Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

AbstraktAgneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling – från att lära andra till att lära av varandra (School Development – from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det. Syfte och frågeställning: Det övergripande syftet med denna undersökning är att utforska hur personalen upplever att de arbetar med skolutveckling och ge en bild av vad skolutveckling innebär för dem, både som begrepp och i praktiken kopplat till de skolutvecklingsområden som de arbetar med. Studien belyser hur personalen på skolenheten uppfattar ansvarsfrågan för skolutvecklingen på skolenheten och till vilken grad skolutvecklingsarbetet systematiseras. De preciserade frågeställningarna är:Hur kan personalens upplevelser av skolans utvecklingsarbete beskrivas utifrån teorierna om lärande organisationer? - Vem/Vilka upplever personalen har ansvar för utvecklingsarbetet inom skolan? - Hur upplever personalen att utvecklingsarbetet är integrerat dels i de vardagliga rutinerna för personalen och dels till uppgiften att förbättra alla elevers kunskap? - Vilka faktorer upplever personalen är viktigast vid implementering av nya arbetssätt för att lyckas nå en bestående förändring?Teori och metod: Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där fokus ligger på informanternas upplevelser. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturella intervjuer med fyra olika aktörer på skolenheten: rektorer, processledare, förstelärare och lärare. Jag har vidare låtit mig inspireras av hermeneutiken och gjort tolkningar av empirin utifrån teori, tidigare forskning och studiens frågeställningar. Den teoretiska förankringen är systemteoretisk med utgångspunkt ifrån Senges teori om lärande organisation och Timperleys teori om organisatoriskt lärande i skolan. Konklusion: Studien visar att det finns en ambition från rektorerna på skolenheten att fördela ledarskapet mellan flera aktörer och skapa ett mer hållbart ledarskap medan de övriga aktörerna istället upplever att ansvar och beslut är koncentrerat till skolledaren. Det framkommer i studien att skolutvecklingsarbete inte är kontinuerligt i den dagliga verksamheten på skolenheten på det vis som karaktäriserar en lärande organisation utan istället är koncentrerat till speciella tillfällen. Sättet informanterna uttrycker sig på, med samma termer, kan vara ett tecken på att informanterna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) beskriver är nödvändigt för att skapa engagemang och drivkraft. Det kan också vara ett tecken på det som Senge (2006) benämner som foglighet där informanterna ansluter sig till någon annans (ledningens) vision. Sammantaget visar studien att skolan behöver arbeta aktivt med organisationsutveckling för att bli mer lärande.Implikationer: Studien kan användas för att förstå hur specialpedagoger eller ledare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att främja lärandet i en organisation. Slutsats: Att utveckla skolenheter att bli lärande är en grundläggande förutsättning i skapandet av en skola för alla. Genom ökad förståelse för hur en skolenhet kan utvecklas och bli lärande kan specialpedagoger bidra till att skolan blir en plats där olikheter hos elever inte bara är accepterat utan till och med uppskattat som en del av det kontinuerliga organisatoriska lärandet.Nyckelord: Ledarskap, lärande organisation, organisatoriskt lärande, skolutveckling, specialpedagogik, systemteori

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vadentreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och somundersökningen ska svara på är följande:· Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna attde lär sig entreprenörskap?· Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande?· Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande?· Har eleverna inflytande på undervisningen?· Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande?Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande ochmotivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som harvalts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäteroch intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjortsom undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i attkvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenserhos eleverna.Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finnsdet infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjatanvända sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blevinskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b).Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse.Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främjaentreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och attbetygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriellaförmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandetmellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område attutforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hurgapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Någraforskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ bedömning genomförs i matematikämnet i grundskolans senare år och lärarnas upplevelser kring formativ bedömning under sina lektioner. Dessa undersökningar genomfördes och analyserats utifrån Dylan Wiliams fem nyckel strategier i formativ bedömning. Detta arbete är en kvalitativ studie. Arbetet baserades på intervjuer med fyra högstadielärare och klassrumsobservationer. Syftet med intervjuerna var att ta reda på lärarnas upplevelser om bedömningsprocesser och hur de tillämpar formativ bedömning under sina matematiklektioner. Som ett komplement till intervjuerna, utfördes klassrumobservationer för att se hur dessa processer sker i verkligheten. Resultatet visar att samtliga matematiklärare har en positiv syn på formativ bedömning som skall kompletteras med summativ bedömning. Vidare visar det sig att bedömning bör göras på ett strukturerat sätt bland