamarbete som arbetssätt var en förutsättning för det kollektiva lärandet på de studerade arbetsplatserna / The aim of the study is to investigate the employees' views on learning by highlighting the conditions that creates learning in the context. The study is located on a service management called Regionservice within the public organization Västra Götalandsregionen. A previously made quantitative survey has been the foundation for this study, and based on the responses one unit was selected becauce it showed good results in the categories of learning in working life , social climate and feedback . To answer the purpose a qualitative method where used, and 17 employees were nterviewed. We as students have been inspired by phenomenographic and the data material has been analyzed with inspiration from a phenomenographical method. The results shows different perspectives of learning, but it also reveals similar opinions. An open climate and good cohesion in the teams are considered by the majority to create a good working atmosphere. It was also found that teamwork approach was a prerequisite for collective learning in the studied workplaces

Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola påverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lärande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrågor ställts: Vilket ledarskap har rektorerna använt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrån rektorernas svar prata om en lärande organisation? Fallstudien har använt sig av intervjuer för att få svar på de tre forskningsfrågorna. Frågorna har ställts till sex rektorer som vid olika tillfällen under perioden 2003-2014 arbetat på den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssätt, det som kallas för abduktion. Resultatet har visat brister i det visionära ledarskapet hos rektorerna. Rektorerna har i intervjuerna beskrivit ett ledarskap som pekade mot ett transaktionellt ledarskap, även om deras vilja var att leda skolan utifrån ett transformellt ledarskap. Det fanns inslag av det som kännetecknar en lärande organisation, men de processer som tydde på organisatoriskt lärande var svåra att få till, eftersom organisationen och medarbetarna inte tydligt blivit styrda i att detta har varit viktigt. Rektorernas styrning av organisationen har i viss mån skett via medarbetare, men det har saknats en tydlig koppling till det som kännetecknar en lärande organisation där medarbetare samtalar med varandra och drivs av visioner som pekar på en tydlig riktning. Studien har framför allt visat att rektorerna inte prioriterat visionen och möjligheten att tillsammans med medarbetarna diskutera sitt eget lärande. En annan del som fallstudien visat var att olika krav uppifrån chefer och även nerifrån medarbetarna bidragit till att det visionära arbetet förbisetts till förmån för ett mer transaktionellt ledarskap, där budgetverktyget kommit fram som viktigt, framför allt hos de senare rektorerna. Fallstudien har visat att när rektorerna försökt styra skedde det oftast utifrån ett nutidsperspektiv, där akuta händelser och strukturproblem var det som behövdes lösas. Studien kan också ses i ett större sammanhang än den enskilda fallstudien. Rektorernas svårigheter att leda visionärt kan härledas till en alltför hög arbetsbelastning och ett alltför stort fokus på budget och målstyrning, istället för att tänka på vilken skola som de vill ha i framtiden. Bristen på vision till förmån för budget är det som denna studie har visat / The purpose of this case study was to examine how the leadership of principals within a selected secondary school affected the vision process and the ability to create a learning organization. To investigate this, three research questions were asked: Which type of leadership that was used by the principals? Have the principals worked with a clear vision? Can one, based on the principals' responses, talk about a learning organization? In the case study, interviews have been used to obtain answers to the three research questions. The questions were put to six principals who, at various times during the period 2003-2014, worked at the examined independent school. The survey was conducted using a qualitative approach and a mixture of an inductive and deductive approach - called abduction. The results have shown deficiencies in the visionary leadership of principals. The principals have in the interviews described a leadership that pointed towards a transactional leadership, although their desire was to lead the school from a transformational leadership. There were hints of a learning organization, but the processes that suggested organizational learning was difficult to get to, since the organization and employees have not clearly been guided in that this has been important. The principals' management of the organization has to some extent been made through employees, but there has been no clear connection to the characteristics of a learning organization where employees are talking to each other and are driven by visions that points to a clear direction. The study has mainly shown that the vision and the ability to discuss their own learning has not been prioritized. Furthermore, the case study showed that various demands from top managers but also from the employees contributed to the visionary work has been overlooked in favour of a more transactional leadership, where the budgetary tool emerged as important, especially by later principals. The case study has shown that when the principals tried to steer, usually it happened from a contemporary perspective, where acute events and structural problems needed to be resolved. The study can also be seen in a wider context than this single case study. Principals difficulties in leading visionary can be traced to an excessive workload and an excessive focus on the financial and performance management instead of thinking about which school they want to create in the future. The lack of vision in favour of the budget is what this study has shown

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området. Pedagogerna använder sig av böcker, internet och filmer om de vill arbeta med lärande om fortplantning. När de jobbar med lärande om växter och djurs reproduktion ger de sig ut i naturen. Pedagogerna ser svåra ord och begrepp som ett hinder för samtal om fortplantning. De menar också att föräldrars åsikter i ämnet samt olika kulturer kan problematisera deras arbete. Pedagogerna är eniga om att deras eget engagemang är mycket viktigt i arbetet med lärande om fortplantning. Några av pedagogerna anser att det är ett enkelt ämne att arbeta med medan några tycker att det är problematiskt. / The purpose of this study is to research how some pre-school teachers respond to children´s thoughts and questions about the reproductive process in their teaching. The study is conducted through qualitative interviews with ten teachers from three different pre-schools. The findings show both possibilities and difficulties that the teachers encounter in this area, as well as the teachers’ different approaches to the subject. The results show that there are several different aspects and views concerning the reproductive process teaching. The children’s own questions are of vital importance to the choice of pedagogic methods in this subject. The teachers use books, the internet and films, as well as outdoor excursions when teaching the reproduction process in plants and animals. Conclusions show that abstract words and concepts form obstacles in the dialogues about the reproductive process. The didactics can also be rendered more difficult by parental views and different cultures. The teachers unanimously pointed to their own commitment as a key factor to success in the reproductive process teaching. Some of the teachers find this an easy subject to teach while others find it problematic.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av. Det är engagemanget för mångfaldsfrågor och på vilket sätt det talas om mångfald som gör det värdefullt. Förutsättningar för lärande kan vara att organisationen stödjer mångfaldsarbetet och medarbetarna har en öppen syn för olikheter.

The main purpose of this study is to investigate the unintentional learning that happens during the use of computer games. With the use of interviews with students in the ages 13-15 who all have played the game series Assassin’s Creed, and then compared them with students who does not play the game, we have been able to identify that some learning is taking place, but that the student’s attitude towards the subject, and their maturity, also is vital for the learning. Even tough, the students who didn’t really enjoy history as a subject showed better knowledge after playing the game, than the students who hadn’t played at all, which indicates that computer games can be a good source for learning. Another purpose was to investigate the students’ attitude towards using computer games in their education. Interestingly all the students we interviewed, even those who are not interested in computer games were positive to the use of computer games in some form in their education, either themselves playing, or the teacher using it as a form of interactive media to show a certain event or person. Our conclusion shows that computer games are a good source of learning, and the use of computer games as a pedagogic tool in the education definitely should be a subject for further research.