Syftet med denna undersökning är att analysera hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i arbetet med textila bilder. Frågan som denna studie utgår ifrån är hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i uppgiften textila bilder. Detta är en autobiografisk studie ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Empirin utgörs av minnesanteckningar, processfotografier samt ljudinspelade intervjuer utifrån metoden Stimulated Recall Interview. Analysen av empirin görs enligt metoden Tematisk Analys och resulterar i fyra huvudkategorier: Den första kategorin är Oavsiktlig påverkan som syftar till den påverkan vi har på varandras skapandeprocess utan att vara medvetna om det. Den andra kategorin är Avsiktlig påverkan som redogör för den återkoppling vi ger varandra när någon av oss behöver bolla en idé i sin skapandeprocess. Den tredje kategorin är Påverkans dilemma som beskriver hur vi hanterar dilemman vi möter när vi får en återkoppling som inte är i linje med vår inre estetiska kompass. Den sista kategorin är Självreflektion som behandlar dialogens roll och huruvida denna resulterar till reflektion och värdering kring den egna arbetsprocessen.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Människans beteenden har skapat en klimatkris som fått stora konsekvenser. Skolämnet hem- och konsumentkunskap har som syfte att utbilda unga i medvetna konsumtionsval, ämnet har därför potential att vara en viktig del för en hållbar utveckling. Genom en kvalitativ undersökning har ambitionen varit att besvara hur hem - och konsumentkunskapslärare upplever undervisning om hållbar utveckling. John Deweys och Knud Illeris principer för lärande har varit studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkom i studien att lärarna upplevde att eleverna blev engagerade av verklighetsnära situationer, elev inflytande och praktiska moment. Vidare upplevde lärarna att elevernas bakgrund påverkade elevernas lärande. Förhoppningen är att denna studie kan bidra med kunskap om hur hem - och konsumentkunskapslärare kan skapa engagerande lärmiljöer, samt en insikt om hur lärare kan hjälpa elever att överkomma motstånd till lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Bakgrund: Forskning visar att elever upplever provångest under hela skolgången. Få studier studerar elever i årskurs tre och deras känslor, ännu färre studerar deras känslor inför de nationella proven i årskurs tre. Forskning har även visat att provångest kan orsaka negativa effekter längre fram i livet när man upplever det under en längre period. Genom att sätta elevernas känslor och behov i fokus kan vi få en djupare förståelse för hur de nationella proven påverkar dem på en individnivå. Detta kan hjälpa till att identifiera eventuella utmaningar eller problem som eleverna står inför och utveckla mer effektiva strategier för att stödja deras lärande och välbefinnande. Genom att belysa elevernas upplevelser kan vi också öka medvetenheten om vilka åtgärder som behövs för att skapa en mer positiv och stödjande miljö kring de nationella proven. Syfte: Syftet med den här studien är att genom en enkät ta reda på hur elever känner inför de nationella proven i årskurs tre. Vi vill ta reda på i vilken grad eleverna känner sig förberedda inför proven. Även om de anser att de nationella proven är på en högre nivå av highstakes än vad de anser att andra prov är som de genomför under sin skolgång. Metod: Denna studie är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av 16 frågor med stängda svarsalternativ som belyser elevernas känslor inför de nationella proven. Frågorna i studien är inspirerade av CTAS (children's test anxiety scale). Vi fick sammanlagt in 27 svar med elever från olika bakgrunder och kommuner. Den insamlade datan infördes sedan i SPSS för analys. Resultat: Resultatet av vår studie visar att eleverna i årskurs tre upplever provångest redan innan provperioden påbörjat. Det finns tydliga kopplingar mellan hur förberedda eleverna är inför proven och hur hög deras ångestnivå är. De som upplever att de inte är förberedda är också de som skattar högre ångestnivåer. Vi finner ingen tydlig koppling mellan kön och provångest däremot är antalet böcker i hemmet en betydande faktor. De nationella proven upplevs som viktigare än andra prov och är därmed av high stakes natur. Vi anser att skolväsendet bör aktivt söka efter möjliga preventiva medel för att minska elevernas oro inför dessa standardiserade tester för att öka välmåendet för eleverna i Sverige.

