Denna studie har som syfte att ta reda på hur begreppet undervisning definieras av förskollärare och hur de förhåller sig till det i förskolans verksamhet. Vår problemformulering ligger i att ta reda på vilka tankar, åsikter och erfarenheter tio olika förskollärare har om begreppet undervisning. De teoretiska perspektiven för studien har utgångspunkt i de sociokulturella och utvecklingspedagogiska teorierna. För att samla in empirin har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att definitionen av och förhållningssättet till begreppet undervisning varierar hos förskollärarna. Användandet av begreppet i förskolans verksamhet ses mest som positivt då det tydligast beskriver vägen till lärande. Ansvaret hos förskollärarna har ökat men de anser att de själva inte ska bedriva hela verksamheten. Resultatet har analyserats i förhållande till våra teoretiska perspektiv och slutsatsen vi kommit fram till är att undervisning sker i förskolan även om begreppet inte används.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla elevers resonemangsförmåga inom det matematiska området geometri. För att kunna uppfylla syftet gjordes en observation och två intervjuer med två olika lärare. Vid analys av resultatet användes de två teorierna, ett sociokulturellt perspektiv på lärande och variationsteorin. Utifrån resultatet kan det konstateras att de båda lärarna både definierar resonemangsförmågan och arbetar med denna på liknande sätt. Lärarna kopplar denna förmåga till samtal och diskussion mellan elever. För att främja diskussioner låter de eleverna arbeta i mindre grupper och resonera kring olika uppgifter. Studien kan bidra till fördjupade kunskaper om hur lärare kan arbeta för att utveckla förmågan att resonera.

No description available.

Studien syftar till att ta reda på vilken tillgång barn har till lärplatta i förskolan och hemmet och undersöka vilka användningsområden lärplattan får där. Syftet är även att undersöka vilken betydelse barnens samspel med andra, vid användning av lärplattan, kan ha för deras lärande och utveckling. För att ta reda på detta har vi genomfört fem halvstrukturerade intervjuer med förskollärare och sedan har barns vårdnadshavare fyllt i en enkät, för att ge oss en inblick i vårdnadshavares syn på digital teknik och hur lärplattan används i hemmet. Studien har visat att lärplattan kan vara ett medierande verktyg för lärande, när den används med syfte att gynna barns lärande och utveckling. Det förekommer ofta ett samspel vid användning av lärplatta både i hemmet och förskolan. Det uppstår även lärsituationer vid barns användning av lärplatta, omedvetet och medvetet, i samspel med andra barn eller vuxna.

Education for sustainable development has been an important topic among world leaders for more than ten years now, and the urgency have grown with time and we are now supposed find sustainable development as a part of all teaching. The question is if this ambition has been successful or is there an implementation deficit? This report analyses the international and Swedish ambitions concerning education for sustainable development, the educational laws and regulations in Sweden, and also the literature that is used both in education of the teachers in a Swedish university and also the one used in a Swedish elementary school to see if the literature contains the relevant information. The results show that regulations does not all the way support the ambition. Too few courses on the university level contains sustainable development. The literature are relevant on both university elementary level, but the message has to be interpreted right and in not self-sufficient. In conclusion the initial ambition is high, the regulations in Sweden are not strong and clear enough to steer in the right direction, and the analyzed literature contains relevant information but a lot is left for the tutor to point out, on both university and elementary level. This calls for some changes. / <p>2016-09-12</p>

Denna studie syftar till att undersöka vad tidigare forskning säger om elevers lärande i naturvetenskap genom utomhuspedagogik, med ett särskilt fokus på elever från förskola till årskurs 6. Studiens frågeställningar behandlar lärares intentioner med utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen, hur utomhuspedagogik kan stödja elevers lärande samt vilka utmaningar arbetssättet kan medföra. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie då frågeställningarna avses besvaras med hjälp av tidigare forskning inom valt område. Samtliga inkluderade studier har genomgått peer-review och framkommit genom sökningar i databaserna avhandlingar.se, NorDiNa och Eric (Ebsco). De utvalda studierna har kritiskt granskats och deras resultat har därefter analyserats, sammanställts och diskuterats. Studiens resultat visar att lärares intentioner med utomhuspedagogik exempelvis handlar om att erbjuda eleverna en alternativ arena för lärande som samspelar med den undervisning som sker inomhus. De avser även erbjuda eleverna förstahandserfarenheter av naturen samt utveckla elevernas intresse för densamma. Resultatet visar även att majoriteten av den forskning denna studie bygger på pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som stödjer elevers lärande inom naturvetenskap. Detta genom att exempelvis sinnen aktiveras och att förstahandserfarenheter av naturen anses stärka minnet och fördjupa kunskaperna. Studien visar även att utmaningar med utomhuspedagogik är lärares bristande kompetens samt praktiska utmaningar såsom lämplig klädsel för eleverna. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar om lärande i fritidshemmen och deras uppfattningar om hur fritidspedagoger kan bidra till elevers lärande. Därmed är det också intressant att undersöka rektorers uppfattningar om fritidspedagogers möjligheter till fortbildning. Studien bygger på semistrukturerade intervjustudier med åtta stycken verksamma rektorer i två kommuner. Resultatet visar att rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande i fritidshemmen och att fritidspedagoger ska arbeta utifrån styrdokumenten i fritidhemsverksamheten. I analysarbetet framgick det att det skiljde sig åt mellan kommunerna hur möjligheterna såg ut med fortbildning för fritidspedagoger. Rektorerna hade också skilda uppfattningar om utbildad- och outbildad personal i fritidshemmen. Studien visar att rektorerna hade lättare att beskriva det lärande som sker i skolan, det formella lärandet, än det informella lärandet som mestadels sker i fritidshemmen. Slutsatser ifrån studien är att rektorerna vill förtydliga styrdokumenten för fritidshemmen. En annan slutsats vi gjort av studien är att det skiljer sig åt mellan rektorerna hur betydelsefullt de anser att det är med utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen. Vi drar slutsatsen att rektorerna hade lättare att sätta ord på det formella lärandet då skolan har tydligare mål som de ska arbeta mot. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

