Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på fördelar och nackdelar med digitala och tryckta läromedel. Resultatdelen med fördelar och nackdelar är uppdelad i tre till fyra underrubriker, bedömning, kommunikation, individualisering/anpassning och inlärning. Ett större fokus ligger på hur digitala läromedel eller tryckta läromedel påverkar inlärningen. I studien beskrivs likheter och skillnader mellan digitala och tryckta läromedel. Studien är riktad till läromedel i grundskolan och med resultatet kan lärare anpassa sin undervisning utifrån det läromedel som passar dem bäst. Resultatet kom fram till att digitala och tryckta läromedel fungerar lämpligast när det finns en balans mellan de båda.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått med full kraft. I kölvattnet av den nya tekniken följer en helt ny syn på kunskap och en helt ny typ av läromedel. Dessa läromedel har bemötts olika av lärarkåren och det förs en debatt om fördelar respektive nackdelar. Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik ser på användandet av digitala läromedel i sin undervisning. Fokus har legat på undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Utifrån styrdokument och litteraturstudier har vi skaffat oss en bakgrund till problemet och därefter formulerat ett antal frågor som legat till grund för kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik. Därefter gjordes en hermeneutisk analys av svaren och en redovisning av dem. I vår analys har vi utgått från Steven Chinns (2012a) fyra punkter om hur lektioner i matematik kan läggas upp för att underlätta inlärning och undvika oro och ångest hos eleverna. Vi har även använt oss av Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och hans syn på kommunikationens betydelse för inlärning. Därefter har vi försökt att skaffa oss en uppfattning om huruvida de olika digitala läromedlen kan underlätta för lärarna att hitta den proximala utvecklingszonen. I vår studie kom vi fram till att de intervjuade lärarna var negativa till digitala läromedel i form av läroböcker. Det fanns synpunkter på att uppgifterna var identiska med de traditionella läromedlen, men med den skillnaden att eleverna hade svårare att navigera i dem. Det framkom också att eleverna inte utnyttjade de pedagogiska fördelar de digitala läromedlen erbjöd. De digitala läromedlens uppbyggnad försvårade för lärarna att följa elevernas matematiska processer och därmed förstå deras tankar. Till detta kom distraktionen från sociala medier, spel och film. Det var dessutom svårt för lärarna att hålla sig uppdaterade gällande den digitala tekniken och programvaran. En stor fördel med digitala läromedel var tillgängligheten, de digitala hjälpmedlen i form av digitala genomgångar och möjligheten att kunna se på dessa på elevernas olika modersmål.

This paper is based on a qualitative textbook analysis aiming to investigate what image four selected textbooks, designed for religious education course 1 in Swedish upper secondary school, gives about the Swedish citizen in relation to religion and Christianity, focused on Protestant and Orthodox orientations. And further discuss if it is recognizable and associated with the social context Swedish students live in today. This by examining how the textbooks describe religion, the contemporary religiosity in Sweden and the construction of Christian Protestants in relation to Orthodox Christians . The material was analyzed in relation to previous research, and this papers theoretical basis based on new published literature distributing with contemporary perspectives on the religious landscape - private religiosity in a globalized society and young people’s ability to create meaning, the postsecular Swedes and understanding of religion and Christianity in the postsecular classroom.   The contemporary religious understanding and production of the religious human, and in this case exactly Christian Protestants and Orthodox, do not seem to be associated with the social context that Swedish students live in today. The lack of education of contemporary religiosity perspective, and the maintaining of social power structures demands for a critical discussion about the didactic challenges in Swedish religious education.

Denna studie har utgått ifrån syftet att beskriva och skapa förståelse för hur individer tillhörande en specifik religion eller livsåskådning och elever upplever bilder i ett läromedel för religion i högstadiet. Med en ökad förståelse som grund har jag velat utveckla en modell för bildanalys i högstadiet. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer: där intervjuerna utgått ifrån en lärobok för högstadiet. Gestaltningsprocess: där en handbok för bildanalys i högstadiet har framställts och utprovats i en pilotstudie. Bildanalyser: där två klasser med högstadieelever har analyserat bilder i sin egen lärobok i religion. De huvudresultat som framkommit är dels att uppfattningen om hur religioner har och bör avbildas varierar mellan individer. De slutsatser som dragits utifrån denna studie är att uppfattningar om hur religioner och livsåskådningar avbildas och hur de bör avbildas varierar beroende på vilken förförståelse individen har om ämnet. Bilder överför värden och ideal till åskådaren och olika individer tolkar samma bild på olika sätt. Läraren är en auktoritetsfigur och därför är det betydelsefullt att hen aktivt reflekterar över de bilder som används i undervisningen oavsett skolämne för att inte värden och värderingar som strider mot styrdokumenten ska överföras till eleverna via bilder i läromedel.

