Studiens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande iinkubatorer och att öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med entreprenörer som är med i inkubatorer och fyra med anställda i inkubatorer. Resultaten visade olika individuella och kollektiva faktorer som i inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare visar studien att inkubatorn bör planera tillfällen för att möten och informellt lärande ska ske. Inkubatorn bör också skapa strukturella och kulturella förutsättningar som till exempel en positiv stämning för att den dialog som bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande ska kunna skapas. En av de viktigaste slutsatserna är att den diskussion entreprenörerna har med andra entreprenörer starkt bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande genom utmaning till reflektion, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte och återkopplingar. Det är därför väsentligt för inkubatorn att skapa förutsättningar och tillfällen för att möten som bidrar till informellt lärande ska ske. En annan slutsats är att det är viktigt att det stöd entreprenörerna får är anpassat till deras behov. Slutligen bidrar den stödperson (coach eller mentor) de regelbundet träffar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. / The study’s purpose is to investigate the conditions that exist for entrepreneurs' informal learning in incubators and increase the understanding of how informal learning can be promoted in incubators. The survey has a qualitative approach and the data collection was carried out with the help of semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with entrepreneurs who are part of incubators and four with employees in incubators. The results showed various individual and collective factors that in the incubator contribute to reflection and experience-based learning. Furthermore, the study shows that the incubator needs to plan opportunities for meetings and informal learning to take place. The incubator also needs to create structural and cultural conditions such as a positive atmosphere for the dialogue that contributes to informal learning to be created in incubators. One of the most important conclusions is that the dialog entrepreneurs have with other entrepreneurs strongly contributes to reflection and experience-based learning through collective intelligence, exchange of experience and feedback. It is therefore essential for the incubator to create conditions and opportunities for meetings that contribute to informal learning to take place. Another conclusion is that it is important that the support the entrepreneurs receive is adapted to their needs. Finally, the coach or mentor they regularly meet strongly contributes to their reflection and experiential learning.

The aon of this thesis was to study the difference in learning between cooperative teacjing and traditional teaching, which of these theaching metod gave the best response in form of knowledge? To study this, an experimental method was used in two classes in the 7th grade, and it is a two-part experiment. The first part is that the classes learned the same subject in social studies, but with different teaching methods, and both classes hade the same knowledge test to answer. The second part, both classes  learned the same subject in social studies but this time the teaching methods shifted, and this part also ended with a knowledge test.  The results of tyhe knowledge tests were then compared with each other. The results showed that traditional teaching methods gave higher response rates with approved test results and should therefore be the dominant teaching methods in school.

Forskningen visar på att det både finns fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg iförskolan och undervisningssituationer utomhus. Syftet med denna observationsstudie är att undersökahur digitala verktyg används i förskolor med mycket utomhuspedagogik och hur ettdigitaliseringsarbete sker med påverkan av de förutsättningar utomhusmiljön bidrar med. Datan harbearbetas med den tematiska analysmetoden och utifrån ett multimodalt designorienterat perspektiv.Resultat visar att förskolan som har undersökts arbetar med digitalisering på många olika sätt och attpedagogerna på förskolan har en positiv inställning gällande digitala verktyg. Pedagogerna användersig av olika resurser i sin design av lärandesituationer, de genomförs aktiviteterna på olika platser ochde använder sig av olika strategier för att uppmuntra lärandet. Vidare visar resultaten att barnen skaparmening genom att använda sig av olika teckensystem, relatera till tidigare erfarenheter och att barnenvisar på tecken i lärande. Användandet av digitala verktyg utomhus är vanligt på den undersöktaförskolan, och de arbetar genom att kombinera utomhusmiljöer med digitala verktyg för att förhöjabåde utomhusupplevelser och användningen av digitala verktyg.