Den här litteraturstudien behandlar musikens effekter på språkinlärning med tillhörande musikaliska aktiviteter samt hinder och utmaningar med införandet av musik som bör tas i beaktning. Läroplanen för grundskolan poängterar vikten av att använda multimodala medier för att tillgodose elevers olika förutsättningar och behov och det ligger till grund för studiens syfte i att öka medvetenheten om användningen av musik som ett multimodalt verktyg.   Forskning visar att en mer engagerande och inkluderande lärmiljö är möjlig att uppnå med hjälp av musikaliska aktiviteter bortom det traditionella.  Positiva effekter av integreringen av musik framhävs i studien så som ökat ordförråd och förbättrad kommunikationsförmåga. Även hinder och utmaningar så som lärarkompetens, tid och brist på resurser framkommer. Resultaten av den här litteraturstudien visar även på ett behov av vidare forskning inom ämnet för att verifiera musikens effekter i olika lärandesituationer och bland olika åldersgrupper. Litteraturstudien grundar sig på elva vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts enligt studiens teman.

Studien har en ämnesövergripande ansats som undersöker lärares utsagor om hur platsbaserat lärande kan möjliggöra utveckling av elevers läs- och skrivförmågor. Ämnesövergripande undervisning innebär att flera ämnen integreras med varandra. Ett platsbaserat lärande innebär att undervisningen utgår ifrån en specifik plats i skolans närområde. Data samlades in genom en enkätundersökning som riktar sig till lärare i grundskolans årskurser F–3. En systematisk analys av materialet har skett där mönster, likheter samt skillnader har identifierats. Enkätundersökningens resultat visar att lärare gärna väver samman läs- och skrivaktiviteter.Exempelvis genom att eleverna får läsa faktatexter om ett djur för att sedan besöka platsen där djuret befinner sig och avslutningsvis skriver eleverna en egen faktatext med hjälp av fotografier från platsen. Vidare belyser resultatet att de flesta lärare arbetar ämnesövergripande utifrån ett tematiskt arbetssätt. Ekonomiska aspekter redovisas som handlar om bland annat för få resurser, för lite planeringstid och dyra transporter. Det framgår att lärare gärna vill använda ett platsbaserat lärande men att deras kunskaper om hur det ska genomföras på ett strukturerat och givande sätt kan utvecklas. Lärare uttrycker att de önskar bättre förutsättningar för ett platsbaserat lärande samt även möjligheter till vidare utbildning inom området. På så sätt, menar lärarna, kan platsbaserat lärande inkluderas i undervisningen. / The study adopts an interdisciplinary approach, investigating teachers' statements on how place-based learning can facilitate the development of students' reading and writing skills. Interdisciplinary teaching involves the integration of multiple subjects. Place-based learning is based on a specific location within the school's vicinity as the foundation for instruction. Data were collected through a survey directed at teachers of primary school grades F–3. A systematic analysis of the material was conducted, identifying patterns, similarities and differences. The survey results indicate that teachers often integrate reading and writing activities by, for example, reading factual texts about an animal, visiting the location where the animal resides and subsequently having students write their own factual texts using photographs from the location. Furthermore, the results highlight that most teachers employ interdisciplinary methods based on thematic teaching. Economic aspects are also discussed, including insufficient resources, inadequate planning time and costly transportation. It is evident that teachers are keen to use place-based learning, but their knowledge on how to implement it in a structured and beneficial manner can be enhanced. Teachers express a desire for better conditions for place-based learning as well as opportunities for further education in this area. According to the teachers, such improvements would enable the inclusion of place-based learning in their instruction.