Detta är en studie av historieframställningen i läromedel riktad mot grundskolans årskurs 4 – 6. Då historieämnet ges en tydligt identitetsskapande roll i styrdokumenten har aspekter kopplade till identitet och historieframställning undersökts. Den del av historien som undersökts är tiden för Skånes nationsskifte, då landskapet gick från att vara danskt till att bli svenskt. Eftersom Skåne idag ses som en självklar del av Sverige anser jag att just de identitetsskapande aspekterna av historieframställningen skulle vara lämpliga att undersöka i detta historiska förlopp. För att kunna tolka hela den historiska framställningen har teorier kring narrativ och textens berättande egenskaper används, samtidigt som de kulturer där historien produceras identifierats som en del av ett historiebruk. Historia är något som brukas, skapas och återskapas kontinuerligt vilket gör det mycket intressant att studera förändringar över tid. För studien gjordes därför en historisk jämförelse där läromedel avgränsade till läroplansreformerna Lgr80, Lpo94 och Lgr11 valdes ut. Enligt sammanställningar som gjorts på historiedidaktisk forskning är de nyare läromedlen något som utforskats i mycket liten utsträckning, liksom forskning på material riktat mot de lägre åldrarna. Detta ligger till grund för studiens avgränsning och syfte. Studien är utförd på ett begränsat material som undersöks genomgående för att ge en så representativ bild av historiebruket som möjligt. Genom att begränsa materialet ämnar studien inte att ge en heltäckande bild utan snarare att identifiera rådande normer inom historieframställning och läromedel. Studiens resultat visar att det finns en problematik med hur historieframställningen ser ut i läromedlen. Innehållet styrs tydligt utifrån den kultur den produceras i och förhåller sig inte så nyanserat till historien som styrdokumenten menar att historieundervisningen ska göra.

The aim of this study is to investigate if textbooks and workbooks produced for teaching English to Swedish students in grades 4-6 fulfil the demands set by the curriculum. Furthermore, it investigates if the teaching materials need to be complemented by other media. An analysis has been made of three teaching materials. The analysis is based on national and European policy documents and current language research. The study also investigates how much teachers use textbooks when teaching English, what kind of homework they give that relates to the books and what media they complement with. The study found that all the teaching materials that were analysed follow the curriculum, but that not all areas of communicative skills were treated equally. The survey of teacher’s use of teaching materials found that the use of teaching materials was quite traditional and that most teachers complement with other forms of media.

Genom erfarenheter under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett hur mycket läromedel i matematik används och hur lite som egentligen analyseras. Den här studien syftar därför till att undersöka vad lärare anser om MatteSafari som läromedel och hur de arbetar med det ute i verksamheten. Tre intervjuer och två observationer har visat att lärarna känner sig besvikna över läromedlet eftersom det inte finns tillräckligt med uppgifter för att eleverna ska kunna lära sig olika strategier. Lärarna tycker också att materialet inte är tillräckligt anpassat efter styrdokumenten och i synnerhet kunskapskraven i matematik för årskurs tre. Under observationerna upptäcktes även skillnader i hur de arbetar med läromedlet och hur styrande läroböckerna är för undervisningen.

Syftet med denna studie var att granska hur Sveriges nationella minoriteter framställdes i läromedlet Andrea hälsar på och om framställningen kunde förstås i termer av ”vi och dem”. Vidare undersöktes huruvida programserien tog upp ett nutida eller historiskt förtryck mot dessa grupper. Metod för studiens genomförande kan beskrivas som kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Analysen visade att det var en tudelad bild av de nationella minoriteterna som presenterades. Dels framhölls de deltagande individernas normalitet, och dels deras särdrag. I samtliga fall levde programseriens deltagare i en traditionell kärnfamilj. Det gick inte att dra slutsatsen att någon av de grupper som presenterades i materialet framställdes i någon negativ dager, eller att det skulle vara en utgrupp alternativt ”den Andre” som presenterades för tittarna. Det var även till övervägande del en bild av att en individ tillhörande en minoritetsgrupp är någonting som man är snarare än något man kan bli medlem i. En ytterligare slutsats som drogs var att i de få fall ett förtryck mot dessa grupper avhandlades i programserien, så hade alltid förtrycket ägt rum på någon annan geografisk plats eller i en annan tidsperiod utan att en namngiven förtryckare nämndes.

Den här studien undersöker hur nyreligiösa rörelser framställs i tolv läroböcker för högstadiet och gymnasiet i den svenska skolan. Uppsatsen fokuserar på sex läroböcker från 1970,-1980-och 1990-talet och sex läroböcker publicerad efter 2010. I uppsatsen görs det även en jämförelse mellan de olika läromedlen för att finna skillnader och likheter. De resultat jag fick fram var bland annat skillnader mellan läroböckerna gällande utrymme, där de äldre läroböckerna valde att lyfta fram nyreligiösa rörelser betydligt mer jämfört med läroböcker publicerad efter 2010.