Syftet med studien är att ta reda på hur några fritidslärare talar om begreppet entreprenöriellt lärande samt hur de talar om hur de kan främja entreprenöriella förmågor hos eleverna vilket även motsvarar studiens frågeställningar. Studien är en kvalitativ undersökning där två intervjuer gjordes med verksamma fritidslärare som vi fick kontakt med genom vår verksamhetsförlagda utbildning. Till grund för intervjuerna användes en studieguide som dels berörde generella frågor om entreprenöriellt lärande och dels utgick ifrån, några utav oss, konstruerade fiktiva scenarion. De generella frågorna i studieguiden var av öppen karaktär för att få djupare förståelse för respondenternas tolkningar av begreppet entreprenöriellt lärande. De scenarion som valdes utgick ifrån vanligt förekommande händelser på fritidshemmet som lärarna kunde relatera till. Studiens resultat visar att fritidslärarna talar om en bred definition av begreppet där entreprenöriella förmågor och kompetenser är centrala och uttrycker även att fritidspedagogik har förutsättningar att gynna dessa. De förmågor som lyfts som mest centrala i intervjuerna är kreativitet, engagemang, nyfikenhet, ansvar, problemlösningsförmåga, idéskapande, samarbete och trygghet. Utifrån våra fiktiva scenarion belyser även resultatet hur miljön kan påverka elevernas lärande och utveckling samt vikten av ett entreprenöriellt förhållningssätt hos lärarna. I diskussionen berör vi hur fritidslärarna beskriver att miljö och ett handledande arbetssätt är viktiga delar i deras arbete med främjandet av elevers entreprenöriella förmågor.

Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.

Bakgrund och syfte - Att ledare främjar lärande är viktigt för att organisationer ska utvecklas och vara konkurrenskraftiga i en föränderlig omvärld. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka direkta ledarskapsbeteenden och aktiviteter som främjar arbetsplatslärande.  Metod - Studien är av tvärsnittsdesign och har genomförts med en enkät som bygger på en genomgång av tidigare forskning. Genomförda analyser är: Spearmans rangkorrelation, Pearsons produktmomentkorrelation och multivariat linjär regressionsanalys med “Enter”- metod. Resultat - Resultaten stödjer att supportern och utbildaren främjar lärande. Kravställaren verkar tvärtom hämma det. Spontana aktiviteter främjar lärande samtidigt som planerade samt delvis planerade aktiviteter visar samband till lärande men kan inte användas för att förklara lärandet. Slutsatser - Olika beteenden och aktiviteter främjar olika sorters lärande, ledare kan därför arbeta dynamiskt för att möta olika medarbetares behov i olika situationer.

Syftet med denna C-uppsats i lärande var vinna kunskap om elevers motivation till ämnet Naturkunskap. Studien genomfördes i två gymnasieklasser med inriktning mot samhällsvetenskap. Totalt deltog 35 elever och deras gemensamma lärare i studien. Studien genomfördes genom en frivillig enkätundersökning som följdes upp med kvalitativa intervjuer där sju elever fick beskriva förtydliga sina svar och tankegångar. Data tolkades ur ett fenomenografiskt perspektiv. Studien kompletterades med en kvalitativ intervju av läraren.Läraren uppfattade eleverna som omotiverade till naturvetenskap, men att betygsmotivation gjorde att ämnet Naturkunskap ändå hade många högpresterande elever. Resultatet visade att läraren inte avsatte lektionstid till motivationsstärkande arbete, och ansåg sig därför inte stärka elevernas motivation nämnvärt. Ändå pekade resultatet från enkäten på att merparten av eleverna tyckte att Naturkunskap är ett intressant, allmänbildande ämne, men nästan alla deltagande elever skattade andra ämnen högre. Data pekade också på att det inte fanns några direkta könsskillnader i attityder och motivation till ämnet Naturkunskap, men att det var fler flickor som upplevde ämnet som svårt.

Vi har i detta produktionsarbete undersökt hur lärare i den svenska skolverksamheten i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med kooperativt lärande inom problemlösning i matematik. Likaså har vi undersökt vilka utmaningar som kan förekomma genom denna typ av undervisningsmetod. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna gå djupare in på ämnet där lärare, från olika svenska skolor, har deltagit i studien. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar huruvida kooperativt lärande kan förbättra undervisningen i matematik inriktat mot problemlösning i årskurs F-3. Syftet är även att undersöka hur lärare uppfattar användningen av arbetsmetoden och om arbetsmetoden är pålitlig. Genom ett strategiskt urval förfrågades samt valdes åtta lärare ut att delta i studien. Resultatet visade att lärare ser en vinning i att arbeta kooperativt i sin matematikundervisning vid problemlösning men det kräver dels att lärare har förkunskaper och dels en god planering för att kunna uppfylla detta. Resultatet visade även att lärare behöver tänka på hur de konstruerar grupper för att arbetsmetoden ska fungera.