Studiens syfte har varit att undersöka hur enskild inlärning av glosor och kooperativt lärande med förutbestämda inlärningsstrategier påverkar gymnasielevers inlärning av tyska glosor, samt elevernas egna uppfattningar om inlärningsstrategiernas effektivitet. Urvalsgruppen bestod av tolv gymnasieelever som läste tyska 4 på gymnasiet. Genom att enbart denna specifika grupp undersöktes blev studien en fallstudie, vilket möjliggjorde en analys av inlärningsstrategiernas och det kooperativa lärandets inverkan på glosinlärning. För att samla in data skapades glostester. Dessutom undersöktes elevernas egna uppfattningar om huruvida kooperativt lärande och inlärningsstrategier bidrog till deras glosinlärning. Denna delade metod gjorde studien till en fall- och enkätstudie.   Studiens resultat indikerar att eleverna kom ihåg fler glosor vid enskild inlärning. Dessutom föredrog eleverna generellt att arbeta enskilt. De fick använda sig av två olika inlärningsmetoder under det kooperativa lärandet. Av de två kooperativa inlärningsstrategierna föredrog ett flertal associeringstekniken framför meningsbyggnad. Även testresultatet från testen baserat på associationsinlärning var högre. Många upplevde det kooperativa arbetet som hämmande och betonade svårigheter med gruppindelningarna. Elevernas motvilja mot grupparbete och önskan om enskild inlärning framhäver vikten av att skapa ett klimat där eleverna känner sig trygga att samarbeta i om nodvändigt. Eleverna hade i regel andra preferenser för inlärningsstrategier än kooperativt lärande vilket understryker att framtida undervisning bör integrera olika strategier så att eleverna själva kan välja. Denna insikt kan vägleda lärare i sin språkundervisning och skapa en individanpassad och effektiv glosinlärning.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares attityder till användandet av sånger och ramsor i engelskundervisning för elevers språkutveckling. Förhoppningarna är att bidra till en mer effektiv engelskundervisning för elever i årskurs 1–3 samt uppmuntra lärare att använda sånger och ramsor som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Utifrån en fenomenografisk metodansats utfördes lärarintervjuer med fem lärare. Utfallsrummet efter den fenomenografiska analysen visade att samtliga lärare var överens om sånger och ramsors pedagogiska värde, men att deras användning av sånger och ramsor berodde på deras personliga preferenser och inställningar, samt deras tidigare erfarenheter. En annan orsak var i vilken mån lärarna arbetade ämnesöverskridande, där sådant arbete inkluderade användandet av sånger och ramsor också utanför engelskundervisningen. / The purpose with this study is to find out teachers' attitudes towards the use of songs and rhymes in English teaching for students' language development. The hopes are to contribute to more effective English teaching for students in grades 1–3 and to encourage teachers to use songs and rhymes as a pedagogical tool in teaching. Based on a phenomenographic methodological approach, teacher interviews were conducted with five teachers. The outcome room after the phenomenographic analysis showed that all teachers agreed on the pedagogical value of songs and rhymes, but that their use of songs and rhymes depended on their personal preferences and attitudes, as well as their previous experiences. Another reason was the extent to which the teachers worked across subjects, where such work included the use of songs and rhymes also outside of English teaching.

Avsikten med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare resonerar om användningen av estetiska lärprocesser i undervisningen på fritidshemmet. Samt att synliggöra om det finns estetiska ämnen som väljs bort i undervisningen. Tidigare forskning visar på att estetiska lärprocesser ger positiva aspekter på elevers utveckling, trots det finns det motstånd till användandet av estetiska lärprocesser. Studien har utförts med en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer och sex informanter medverkade för att samla in empirin. För att analysera empirin användes design för lärande och tre begrepp från teorin. Från empirin kunde det utläsas att fritidhemslärare använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen men att några delar av läroplanens estetiska mål väljs bort. Resultatet visade även på att bildämnet var den estetiska lärprocessen som användes mest. Även drama fick en plats i att lära ut komplexa ämnen. Däremot fick musiken en mindre roll i undervisningen. Slutsatsen blev att fritidshemslärare valde bort musiken på grund av att de inte kände sig bekväm i att använda sig av den. Det fanns även indikationer på att fritidshemslärarnas eget intresse spelade större roll än läroplanens mål.