I skolans värdegrund och uppdrag står det att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete samt att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vidare står det också beskrivit att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även att skolan har en viktig roll i detta arbete. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer och vårt syfte med detta arbete är att undersöka lärares och pedagogers uppfattningar om självkänsla samt deras arbetssätt i ämnet. Vi har gjort vår undersökning i tre olika skolor i Sverige och intervjuat 13 lärare och fritidspedagoger. Studien visar att alla pedagogerna i undersökningen är medvetna och överens om att de som lärare påverkar barnen dagligen genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Det framkom även att det är lärarens egen syn på självkänsla som spelar roll för hur denne arbetar med det tillsammans med sina elever. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Ledningen för äldreomsorgen i en småländsk kommun menade att antalet avvikelserapporter i förvaltningen var för få och medförde att tillfällen till lärande gick förlorade. Att lära av avvikelser/misstag är ett etablerat förhållningssätt i systematiskt kvalitetsarbete i många branscher. Alla kommuner och regioner/landsting ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avvikelserapportering är en del av detta system. Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder för att avvikelserapporteringen skulle bli ett tillfälle till utveckling och lärande. Studien är kvalitativ med en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper och omfattade 13 personer bland enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultatet visade underrapportering av avvikelser. Att rapporterar uppfattades i förvaltningen som att "sätta dit" en kollega. Personalen avstod ibland från att rapportera. Att värna de goda relationerna på arbetsplatsen var väsentligare. Samtidigt fanns kunskapen om att avvikelser skulle rapporteras enligt lag och erfarenheter av att avvikelserapportering kunde leda till utveckling av verksamheten. Förvaltningskulturen uppvisade ambivalens. Enhetschefer och sjuksköterskor hade flera förslag på åtgärder för att öka avvikelserapporteringen och få till stånd lärande. Någon undersköterska reflekterade över återkopplingens betydelse för lärande och kontinuiteten i ledarskapet. Resultatet relaterades till Illeris´ lärandeteori. Mina slutsatser av studien är att förvaltningen kan öka lärandet genom att göra handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete känd bland personalen och förvissa sig om att det finns kunskap om avvikelserapporteringen och dess funktion. Förvaltningskulturen behöver genomsyras av ett systemtänkande och inte ett syndabockstänkande. Attityden behöver förändras. Enhetschefers och sjuksköterskors förslag att kommunicera och föra dialog om avvikelser, att återkoppla statistik och förändringar till följd av dem samt att skapa gemensamma rutiner kring dem förefaller vara goda förslag för att öka lärandet. I denna process finns "känslor som hänger kvar" och måste bemötas med tolerans och empati av ledarskapet. Ett politiskt "tryck" eller "efterfrågan" på systematiskt kvalitetsarbete skulle underlätta och stärka utvecklingsprocesser.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens frågeställning är: hur arbetar lärare med de elever som saknar motivation i undervisningen idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem lärarintervjuer. Intervjuerna utfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod. Insamlade data bearbetades med hjälp av en innehållsanalys och analysbegreppen yttre och inre motivation. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare i undersökningen har strategier för att motivera eleverna att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Samtliga lärare menade att teorin och praktiken går hand i hand och stöder varandra i undervisningen. Vidare visade resultatet att samtliga lärare tyckte att det var viktigt att planera lektionerna på ett roligt och lustfyllt sätt. Samtliga lärare menade att relationen till eleverna är av stor betydelse för elevernas lärande och motivation. I intervjuerna framgick att lärarna arbetar aktivt med att skapa en trygg och bekväm miljö för att eleverna ska våga testa sig fram i undervisningen. Resultatet visade att varje lärare talade om att anpassa undervisningen efter varje elev för bästa möjliga chans att nå kunskapskraven. Slutsater I denna studie har det visat sig att samtliga lärare arbetar med olika strategier för att motivera eleverna till att delta i undervisningen idrott och hälsa. Samtliga lärare har dock förklarat att individanpassning, iakttagelse, roliga och varierade planeringar är viktiga strategier för att motivera elever. Vidare har undersökningen visat att alla lärare tycker att relationen mellan lärare och elever är viktig samt att en blandning av teori och praktik är betydelsefull för att inkludera alla elever.