I en förskoleverksamhet verkar idag olika yrkeskategorier för att skapa de rätta förutsättningarna för att våra barn ska utveckla sitt intresse till ett livslångt lärande. Ett av Skolverkets främsta verktyg för att utveckla- och kvalitetssäkra utbildningen inom förskolans verksamhet går genom ett kollegialt lärande. För att skapa bra förutsättningar för ett kollegialt lärande behöver man förstå hur lärandet hos en vuxen individ skapas och genom det, hur ett arbetslag ges de bästa förutsättningar som finns. Genom begreppet Communities of practice (Wenger, McDermott och Snyder, 2012), som är en beskrivning av en vuxen persons interaktion för att utveckla sin kunskap, skapas grunderna ur en uråldrig och basal utvecklingsprocess som leder till naturliga grupperingar. Dessa spontant skapade grupperingar har ett gemensamt syfte att utveckla sin kunskap omkring ett område eller ämne. Det är i en sådan process som ett kollegialt lärande får sin ansats. Arbetslaget ses som den viktigaste och största resursen i förskolans verksamhet och inom arbetslagets ram verkar förskollärare, barnskötare och outbildad personal, som genom utbildning har nivåer från högskola till gymnasium och ibland ingen alls. Dessa ska tillsammans genom det kollegiala lärandets principer samverka till de ställda kraven utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Mitt syfte med undersökningen är att skapa en bild av hur förskollärare upplever arbetet med ett kollegialt lärande i arbetslag med en mix av olika yrkeskategorier och kunskapsnivåer och hur förskollärare uppfattar begreppet kollegialt lärande. Resultatet visar bland annat på att det förekommer en varians av uppfattningen av begreppet kollegialt lärande. Det visar också på att det förekommer slitningar inom arbetslagen utifrån friktioner (Stedt, 2013), som skapas av hämmad förhandling eller kommunikationssvårigheter som det också kan kallas. Dessa kan ha sitt utgångsläge i de olika yrkeskategoriernas syn på sin roll och sin betydelse för arbetet med det kollegiala lärandet. / Knowledge is to be regarded as hard currency in today's society. The development of a knowledge society takes place in a high speed. It requires that you as an organization follow along and find ways to develop. The preschool´s task is primarily to help produce knowledge disruptive individuals who never cease to want to learn more. In a preschool environment, today´s different occupational categories work to create the right conditions for our children to develop their interest of lifelong learning. One of the Swedish National Agency for Education´s main tools to develop and quality-assure education within the preschool´s activities through collegiate learning. In order to create good conditions for collegiate learning, one needs to understand how the learning of an adult individual is created and how through that is given a team the best conditions available. Through the concept of communities of practice (Wenger, McDermott & Snyder, 2012), which is a description of an adult's interaction to develop their knowledge where the foundations are created from an ancient and basic developmental process, which leads to natural groupings. These spontaneously created groupings have a common purpose to develop new knowledge about a special area or subject. It is in such processes that collegial learning gets started. In the environment of the preschool the team is seen as the most important and valuable access and in the frame of the teams, different professions collaborate. It is preschool teachers, nannies and uneducated personal, all with different levels of education and knowledge. The levels of education are extended between college and gymnasium, and sometimes no education at all. It is expected of the members of the teams to cooperate through the concept of collegiate learning principles to meet the requirements of the curriculum of preschool (Lpfö 18). Out of Maslows theories of motivation (Hedegaard Hein, 2012) you can get an insight of what motivates an individual on a personal level and what movement of forces affect the collegiallearning and what obstacles that can emerge. My intention with this research is to create a perception around how preschool teachers perceive the teamwork out of the variation of professions and levels of skills. I also want to know how preschool teachers perceive the concept of collegial learning. The result of this research shows amongst other things that there is a variation of perceptio around the concept of collegial learning. It also shows an occurrence of frictions between workers in the teams. One of the reasons to this friction is created from the concept of hampered negotiation or you can call it communication difficulties. These difficulties can be caused by the variation of professions and the perspective of the role of each person and its meaning in the work environment.

No description available.

Denna studie fördjupar sig i det kooperativa lärandets grunder kopplat till elevers produktion av faktatext i årskurs 2. Under en treveckorsperiod med sex-åtta tillfällen har 43 elever inkluderats i en undervisning som genomsyrats av det kooperativa lärandet. Det kooperativa lärandet utgår, liksom denna studie, från teorier av Vygotskij och Dewey. En central grundsten i dessa teorier är att lärande och kunskapsbildning sker i kommunikativa, sociala sammanhang. Tidigare forskning har visat att kooperativt lärande har positiva effekter på elevers muntliga och skriftliga förmågor. Vidare kan det kooperativa lärandet bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse för ett innehåll, skapar inkludering med hjälp av delaktighet och ett elevcentrerat lärande. Det kooperativa lärandet är gynnsamt för elevers utveckling av vokabulär, grammatik och deltagande. Dock finns det få studier som fokuserat på elever i de lägre åldrarna, vilket denna studie gör. Syftet med studien är att bidra till en utökad forskning kring det kooperativa lärandet i yngre åldrar. Studien svarar på frågeställningarna: ”Vilka språkförändringar kan vi se i elevers faktatexter från den första strukturens genomförande till den andra strukturens genomförande utifrån det kooperativa lärandet?” och ”Hur deltar elever i grupper i en svenskundervisning som präglas av kooperativt lärande?” I linje med tidigare studier bekräftar den här studien att det kooperativa lärandet verkar ha gynnsamma effekter för elevernas produktion av faktatexter och delaktighet samt engagemang. Studien visar att eleverna i grupp kontra enskilt förbättrade sin förmåga att producera faktatexter genom muntlig kommunikation. För framtida forskningsområde behövs det fler studier som under en längre tidsperiod fördjupar sig inom det kooperativa lärandet och elevers skrivförmåga.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

The aim of this knowledge overview is to compile research about the informal learning ofadolescents working with visual culture and how informal knowledge gained by students in their freetime can be connected to formal art education. A systematic search process resulted in nine peerreviewed articles published between 2000 and 2020. The results describe how the informal learningof adolescents is often connected to interests and occurs in communities which often exist in onlinespaces. Strategies used in informal learning consist of learning through observation, practice, andexperimenting. To connect students' informal knowledge to what happens in the classroom, a thirdspace may be facilitated by including student interests in the teaching and creating online spaces forstudents to share their visual work and give each other feedback. The conclusion stresses theimportance of allowing students to use informal knowledge gained through interests in formaleducation.