Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen. Resultatet visar en förändring i högstadiets biologiläromedel från att ha presenterat biologiska processer på ett faktaspäckat och naturvetenskapligt sätt till ett mera vardagligt och sammanhängande sätt. Gymnasiets läromedel i biologi kurs A bygger från början på en helhetssyn, och genomgår inte samma förändring mot vardag och förenkling som visat sig i högstadiets läromedel.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa räknades relevanta ord i texten och i den kvalitativa studerades hur dessa ord användes och i vilket sammanhang de fick utrymme. Resultatet visade att det tydligt finns olika fokus i olika läromedel. Detta är beroende av vad som studeras, exempelvis antalet gånger ett lands namn förekommer eller namnet på statens ledare. Resultatet visade även att samma händelse beskrivs på olika sätt i olika texter och att det får konsekvenser för läsaren som kritiskt måste förhålla sig till det den läser. Slutsatserna blev att de två webbaserade texterna skiljer sig avsevärt från varandra om de skulle användas i ett undervisningssammanhang. Läroböckerna skiljer sig mot de webbaserade men också mellan varandra. Läroböckerna får funktionen av att förmedla inte bara fakta utan även traditioner, samhällsklimat, idéer och värderingar vilket tydligt märks i texterna om Kubakrisen.

The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living.   The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked.   This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.  The theoretical tools used are two traditional ways of interpreting class – as a grading between groups with different incomes and economic resources or as relational between groups that are dependent on each other but whose interests are conflicting. The study looks at three books in social science form the major publishers. The first research question is answered by using both a quantitative method while the second question uses a qualitative text analysis.   The results show that the books barely discuss social class.  The discussion is primarily in chapters on the welfare state, economy and international issues. The definition of class is vague and it is not used in other texts in the books instead the books talk about rich and poor. The results also show that the parts of the books that discuss class and economic inequality mainly see it as a gradation between groups and not as a relation between economic groups with conflicting interests.   In sum, books in social studies do not talk about class in an adequate way which gives the teacher little support in following the curriculum.  The students may thus miss an important tool to interpret the world.

Examensarbete (15 hp)

One of the purposes of this work was to find out what it means to have a conceptual understanding of geometry. It describes how the geometry evolved from history and the geometry that is taught in grade one to nine and collage. The area examined was based on fundamental geometric objects for example two- and three- dimensional objects and its characteristics and especially focusing on the areas of perimeter, area and volume. The literature- review showed that the conceptual understanding was primary to developing a good knowledge of geometry. The second purpose of his study examined whether pupils achieved the goals in geometry by working with a Mathematics Book. It was the newest Mathematics-book that gave the best conditions for this, while the oldest was missing key parts.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med och använder sig av läromedel i undervisningen i svenska som andraspråk. Studien är kvalitativt utförd och fyra lärare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om läromedel samt hur de använder dem i undervisningen. Denna studie visar att läroboken är det läromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lärare inte har ett basläromedel. I undersökningen har det även framkommit att lärarna har en stor tilltro till tryckta läromedel men en mer negativ inställning till internetbaserade tjänster. Läroboken Svenskbiten har analyserats utifrån lärarnas arbetssätt samt statens bedömningskriterier från 1974-1991 och kursplanen i svenska som andraspråk. Slutsatser som dragits är att skillnaderna i användandet av läromedel mellan lärarna är tämligen små.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna. Dock finns det undantag där ungdomsbilden konstrueras genom att låta ungdomarna definiera varandras bild av dem eller där aktiviteter eller familjemedlemmar konstruerar dem. Ungdomskonstruktionen fokuserar på att åskådliggöra att de som levande varelser visar att de kan tänka själva, utföra egna handlingar och uttrycka sig. När det gäller de språkliga medel som har konstruerat bilden av ungdomarna finns det inte någon skillnad mellan de fyra läromedelstexterna men skillnader när det gäller processkärnor, andradeltagare och omständigheter, det vill säga de tre byggstenarna inom den ideationella metafunktionen, finns. Det visar att ungdomarna prioriterar annorlunda saker beroende på hur bilden av dem själva ser ut.

Sammanfattning Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger. I de intervjuer vi genomförde talade lärarna inte om läromedlens aktiva roll i syfte att exempelvis utveckla elevens delaktighet i undervisningen, vilket har en framträdande roll i läroplanen för den mål- och resultatstyrda skolan.