Syftet med undersökningen är att undersöka hur förskollärare använder utomhusmiljön i undervisningen för att främja barns matematiska förståelse. Undersökningen genomfördes genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med det teoretiska perspektivet utvecklingspedagogik. Datainsamling har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare ifrån mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att matematikundervisningen i utomhusmiljön ofta uppstår ur spontana situationer men förekommer också som planerad. Matematikundervisningen blir meningsfull när förskollärare utgår från barns erfarenheter, intressen och behov samt tydliga lärandemål. Slutsatsen är att förskollärarna har en medvetenhet om matematikens innebörd, att den har en viktig funktion i barns matematiska lärande. Utomhusmiljön anses som en kompletterande plats när barnen erfar matematiken.

No description available.

The physical environment includes everything that surrounds us. It affects our senses and emotions and is part of the large amount of impressions we absorb every day. The purpose of our study is to shed a light on how after-school center teachers experience the physical environment at the after-school center and the way the design of the physical environment can set conditions and obstacles for social interaction, well-being and learning. The study is performed through interviews with after-school center teachers from three different afterschool centers in Stockholm and Södertälje, as well as self-made observations to gain agreater insight. Through our study, we can confirm that the environment is important and sets the prerequisites for social interaction, well-being and learning. We also found that there are several factors that affect our physical environment, such as the size and placement of rooms, the size of the group of children, the shared spaces with the school and high noise levels. We will address these obstacles and conditions that exist for a functional environment.

Dynamik i musik syftar traditionellt på variationer av bland annat tonstyrka. I denna rapport utförs ett fördjupande av begreppet dynamik i musik, såväl som en överblick av relevant terminologi samt forskning om vilka effekter bakgrundsmusik kan besitta. Syftet med studien var att besvara frågeställningen “Hur påverkar dynamik i musik spelarens förmåga att lära in omgivningen i ett datorspel?”. För att undersöka frågeställningen har 28 personer genomfört ett experiment där de delades upp i två grupper, besvarade två frågeformulär samt spelade en av två artefakter beroende på grupp. Artefakterna bestod av en spelprototyp vars tillhörande bakgrundsmusik hade olika dynamiskt omfång beroende på grupp. Undersökningen visade att dynamiken i den musik som använts inte haft någon märkbar påverkan på deltagarnas resultat. För framtida forskning inom ämnet föreslås vidare studier inom musik och inlärning, samt kvalitativa metoder som tillägg till studier om dynamikens roll. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Inledning Elever rör sig alldeles för lite i dagsläget. Många menar att den fysiska inaktiviteten har en negativ påverkan på elevers lärande, att elever som rör sig mindre har svårare för att prestera i skolan. Skolor runt om i landet använder sig därför av bland annat “Puls för lärande” och “Röris” för aktivera eleverna mer. Enligt vissa är det metoder som fungerar, enligt andra saknas det vetenskapligt belägg för en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Utifrån denna debatt, kring huruvida fysisk aktivitet är fördelaktigt i skolan eller inte, och med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: ”Fysisk aktivitet och kunskaper i matematik - Finns det något samband?” har vi valt att undersöka lärares och elevers egna uppfattningar kring ämnet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande. Metod Denna studie är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Struktur och tips för kvalitativ intervju är hämtad från litteraturvetenskap. I studien har sju lärare intervjuats. Samtliga lärare i studien är utbildade och arbetar i skolans verksamhet. Studien innehåller även intervjuer av elevgrupper från en skola. Resultat Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Denna uppfattning delas av både lärare och elever som deltar i studien. Resultatet visar också att lärares och elevers uppfattning är att det inte finns någon specifik aktivitet som gynnar elevers lärande mer än någon annan. Deltagarna betonar i stället vikten av att ge elever möjlighet att röra sig, oavsett typ av aktivitet.

Den här systematiska litteraturstudiens syfte är att beskriva hur multimodalitet påverkar elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån tre olika frågeställningar som alla sammankopplar till syftet. Informationen är hämtad från tio artiklar och studier som alla har sökts fram systematiskt via olika databaser med noggrant utvalda sökord, inkluderings- samt exkluderingskritereier. Ur en del av litteraturen kan antingen ett kognitivistiskt eller ett sociokulturellt perspektiv urskiljas. En del litteratur utgår ifrån mindre ramverk medan viss litteratur helt saknar teoretiska utgångspunkter. Samtliga artiklar belyser innebörden av multimodalitet och olika positiva aspekter av multimodalt lärande. Artiklarna diskuterar multimodalitet utifrån olika perspektiv såsom digitala verktyg, utomhusundervisning, elever i svårigheter och särskilt begåvade elever. Resultatet av studien visar att multimodalitet är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika representationer såsom ljud, gester, bilder och videor. Multimodalitet gynnar såväl elever i svårigheter som särskilt begåvade elever. Slutligen framkommer en samstämmig och tydlig bild över vad multimodalitet innebär och hur det påverkar elevers lärande i matematik.

