Tidigare forskning, elevresultat och rapporter visar att elever i både äldre och yngre åldrar uppvisar svårigheter inom räknesättet subtraktion samtidigt som undervisningen är läromedelsstyrd. Studiens syfte är att genom en läromedelsanalys granska tre olika matematikläromedel från tre olika förlag för årskurs 3. Detta med hjälp av variationsteorin som teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning. Genom variationsteorin granskas hur dessa läromedel framställer räknesättet subtraktion genom att undersöka förutbestämda kritiska aspekter och drag samt hur variationsmönster framträder. Studiens frågeställningar är: Vilka möjliga kritiska aspekter och drag samt variationsmönster kan urskiljas i utvalda matematikläromedlen inom subtraktion? Hur kan dessa påverka lärandet i subtraktion? Resultatet visar att de kritiska aspekterna kan urskiljas i alla läromedel men i olika utsträckning samt att ett av de kritiska dragen inte förekommer i samtliga läromedel. Även variationsmönstrens urskiljning varierar mellan de olika läromedelsböckerna. Två variationsmönster förekommer i alla läroböcker medan två inte gör detta. Eftersom variationsmönstren skapar olika sorters medvetenhet kring lärandeobjektet och gör subtraktions kritiska aspekter och drag synliga för eleven, behöver brist på variationsmönster kompletteras i övrig matematikundervisning. Detta för att gynna elevernas lärande och förståelse för subtraktion och subtraktionsstrategier och på så vis undvika felberäkningar.

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfald representeras i tre historieläroböcker för årskurserna 4–6 utifrån ett intersektionellt perspektiv med utgångspunkt i normer och maktstrukturer. Följande frågeställningar ligger till grund för analysen: I vilken utsträckning och i vilka sammanhang representeras annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning samt funktionsnedsättning i de valda historieläroböckerna? Vilka normer och maktstrukturer reproduceras i de valda historieläroböckerna utifrån ett intersektionellt perspektiv? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av text, bildtext och bilder. Den kvalitativa innehållsanalysen baseras på frågor från Skolverkets rapport från 2006. Den historiska tidsperiod som analyseras är 1700- och 1800-talet och det material som analyserats är historieläroböckerna: Upptäck Historia, Historia 4 - 6 Grundbok och SOS Historia.  Resultatet av studien visar att representationen av mångfald är bristfällig i de analyserade böckerna vilket bekräftar tidigare forskning på området. Av de undersökta mångfaldskategorierna är kategorierna annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning de kategorier som endast har en representation eller ingen alls. Kvinnor är markant underrepresenterade jämfört med män och individer av annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet är också underrepresenterade. Kategorin religion eller annan trosuppfattning är ringa representerat och då endast med manliga exempel. Studiens reslutat visar också att makthavarna i de undersökta läroböckerna genomgående är män och trots att det intersektionella perspektivet bidrar till att synliggöra olika maktstrukturer när fler skärningspunkter blir tillgängliga är det fortfarande männen som är makthavare i nästan alla kombinationer. Resultatet av denna studie kan bidra till en djupare förståelse och en större didaktisk medvetenhet i valet av lektionsmaterial samt om vilken kunskap som lärs ut.

Denna uppsats syftar till att fördjupa kunskapen om hur Kina och dess historia under åren 1839–1976 presenteras i svenska nutida läromedel i historia för årskurs 7–9. Källmaterialet är fem tryckta läromedel för högstadiet, och dessa analyseras genom diskursanalys. Målet är att få svar på underfrågorna hur stort omfång historiskt stoff, vilka historiska förlopp och skeenden som inkluderas och hur bilden av Kina konstrueras.Den teoretiska bakgrunden är Eurocentrismen och Orientalismen. Men hjälp av Hobsons schematiska tabell undersöks om och hur mycket av dessa två begrepp som kan upptäckas i texterna. Den metod som används är diskursanalys och den genomförs i fem steg. Den historiska perioden delas in i tre delar för att skapa en mer överskådlig bild då materialet undersöks och analyseras.Resultatet visar att eurocentrismen och orientalismen är levande i läromedlen på olika sätt. Den första perioden som undersöks visar tydliga spår av eurocentrism, där Europas, eller västs, betydelse för historien förstoras, medan Kina betydelse förminskas. Under den maoistiska perioden 1949–1976 är det istället orientalismen, där öst mäts med västs måttstockar, som är överhängande.En slutsats är att elevernas möte med Kinas historia kommer att skilja sig mycket beroende på vilken lärobok som används, men oavsett vilken bok som används så kommer bilden som presenteras till viss del vara eurocentrisk och orientalistisk.

