Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig av kooperativt lärande för attutveckla elevernas problemlösnings- och resonemangsförmåga inom matematik imellanstadiet. Kvalitativ metod är det som användes i studien för att samla empiri i syfte attsvara på frågeställningen. Olika studier med liknande frågeställning har studerats för att få enbättre överblick av kooperativt lärande inom matematik. Resultatet visar att kooperativtlärande gynnar elevernas problemlösnings- och resonemangsförmåga. Elevernas delaktighethänger ihop med hur mycket eleverna i gruppen får ut av kooperativt lärande.Gruppkonstellationers betydelse är något som också framgår av resultatet.

Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

En undersökning kring hur anställda på ett möbelföretag i sydöstra Sverige upplever att kollektivt lärande är en del av den dagliga driften arbetsplatsen. Undersökning tar sin utgångspunkt i relation till litteraturens definitioner på teorier, begrepp och förutsättningar. En enkätundersökning gjordes för att undersöka hur anställda på en arbetsplats upplevde graden av kollektivt lärande i interaktionen med sina kollegor och sina arbetsuppgifter. Undersökningen hade som avsikt att undersöka samband mellan det upplevda kollektiva lärandet och respondenternas självuppskattade utveckling på arbetsplatsen. Resultatet visade att respondenterna generellt instämde till viss del eller fullständigt med de efterfrågade aspekterna, och ett korrelationssamband mellan kollektivt lärande och självuppskattad lärandebana visade sig resultera i ett starkt värde.

This study by the name “To be or not to be in dialogue with the world” is based on our interest in Biesta´s theories, more specifically about relational pedagogy. The empirical material consists of 21 public lessons in visual arts for high school taken from lektionsbanken.se. Through a qualitative text analysis we wanted to answer the questions: What functions does the lessons have that are described in the lesson plan? What opportunities to exist in the world in an adult way emerge? And lastly what research space is there for the student. In our result we have been able to shed light on how three teaching functions which Biesta calls qualification, socialization and subjectification, are expressed in our 21 public lessons, and then discuss what pedagogical implications it may have if one of these three functions becomes dominant in a lesson. Based on this we have used Biestas theory about a communicational gap where learning takes place, which involves risktaking.  In the space Biesta calls the gap which is a spectrum between – world destroyer and self destroyer on extreme opposite ends, it is recommended for both teachers and students to try to stay in the middle zone where we as humans can be in dialogue with the world in an adult way. In order for teachers to work with Biesta´s positive view of risk, great demands are placed on teachers who need courage to let go and let the risk take its place in their teaching. One way to work with risk and practice this is to put more focus on the process instead of on the result and the end product, which can become a problem in a goal-oriented school.

Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet

SammanfattningPetter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande(Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDetta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt huranställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse förfenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande,reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan mansäga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter attskapa en större förståelse för.SyfteStudien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskapgenereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar påsamtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarnaemellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal?Metod och teoriJag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri. Studien har enkvalitativ ansats då jag är ute efter det unika för att sedan skapa förståelse på ett bredareplan genom att jämföra min empiri med såväl generell kunskap som andra specifikastudier (Stukát, 2005). Som teoretisk förankring använder jag mig av systemteori,domänteori och teorier om organisatoriskt lärande vilka kan härledas till bland andraSenge (1990) samt Argyris och Schön (1978). Jag använder mig av litteratur ochtidigare forskning för att förtydliga och förklara begrepp samt för att tydliggöra mittforskningsområde. Informanterna har fått diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheteroch min roll som moderator har varit att sätta agendan och samtalsämnet förfokusgruppen.KonklusionStudien visar att anställda betraktar samtal som en förutsättning för lärande på ettindividuellt såväl som ett organisatoriskt plan. Studien visar även att positioner vi tar isamtalet påverkar om samtalet blir lärande eller inte. Samtalet blir lärande då vi rör ossmot en nyfiken och undersökande position och inte stannar i en säker eller värderandeposition. Här finns en stor samstämmighet med forskning inom organisatoriskt lärandeoch systemteori (Aggestam, 2008; Braaf 2000; Senge, 1990). Det jag upptäcker i dettaarbete är att deltagarna under samtalets gång blir medvetna om hur viktigt de tyckertillfällen till reflektion och samtal är. Samtliga menar att de vill fortsätta en liknandedialog även i framtiden för att fånga upp genererad kunskap och säkerställa ett fortsattlärande. Det framkommer även ett ifrågasättande av lärande organisation som begreppoch deltagarna menar att det individuella lärandet är tydligt men det organisatoriskaotydligt. Hur detta skall tolkas kan diskuteras då det kan handla om en process därdeltagarna själva behöver mer kunskap och betyder nödvändigtvis inte att begreppetlärande organisation skall skrotas.KunskapsbidragResultatet kan användas för att förstå hur man som specialpedagog eller ledare främjarlärandet i en organisation och därmed utvecklar verksamheten. Mitt kunskapsbidrag tillområdet är att studien beskriver hur professionella uppfattar kunskapande och lärandesom process. I min genomgång av tidigare forskning på området och av skolansstyrdokument ser jag en brist på empiriska undersökningar av hur lärandet iorganisationer fungerar i praktiken. Att den lärande organisationen rekommenderas ochatt dialogen är en grundläggande faktor för lärandet verkar alla överens om, men detfinns få beskrivningar av hur professionella upplever och förstår denna process i sittarbete.SlutsatsLärande samtal är en grundläggande förutsättning för lärande både på det individuellaoch kollektiva planet. Genom ökad förståelse för hur samtal blir lärande kan man somspecialpedagog bidra till utveckling av en lärande organisation.Nyckelord: Domänteori, kommunikation, lärande organisation, lärande samtal,specialpedagogik, systemteori.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.