I denna studie har vi undersökt hur ledare i säljorganisationer beskriver att de skapar förutsättningar samt vilka strategier de använder sig av när det kommer till medarbetarnas lärande och utveckling. Vidare har vi undersökt hur ledarna beskriver sig själva i relation till medarbetarnas lärande och utveckling samt vad lärande har för betydelse för organisationen. Material till studien insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med de ledare som deltog. De teoretiska ramverk som användes var erfarenhetsbaserat lärande, ledarskap för lärande samt det humanistiska och det ledningsrationella perspektivet.  Vi har tittat på den insamlade empirin för att hitta både avvikelser och mönster mellan respondenternas upplevelser och uppfattningar för att sedan dra en allmängiltig slutsats, vilket kan liknas vid en induktiv ansats. Resultatet visar att ledare ser sig själva som ansvariga för medarbetarnas lärande och utveckling men att de endast har möjlighet att påverka lärandet och utvecklingen till viss del då individens egen vilja, engagemang, motivation eller nyfikenhet är avgörande för om lärande kommer äga rum. Vidare framkom det även att det finns olika ledarskapsstilar och roller som ledaren växlar mellan samt att ledaren använder sig av olika strategier för att skapa förutsättningar och underlätta lärande och utveckling hos medarbetarna. Lärande fann vi sker till stor del i informella miljöer och i det dagliga arbetet där formella lärandemiljöer fungerar som en stöttning i lärprocessen. Slutligen kunde vi konstatera att respondenterna beskrev att lärande och utveckling har en betydelse för organisationen både i form av ekonomisk vinning men också en mer välmående arbetsplats där individer mår bra och vill stanna kvar på. / In this study, we have examined how leaders in sales organizations describe that they create prerequisites and what strategies they use when it comes to employees' learning and development. Also, we have examined how these leaders describe themselves in relation to employees' learning and development and what significance learning has for the organization. The material of the study was collected through seven semi-structured interviews with the leaders who participated. The theoretical frameworks used were experiential learning, learning-oriented leadership as well as the humanistic and the management rational perspective.  We have looked at the collected empirical data to find both deviations and patterns between the respondents' experiences and perceptions to then make a general conclusion, which can be considered an inductive approach. The results show that leaders see themselves as responsible for employees' learning and development, but that they only could influence learning and development to some extent as the individual's own will, commitment, motivation or curiosity is decisive for whether learning will take place. Furthermore, it also emerged that there are different leadership styles and roles that the leader alternate between, and that the leader uses different strategies to create conditions and facilitate learning and development among employees. We found that learning takes place largely in informal environments and in the daily work where formal learning environments function as a support in the learning process. Finally, we could state that the respondents described that learning and development have an impact on the organization both in terms of financial gain but also a more prosperous workplace where individuals feel good and want to stay.

Mot bakgrund av att det ur både ett samhälls- och individperspektiv är viktigt att anställda utvecklas i samma takt som arbetsmarknaden syftar denna studie till att få en ökad förståelse för hur olika verksamheter arbetar med arbetsplatslärande och med att motivera personalen till ett arbetsplatslärande. Den kvalitativa studien som genomförs behandlar kommunala och privata verksamheters arbete med att motivera sin personal till formellt och informellt arbetsplatslärande. För att studera detta har material från sju semistrukturerade intervjuer hämtats. Dessa intervjuer genomfördes med personalvetare som arbetar inom olika områden i både kommunala och privata verksamheter. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där teman och underteman skapades. Studien tar stöd i Knud Illeris teoretiska perspektiv på vad som krävs för att ett arbetsplatslärande ska kunna ske. Det analyseras om verksamheterna upplever att ett arbetsplatslärande äger rum enligt de krav som Illeris teoretiska perspektiv ställer upp. Med stöd i intervjumaterial och det teoretiska perspektivet har en ökad förståelse för hur kommunala och privata verksamheter arbetar med arbetsplatslärande nåtts. Resultatet i denna studie visar att båda verksamheterna lägger störst fokus och prioritering på det informella lärandet och att det formella lärandet ofta hamnar i skymundan. Verksamheterna arbetar inte strategiskt med att motivera anställda utan motivation har visat sig vara en mer individuell faktor som varje individ har en stor påverkan på. Förutsättningar av ett stöttande ledarskap, meningsfullhet i arbetet och en verksamhetskultur respektive gemenskap av lärande har dock visat sig bidra till en ökad motivation. / Given that it from both a societal and individual perspective is important that the employees develop at the same pace as the labor market, this study aims at gaining an increased understanding of how different organizations work with workplace learning and to motivate staff to a workplace learning. The qualitative study that is carried out deals with the work of municipal and private organizations in motivating their staff to formal and informal workplace learning. To examine the purpose of this study data was collected through seven semi-structured interviews with people working with human resources. The data collected from the interviews was analyzed using thematic analysis where themes and sub-themes were created. This study is based on Knud Illeri´s theoretical perspective about what is necessary for a workplace learning to take place. It is analyzed whether the people working with human resources experience that the requirements for achieving workplace learning according to Illeri´s theoretical perspective exist at their workplace. With both data from the interviews and Illeri´s theoretical perspective this study gains an increased understanding of how municipal and private organizations work with motivation and workplace learning. The result of this study shows that both types of organization prioritize informal learning and less formal learning. Neither of the organizations strategically works with motivation towards workplace learning. The results have shown that motivation is mostly based on individual factors which means that the individual has the greatest influence. Prerequisites of a supportive leadership, meaningfulness in work and a business culture and community of learning, however, have shown to contribute to increased motivation.

Kooperativt lärande är populärt ute på skolorna i Sverige och har enligt forskning positiva effekter för elevers lärande i allmänhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka frågeställningen; Hur påverkas elevers lärande i NO av ett kooperativt arbetssätt? För att besvara frågeställningen genomfördes därmed en litteraturöversikt med fokus på aktuell forskning. Resultatet visade att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers lärande i NO och detta är även lärares upplevelser av arbetsmetoden. Forskningen visade även att lärandet i NO påverkades av gruppsammansättning utifrån akademiska förmågor och kön. Framtida forskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden påverkas av bland annat laborativa arbetssätt och mer långsiktiga studier krävs för att få en bättre bild av dess effekter.

No description available.