The aim of the following essay has been to examine what previous research has revealed about how women get represented in textbooks in social studies. With the help of a literature search, 10 different research papers have been used to answer the purpose of the essay. The results are mainly divided into three different categories, the depth of which we delve into how women get represented in the text and images, as well as an analysis of the authors of the textbooks. The results show that women do not play an equally obvious role in the textbooks and an under-representation of women is clear in all categories, as well as the authors.

Svenska elever får i stor utsträckning ta del av en matematikundervisning grundad utifrån läromedel, dessa utgör verktyg för lärare i lektionsplanering och förmedling av läroplanens mål och syfte. Internationella rapporter, såsom PISA och TIMSS, visar på svenska elevers resultat i jämförelse med andra länders elevresultat. Därav riktas bland annat blickarna mot finska läromedel, som tas in i svensk matematikundervisning i avseende för att stärka svenska elevers kunskaper inom ämnet. Mot bakgrund av detta valde vi att undersöka ett svensk- och ett finskförfattat läromedel, via två frågeställningar. Syftet vara att undersöka hur grundläggande taluppfattning presenteras för elever första året i formell undervisning. I vilken utsträckning lyfts grundläggande taluppfattning i två vanligt förekommande läromedel och kan det skönjas en skillnad i prioritering mellan läromedlen? Vilka delar av grundläggande taluppfattning visas av analysen och behöver läromedlen kompletteras? Därav användes ett forskningsbaserat ramverk, framtaget för att synliggöra hur grundläggande taluppfattning introduceras och förmedlas via undervisning i årskurs 1. Ramverket innefattar åtta skilda kategorier som samverkar och behövs för att utveckla grundläggande taluppfattning. Det stärktes upp med ytterligare litteratur för att underlätta analysen, samt skapa större förståelse för kategoriernas innebörd och utveckling. Analysen visade hur de skilda aspekterna för grundläggande taluppfattning prioriterats i läromedlen. Det framgick att oavsett om läromedlet är skapat i Sverige eller Finland läggs tonvikten vid samma kategorier, men även att två av kategorierna representerades i mindre utsträckning. Det gör att vissa väsentliga aspektersom behövs för att utveckla en grundläggande taluppfattning och aritmetisk förståelse uteblir. Det innebär att verksamma lärare behöver ha en medvetenhet om att läromedlens brister och att de behöver kompletteras.

No description available.

No description available.

Denna studie har koncentrerats på läromedelsanalys av fyra läroböcker för svenska 1 på gymnasiet. Syftet har varit att undersöka hur urvalet av lyriken ser ut i läro-böckerna i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1, och vilka läsarter som framträder i uppgiftskonstruktionen. Studien har också under-sökt huruvida manliga och kvinnliga författare får ta lika stort utrymme i läro-böckerna gällande lyriken, något som ämnesplanen eftersträvar. Detta har skett med hjälp av tematisk analys. Det har visat sig att läroböckerna över lag legitimerar ett svenskt kulturarv gällande lyriken, då svenska och västerländska författare dominerar innehållet. I en av läroböckerna dominerade ett vitt kvinnligt ideal, medan det i två andra läroböcker var en vit manlig dominans i vilka författare som fick ta plats. Det har också visat sig att uppgiftskonstruktionerna tenderar att premiera ett analytiskt perspektiv och i andra hand ett subjektivt perspektiv. Några andra läsarter går inte att identifiera i en större omfattning. Det kan få konsekvenser för vilka kunskapsnivåer som läroböckerna kan arbeta med, då uppgifterna saknar det djup som krävs för eleven för att kunna arbeta mot de högre kunskapskraven när endast ett fåtal läsarter blir synliga i uppgifterna. Alla de undersökta läroböckerna visar på brister i förhållande till vad det centrala innehållet och kunskapskraven efterfrågar gällande lyriken i svenska 1.