annat genom att bedömningsprocesser ska tydliggöras för elever i den mån det går och baseras på styrdokumenten. Studien visar också att lärarna använder olika metoder bland annat snabba reflektioner, Exit Cards och digitala verktyg i form av formativ bedömning. Resultatet visar även att lärarna upplever att formativ bedömning kan användas för att granska elevers aktuella kunskapsutveckling samt att ge tillräckligt stöd till dem i fortsättning. Å andra sidan, lärarna upplever att elevers uppfattning om bedömning, tidsbrist, svårigheter med kamratbedömning kan vara en utmaning i formativ bedömning. Dessa kan vara samt att förhålla bedömningen till kunskapskraven. Ytterligare visar ett annat resultat att lärarens bedömning kan fokusera på olika processer som kan handla om olika nivåer av matematikinnehåll. / The purpose of this study is to investigate how the formative assessment takes place in the mathematic teaching in the elementary school later years and the teachers' experiences of formative assessment during their lessons. These investigations were conducted and analyzed based on Dylan Wiliam's five key strategies in formative assessment This work consists of a qualitative method that researches the human subjective experience within an area. The work was based on interviews with four high school teachers and classroom observations. The purpose of the interviews was to find out about the teachers' experiences of assessment processes and how they apply formative assessment during their math lessons. As a complement to the interviews, classroom observations were performed to see how these processes take place. The result shows that all math teachers have a positive view on formative assessment which must be supplemented with summative assessment. Furthermore, it is found that assessment should be done in a structured way, inter alia, by making assessment processes clear to students as far as possible and based on the control documents. The study also shows that teachers use different methods, including rapid reflections, Exit Cars and digital tools in form of formative assessment. The results also show that teachers find that formative assessment can be used to review students' current knowledge development and to provide adequate support to them in the future. On the other hand, the teachers feel that students' understanding of assessment, lack of time, difficulties with peer assessment can be a challenge in formative assessment. Another result shows that the teacher's assessment can focus on different processes that can deal with various levels of mathematical content.

Teknikämnet i grundskolans senare år är ett ämne som möter många problem. Ämnet har i sitt innehåll och syfte förändrats en hel del i och med de olika skolreformerna och idag (2018) saknar över hälften av de verksamma lärarna ämnesbehörighet. Det finns behov av att underlätta för dessa obehöriga lärare och hjälpa dem att lättare planera tekniklektioner för att därmed underlätta elevernas lärande. Med utgångspunkten att en viktig aspekt för lärande är att kunna knyta an vardagskunskaper till akademiska kunskaper, ämnade denna undersökning att analysera vilken teknikdiskurs högstadieelever kan få utanför skolan. Denna teknikdiskurs jämfördes sedan med de teknikdiskurser som finns i skolans värld, med syftet att kunskap om teknikdiskurser utanför skolans värld kan stötta lärares planering av teknikämnet. För att ta reda på var elever möter teknikdiskurser under sin fritid, använde sig denna undersökning av videodelningsplattformen Youtube. I stort sett alla svenska ungdomar mellan 12-15 år använder Youtube, och 86 % av dem använder den varje dag. Vid olika svenska prisutdelningar vann den svenska Youtubern och Influencern Therese Lindgren titlar som Årets Youtuber och Barnens favoritvloggar. Även Therese Lindgrens Youtubeserie, ”Therese testar teknik”, vann pris som årets serie. Detta pekar mot att Therese Lindgren och hennes serie ”Therese testar teknik”, är populär bland ungdomar och kan påverka deras syn på teknik. Ett urval av avsnitten av serien ”Therese testar teknik” valdes ut för analys för att ta reda på vilken teknikdiskurs som fanns representerade i dessa videor och hur de förhöll sig gentemot den diskurs som finns i skolans värld. Resultatet visade att videorna presenterade teknik på ett jämförbart sätt med skolan. Videorna motsatte sig inte skolans bild av teknik, men diskurserna hade olika fokus. Teknik i videorna representerades som artefakter och system av artefakter som användes i en aktivitet för att lösa ett problem eller en uppgift, som påverkades av naturvetenskap och påverkade samhället. Förutom de diskurser som kunde jämföras med skolan, förmedlar videorna även känslor kring teknik, genom Thereses icke-verbala handlingar. Therese förmedlar teknik som roligt, spännande och exalterande, något som kan påverka ungdomars egna inställningar till teknikämnet. / Technology as a subject in Swedish high schools faces many problems. The subjects purpose and content has gone through significant changes over the years, and today (2018) less than half of all active teachers possess the right qualifications. There is therefore a need to aid these teachers in planning and executing their classes, to ensure a quality education for our pupils. With the assumption that a big part of learning is to be able to connect knowledge gathered outside of school to the academic knowledge acquired in school, the purpose of this paper was to analyse which technological discourses high school pupils could acquire outside of school. These discourses were then compared to the technological discourses that can be found in schools, to help aid the technology teachers’ planning of their classes. To find out where pupils are exposed to technology discourses on their free time, this paper looked to the social video-sharing platform, Youtube. Practically all Swedish kids between the ages of 12 to 15 use Youtube, and 86 % of them use it every