Denna studie diskuterar och problematiserar kring hur deltagare i en konstnärlig kurs involverar och delar med sig av personliga erfarenheter och intressen. Studien intresserar sig särskilt för olika sätt som kursdeltagare delar med sig på och vilka förhållanden och förutsättningar som upplevs påverka möjligheterna till detta. Studien bygger på en pragmatisk teoretisk grund och ser därför kommunikationen mellan individer och mellan individer och miljöer i olika sammanhang som det som skapar den gemensamma kunskapen och verkligheten. Till studiens teoretiska ramverk hör också ett relationellt perspektiv som visar på relationerna mellan människor som väsentligt för hur vi upplever och skapar identitet och kunskap. Studieobjektet är en nystartad folhögskolekurs och med hjälp av det teoretiska ramverket och kvalitativa intervjuer med kursdeltagare visar studiens resultat fram ett antal sätt och ett antal förhållanden som hänger samman med kursdeltagares delande av erfarenheter och intressen. En produktiv gemenskap i gruppen både skapas av och ger upphov till många och gränsöverkridande samtal mellan deltagarna som på detta sätt skapar ett gemensamt meningsfullt innehåll. Den produktiva gemenskapen i gruppen, det utbredda samtalen mellan deltagare och en tydlig frivillighet som genomsyrar kursen, som delvis kan antas härstamma ur själva skolformen folkhögskola, är de kategorier som sammanfattar studiens resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares förändrade arbetssituation under Covid-19-pandemin och vilken påverkan det innebär på undervisningen samt hur villkor för lärande har förändrats som en effekt av pandemin. Detta genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med sex olika gymnasielärare, vilka valdes på basen av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Studiens insamlade data bearbetades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att pandemin medfört en ökad arbetsbelastning relaterat till olika läroverktyg på distans och en ändrad syn på lärarnas självförtroende i deras yrkesutövande. För att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö har deltagande, relationsbyggande samt kommunikation, dels mellan elever, dels mellan lärare och elever, visat sig utgöra väsentliga villkor. / We assessed the change in working situation of upper secondary school teachers due to the Covid-19 pandemic and its effect on teaching and learning conditions based on teleworking. We conducted a qualitative case study involving six different teachers, chosen through convenience and snowball sampling, on which we performed semi-structured interviews. The collected data were then analyzed through a thematic analysis. The results show that the pandemic has led to an increased workload related to various distance learning tools and a changed view of teachers' self-confidence in their professional practice. To create good learning environment, participation, relationship building and communication between students and between teachers and students, have been most important. In conclusion, the teachers emphasize that working during the pandemic has brought them closer to the core of what gives them motivation in their profession, namely their students.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans personal i två kommuner arbetar med hållbar utveckling samt vilka arbetsmetoder som används i verksamheten. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är aktiva i förskolan. Studiens resultat är att förskolans personal arbetar med samt har kunskap om alla dimensionerna i hållbar utveckling. Arbetet genomsyrar verksamheten både omedvetet samt medvetet, dock var den ekologiska dimensionen den tydligast framträdande i studien. Vi kom dessutom fram till att barns meningsskapande uppmärksammades av förskolans personal i samspel med varandra genom samtal, barn mellan barn samt barn mellan vuxen samt såg de barnens lärande om hållbar utveckling via olika verktyg som finns tillgängliga inom verksamheten, dessutom är det talade språket grundläggande i lärandet för hållbar utveckling. Slutligen såg vi inte någon större skillnad mellan de två kommunerna i arbetet mot lärande för hållbar utveckling dock hade den mindre kommunen störst fokus på den ekologiska dimensionen medan det i den större staden fanns ett tydligare fokus på samtliga dimensioner samtidigt då de använde sig av fler verktyg för arbetet med hållbar utveckling.

ABSTRAKT Syftet med studien är att undersöka hur elever ser på laborationerna som en del av kemiundervisningen. Studien är genomförd i en medelstor gymnasieskola i södra Sverige i kemikurs 2. Fokus i studien har legat på att ta reda på hur eleverna upplever att deras lärande påverkas av laborativa moment. Studien har också undersökt hur eleverna vill att laborationer ska utvecklas för att möta deras önskemål så att det blir laborationer som bidrar till deras lärande och motivation. Grunden till studien är Deweys idé ”learning by doing” och intresset uppstod av Christer Gruvbergs doktorsavhandling ”Kemilaborationens bidrag till förståelse – högskolestudentens perspektiv” Resultatet visar att eleverna överlag upplever laborationer som en positiv del av undervisningen som bidrar till deras lärande och motivation. De problem eleverna upplever handlar i huvudsak om strukturella saker i planeringen kring laborationerna samt tidsbrist under de laborativa momenten. Studien visar att eleverna upplever att de om lärarna planerar laborationer på ett sätt så tid för reflektion finns samt att lärarna ger eleverna tillgång till instruktioner inför en laboration så får eleverna större kunskapsutbyte av laborationerna än om lärarna inte arbetar på detta sätt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.