Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik. Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna. I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick. Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

I denna studie belyses de olika uppfattningar som elever ger uttryck för när de talar om att delta i en matematisk praktik samt hur de beskriver vad som gynnar respektive hindrar delaktighet. Studien, som har en fenomenografisk ansats, utgår från att delaktighet, kommunikation och lärande hänger samman. Elevens vilja, uppfattning om sig själv och syn på ämnet såväl som vilka villkor som ges för deltagande i olika lärmiljöer utgör viktiga aspekter på delaktighet i studien. Genomförandet har skett i en årskurs 4 med hjälp av fokusgruppsintervjuer, enkät, observationer samt ett iscensatt lektionstillfälle. Resultatet visar att elevernas syn på delaktighet baseras på om de uppfattar ämnet som meningsfullt, utvecklande och att de kan påverka. Innebörden i vad som menas med meningsfullt ämne eller att utvecklas varierar dock och kan ses vara personberoende. Att delta uppfattas även starkt relaterat till arbetsro, trivsel och känslan av att bli lyssnad på och vara behövd. Resultatet visar att det krävs engagemang för att delaktighet skall uppfattas av eleverna. Delaktighet gynnas av sammanhang där olika bidrag ses som värdefulla, där man får tänka, förklara och interagera med varandra. Sammantaget ger detta eleverna förutsättningar för att vilja och kunna vara med, att förstå och känna inflytande. Resultatet visar även att eleverna bedömer huruvida en situation är värd att delta i utifrån tilltro, intresse, erfarenheter och mål men även utifrån hur de uppfattar själva aktiviteten och hur andra engagerar sig i sammanhanget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för lärande för mikroföretagare(ägare/chefer i företag med färre än 10 anställda). En webbenkät används för att samla in svarfrån 52 mikroföretagare i Sverige. Datamaterialet analyseras med hjälp av ett teoretisktramverk bestående av fem punkter för förutsättningar för lärande. De fem punkterna ärhandlingsutrymme, interaktionsutrymme, utbildningsmöjligheter, organisationskultur samtindividens lust och engagemang att lära. Alla statistiska beräkningar och analyser görs medhjälp med av SPSS. Ur studiens resultat går det att utläsa att handlingsutrymmet är stort dåarbetstyper med stor lärpotential förekommer mest i mikroföretagarnas arbete.Interaktionsutrymmet är även stort då mikroföretagarna anser att de kan fråga om råd ochdiskutera problem med både medarbetare och andra professionella. Majoriteten avmikroföretagarna nätverkar i ganska stor till stor utsträckning. Utbildningsmöjligheterna ärtvetydiga då svaren är väldigt spridda och inte förmedlar en enhetlig bild.Organisationskulturen hos mikroföretagarna präglas av normer som uppmuntrar till att görakarriär horisontellt, ta initiativ, utrymme för risktagande och misstag samt kritisktifrågasättande av arbetsuppgifter. Individens lust och engagemang att lära är också stor dåmikroföretagarna känner trygghet inför förväntningar på utveckling samt har en positiv attitydtill utbildningsaktiviteter och teknik som verktyg för lärande. Mikroföretagarna tycker attlärande främst sker i det dagliga arbetet. Resultatet visar vidare att mikroföretagarna ärsplittrade när det gäller både om företagsklimatet i Sverige är gynnsamt för deras företag samtom de använder lärande och kompetensutveckling som en strategi. Slutsatserna som dras äratt förutsättningarna för lärande för mikroföretagare är goda när det gäller handlingsutrymme,interaktionsutrymme, organisationskultur samt individens lust och engagemang att lära.Utbildningsmöjligheter är däremot svårtolkad. Studien bör replikeras men med användandetav ett OSU samt ett större urval för att möjliggöra generalisering samt jämförelser mellangrupper.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av fenomenologin. 14 verksamma lärare inom grundsärskolans inriktning träningsskola deltog i studien. Samtliga arbetade med olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur 14 verksamma lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplevde att AKK och upplevelsebaserat lärande kunde främja elevernas kommunikation och vara möjliga vägar till att nå målen i ämnesområdet kommunikation. Det framkom i resultatet att elevernas kommunikation, inom deltagarnas respektive skolor, till stor del bestod av samspel och olika former av AKK. Samtliga deltagare menade att upplevelsebaserat lärande var en förutsättning i deras undervisning för att ha något att kommunicera om då deras elever hade relativt få upplevelser för sin ålder. Eleverna hade också nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och därför fanns behov av konkreta arbetsformer. Kombinationen av olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande innebar att deltagarna kunde klä upplevelserna och deras naturliga sammanhang i ord vilket främjade elevernas kommunikation. Resultatet av studien ledde fram till flera slutsatser varav den främsta var att samtliga deltagare upplevde att både AKK och upplevelsebaserat lärande var förutsättningar för att främja elevernas kommunikation och för att nå målen i ämnesområdet. AKK och upplevelsebaserat lärande ansågs med andra ord inte bara främja kommunikationen och vara möjliga vägar mot målen utan ansågs dessutom vara nödvändiga förutsättningar i träningsskolan