day. At Swedish award shows the Swedish Youtuber and Influencer Therese Lindgren won titles such as Youtuber of the year and the Kids favourite vlogger. Therese Lindgrens Youtube series, “Therese testar teknik”, won the title of Series of the year. This seems to tell us that Therese Lindgren and her show “Therese testar teknik” are popular among kids and could potentially influence their view of technology. A selection of episodes from the series were picked to be analysed, to find out which technological discourse was represented in these videos, and how it compared to the discourses in schools. The results showed that the videos presented technology comparable to schools, but with some differences in focus. In the videos, technology was presented as the artefacts and systems of artefacts used in an activity to solve a problem or a task, that were affected by natural sciences and affected society. Aside from the parts of the technology discourse that was comparable to the ones in schools, the videos also presented emotions connected to technology, through non-verbal communication. The videos presented technology as something fun and exciting, something that can influence the viewers’ own attitude towards technology.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas. Vilka svårigheter och fällor finns? Och vilken medvetenhet besitter lärare kring sina egna metoder? Det finns forskning om dialogen i matematikundervisning, på grundskolan, men för övriga åldrar eller ämnen finns enbart olika samtalsmetoder eller indelningar kring frågor. I denna undersökning intervjuas fem lärare kring sin syn på dialogen i klassrummet med vuxna, studerande på barn och fritidsprogrammet. Det visar sig att lärarna gärna ställer autentiska frågor om hur den studerande tänker, eller upplever situationer, fall, eller liknande. Problemati-serande frågor är också något som samtliga lärare i undersökningen använder, samt olika metoder för att få fler att tala. Däremot när det gäller att ge erfarenhet av ett sätt att kommunicera som man vill att de studerande ska ta med sig ut i verksamheterna, skiljer sig meningarna åt. Likaså upplever de olika typer av hinder och skillnader mellan grupper.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår.

Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i ämnet moderna språk på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda på om och i så fall hur elevernas lärande i moderna språk påverkas av tillämpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillämpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begränsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Undersökningen inleddes och avslutades med ett nivåtest (nedan kallade förtest och eftertest). Resultaten från dessa, uttryckta i betyg och matriser, jämfördes och analyserades kvantitativt. Under försöksperioden låg fokus i undervisningen på förmågan att formulera sig och kommunicera i skrift på målspråket.Resultatanalysen visar att kunskapsutvecklingen i försöksgruppen var mycket stark under försöksperioden. Betygen på skrivuppgifter höjdes i snitt med 39 % mellan förtestet och eftertestet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 13 %. En jämförande analys av resultaten uttryckta i matris visar att försöksgruppens texter utvecklades på flera områden, bl.a. mot högre grad av tydlighet, sammanhang och anpassning till mottagare och situation. Det fanns inget område där kunskapsutvecklingen var lika stark eller starkare i kontrollgruppen. Resultaten tyder även på en utveckling av den metakognitiva förmågan hos eleverna i försöksgruppen. Deras egna bedömningar av sin förmåga (s.k. självbedömningar) överensstämde vid försöksperiodens slut i betydligt högre grad med expertbedömningen än kontrollgruppens självbedömningar. Undersökningens resultat tyder alltså på att tillämpning av de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning i klassrumsarbetet under vissa förutsättningar kan påverka elevernas kunskapsutveckling och deras resultat mycket positivt. Undersökningen ger även visst stöd för antagandet att elevernas metakognitiva förmåga stärks av arbetet med formativ bedömning.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka och sammanställa studier om digitala verktyg och hur dessa kan främja elevers läs- och skrivinlärning i de tidiga skolåren. För att kunna besvara frågeställningen har sökningar gjorts i databaserna Swepub och ERIC. Totalt samlades tio artiklar in, vilka har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att digitala verktyg främjar elevers läs- och skrivinlärning, då de skriver längre och bättre texter, har en snabbare läsinlärning och läser fler böcker. När det gäller djup förståelse och läsförståelse skiljer sig resultaten åt. Elevernas motivation ökar också genom användning av olika digitala verktyg. Slutsatser som kan dras är att elevers möjligheter till inlärning påverkas av lärarnas förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten gällande framtida forskning är att undersöka hur lärarna väljer att använda digitala verktyg i svenskundervisningen.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken utsträckning F-3 lärare i en kommun i norra Sverige säger sig utgå från principer för kooperativt lärande samt vilka skäl de uppger för användning av detta arbetssätt. Enkätundersökning har använts vid insamling av data och resultatet har analyserats samt diskuterats i relation till den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna studie angående lärarnas redogörelse för kooperativt lärande att det är mer erfarna lärare som använder kooperativt lärande. Lärarna använder kooperativt lärande i varierande undervisningssituationer och de anser att arbetssättet är positivt men utmanande. Lärarna i studien är samstämmiga i uppfattningen om att arbetssättet kännetecknas av samarbete, delaktighet och att eleverna lär tillsammans i grupp och att detta bidrar till ökad kunskapsutveckling samt är gynnsamt för lågpresterande elever.