Swedish abstractFöljande studie är ett examensarbete för grundskolan 4-6 fördjupningsämne No – teknik. Bakgrunden till studien är att jag under utbildningen fått höra att man bör arbeta med naturvetenskapliga begrepp. Under praktik har jag uppmärksammat att elever möter många olika begrepp och funderat över hur man skall arbeta med det i undervisningen. Tidigare forskning visar på att naturvetenskapliga texter är svåra för eleverna att förstå. Forskning visar också på att många lärare utgår från läromedlen i sin undervisning vilket medför att det finns en relevans för mer forskning inom detta område. I studien har fyra läromedel studerats enligt metoden innehållsanalys med fokus på ämnesspecifika begrepp inom ämnet fysik och arbetsområdet ellära. Studiens frågeställningar är: •Vilka begrepp används inom olika läromedel, kopplat till arbetsområdet elektricitet i fysik för årskurs 4-6 ? •På vilka sätt framställer olika läromedel de centrala begreppen gällande elektricitet i texten? •Vilken betydelse har läromedel i kopplat till begrepp och språkutvecklande arbete? Resultat visar på att eleverna möts av många nya begrepp i ett enstaka arbetsområde. Enligt resultatet finns en begreppsmedvetenhet hos läromedelsförfattarna då texterna arbetar med både nyckelord, fetstilade ord samt att man kan klicka på ord och få en förklaring eller definition av detta. Läromedlen använder även olika representationsformer i form av text, bild, videor, högläsning för att anpassa till eleverna. Analysen visar att läromedlen skiljer sig vad det gäller utvalda nyckelord och hur de arbetar med dessa. I diskussionen lyfts för och nackdelar med de digitala lärportalerna samt lärarens viktiga roll för språkutvecklande arbete.

Att lära sig ett nytt språk är mer än att lära sig tala eller behärska grammatiken, att lära sig ett språk är även att möta och förstå kulturen som språket förmedlar. I detta arbete undersöks vilken bild av den spanska kulturen ur ett antropologiskt och estetiskt perspektiv som läroboken ¡Qué bien¡ förmedlar. Här undersöks även om det är kultur ur ett antropologisk eller estetiskt perspektiv som framträder mest i ¡Qué bien¡ Analysen av texten i den valda boken sker utifrån en postkolonialistisk teoriram, även om teorin är omtvistad och omdebatterad. Analysens syfte är att ta reda på vilken bild boken ger av, och på vilket sätt spansktalande kulturer framträder i boken. Ur den antropologiska aspekten analyseras läromedlet med hjälp av analyskategorierna: skolkultur, matkultur, arbete, levnadsvillkor, umgänge med vänner och familjen, seder och bruk, sport och fritid. Ur den estetiska aspekten analyseras boken med hjälp av kategorierna: musiken, konst, litteratur, film, teater, dans. / Learning a new language is more than learning to speak or master the grammar, learning a language is also about meeting and understanding the culture that language conveys. This work examines the image of Spanish culture from an anthropological and aesthetic perspective provided by the book ¡Qué bien¡. It is also examined here whether it is culture from an anthropological or aesthetic perspective that appears most in ¡Qué bien¡ the analysis of the text in the selected book is based on a post colonialist theoretical framework, although the theory is disputed and debated. The purpose of the analysis is to find out what image the book gives, and how Spanish-speaking cultures appear in the book. From the anthropological aspect, the teaching material is analyzed using the analysis categories: school culture, food culture, work, living conditions, socializing with friends and family, customs, sports and leisure. From the aesthetic aspect, the book is analyzed using the categories: music, art, literature, film, theater, and dance.