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vad förskollärare har för uppfattningar kring tematiskt arbete i förskolan med utgångspunkter i barns inflytande och syn på lärande. Det har genomförts tio kvalitativa samtalsintervjuer, fem med förskollärare på traditionella förskolor och fem med förskollärare på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Data från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten visar att samtliga förskollärare har en positiv inställning gentemot det tematiska arbetssättet och anser det vara en väsentlig del i att främja barns lärande. Samtliga pedagoger anser att det tematiska arbetet ska utgå från barnens intressen samt att barnen bör ha stort inflytande över och under ett pågående tema. Då resultatet endast påvisar ett fåtal skillnader mellan förskollärarna på Reggio Emilia-förskolorna samt förskollärarna på de traditionella förskolorna dras slutsatsen att kvaliteten på förskolans verksamhet inte avgörs huruvida man har en specifik pedagogisk inriktning eller ej utan hur välfungerande verksamheten är i sig.

Syftet med vår studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om det lärande som sker i barns fria lek, med fokus på förskollärarens egen roll och förhållningssätt. För att synliggöra förskollärarnas tankar om ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har varit delvis struktur-erade vilket innebär att vi har haft möjlighet att påverka frågeställningarna beroende på våra informanters svar. I resultatet har det framkommit att samtliga av de fem förskollärare vi har intervjuat tycker att det är viktigt att barn lär sig socialt samspel i den fria leken. Samtliga pratar även om att barn utvecklar sitt språk när de leker med andra barn. Utöver det har förskollärarna olika fokus, där vissa fokuserar på ämneskunskaper så som matematik eller naturkunskap medan andra fokuserar på kompetenser så som fantasi och kreativitet. I diskussionen har vi kunnat visa på kopplingar mellan vilket lärande förskol-lärarna fokuserar på, vilken roll de tar i den fria leken, samt deras uttalanden om utbildning och kollegial reflektion. Vi ställde resultatet från vår studie mot tidigare forskning inom området och kunde visa att det i stor utsträckning överensstämde med andra författares studier. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model. However, this method is not always a successful one and certain conditions seem necessary to make it work. In my conclusion I claim that motivation, voluntariness and security are three keywords but also that reflecting tutorial dialogues are of utter importance. My own approach is essential during these dialogues, how I choose to view the differences but also how eager I am to investigate the comprehension horizon of the Other, which ultimately leads to the question how willing I am to change myself in order to establish a genuine learning dialogue. Keywords: Special Educational Needs Teacher, master-apprentice, tutoring, learning dialogue, practical knowledge

Studien har som syfte att skapa kunskap om vad rastverksamhet kan bidra till utifrån fritidslärares erfarenheter. Rastverksamhet har blivit allt vanligare med tiden och vi ville undersöka hur det kommer sig att det blivit så populärt och vad syftet med rastaktiviteter är. Vi ville även ta reda på vad rastaktiviteter bidrar med, vad gäller barns lärande och utveckling. Studien är konstruerad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. Detta för att undersöka vad fritidslärare säger om aktiviteter på rasten och vad de erbjuder barnen på sina skolor. Detta är en kvalitativ studie gjord med observationer och intervjuer som metod. Vi har genomfört observationer för att se hur fritidslärare förhåller sig till barnen under rastaktiviteter på en skola, för att sedan kunna forma intervjufrågor utifrån observationerna Vi har intervjuat fritidslärare som aktivt arbetar med rastaktiviteter på sina skolor. Resultatet visar att fritidslärare och barns delaktighet i lekar skapar en mer meningsfull och glädjande rast. Rastverksamhet minskar även antalet konflikter som tas med in i klassrummet och lärarna kan påbörja lektionen på en gång. Rastverksamhet och rastaktiviteter leder till att skolorna får ett tryggare socialt klimat.

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.

The purpose of this study is to illustrate how using journal writing in mathemathics education acts as a tool to support the learning of students. The questions asked to investigate if the purpose was met were: -          In what way do students use journals as a tool to reflect over their own learning? -          In what way do students use journals as a tool to reflect over their effort in class? During six weeks, eighth grade students from two different classes wrote journals after each mathematics lesson. In the journals they wrote about what they learnt during class and about their effort. After the six weeks nine students were interviewed. The students describe how the journal writing helped them think metacognitively about what they learnt and how they worked during class. In addition, they have had a better direct contact with their teacher who has read the students’ entries and the response given was seen as positive for learning. / Syftet med det här arbetet är att belysa hur användandet av loggbok i matematik-undervisningen kan fungera som verktyg för att stödja elevers lärande. De frågor jag ställt för att undersöka om syftet har uppnåtts var: -          På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sitt eget lärande? -          På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sin arbetsinsats? Under sex veckor fick elever i två olika åttondeklasser skriva loggbok efter varje matematiklektion där de fick berätta vad de lärt sig och hur deras arbetsinsats under lektionen varit. Efter denna sexveckorsperiod intervjuades nio elever. Eleverna beskriver att loggboksskrivandet hjälpt dem att på ett metakognitivt sätt medvetandegöra vad de lärt sig och hur de arbetat under lektionstiden. Dessutom har de fått en ökad direktkontakt med läraren som läst deras loggboksinlägg och de beskriver att denna feed-back påverkat deras inlärning positivt.