Huvudsyftet med vår studie har varit att belysa hur lärandet ser ut på fritidshemmet. Hur barnen lär sig snarare än vad de lär sig. Med utgångspunkt i vad vi antagit om lärande på fritidshem har vi genomfört en kvalitativ studie på två skolor där vi intervjuat fritidshemslärare, barn och rektorer kring begreppet lärande i förhållande till verksamheten och styrdokumenten. Studien innefattade även en deltagande och en icke deltagande observation av två fritidshem. Utöver att belysa hur lärandet ser ut i verksamheten har vi ställt begreppet lärande i relation till de rådande styrdokumenten och jämfört de olika aktörernas svar.Under arbetets gång har det visat sig att samtliga aktörer är relativt överens om hur lärandet på fritidshem ser ut. Lärandet grundar sig i det sociala samspelet, såväl barn emellan som barn och fritidshemslärare emellan. Genom aktiviteter som sker på fritidshemmet ges barmen möjligheter till lärande. Det centrala för lärandet på fritidshem är dock det sociala samspelet. Genom studien har vi också upptäckt att barn är duktiga på att se någonting de lärt sig oavsett vilken aktivitet vi pratat om. Såväl barn som fritidshemslärare och rektorer talar alla om demokrati, värdegrund, inflytande och delaktighet, något som också står i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet varav de två första kapitlen gäller fritidshemmet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger ser på lek och dess relation till barns lärande. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: Hur ser pedagogerna på barns lek? Hur ser pedagoger på relationen mellan barns lek och lärande?Vår uppsats är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i Skåne, till intervjuerna medverkade fyra förskollärare med långa yrkeserfarenheter. Vi använde oss av ljudinspelningar när intervjuerna genomfördes.Vi har använt oss av två kända teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstå och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna.Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken är en viktig del i förskolan och menar att det är i leken som barn utvecklar sitt mångsidiga lärande i olika ämnesområden så som matematik, natur, teknik, språk och även skapar sociala färdigheter. Men det händer ständigt att lärandet avbryts på grund av inplanerande aktiviteter och måltider. / The purpose of this work is to investigate how teachers views at the play and its relationship to children's learning. The questions that we study is based on the following: - How do the teachers on children's play? -What are the educators of the relationship between children's play and learning? Our paper is a traditional study with a qualitative approach with interviews as a method. The empirical data were collected through interviews, the interviews were conducted in a sexavdelnings preschool in Skåne, the interviews involved four preschool teachers with long professional experience. We used the audio recordings when the interviews were conducted. We have used two well-known theorist Lev Vygotsky (1896-1934) and Jean Piaget (1896-1980) and Scandinavian contemporary researchers, to analyze, understand and immerse ourselves in what educators have shared during the interviews. The results of this work show that teachers believe that play is an important part of pre-school and believes that it is in the game as a child develops his versatile learning in different subjects such as maths, science, technology, language, and also creates social skills. But it happens constantly that learning is disrupted by inplanerande activities and meals.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen.Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt.