I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strävansmålen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag även ta reda på om förskollärarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit någon skillnad för deras arbetssätt och i så fall hur. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poängterar det undersökande och utforskande arbetssättet med fokus på barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar även vikten av att fånga upp barns frågor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att ställa produktiva frågor. Två innehållsområden lyftes fram av respondenterna: kretslopp i olika former (djurs livscykler, årstiders skiftningar och återvinning/kompostering) och de fyra elementen (jord, luft, eld och vatten). Resultatet visar tre kategorier som motiv till varför naturvetenskapen har en plats på förskolan: lägga grunden inför framtiden, omsorgen om naturen och hållbar utveckling och naturvetenskap är mål i Lpfö 98 (2010). Samtliga respondenter är positiva till de nya målen för naturvetenskap i Lpfö 98 (2010) och några svarade att det även är positivt att förskollärarens ansvar har förtydligats. Alla förskollärare anser att de nya målen i Lpfö 98 (2010) har förändrat förskolans arbetssätt till det bättre. Flera av förskollärarna menar att den största skillnaden är att tidigare (innan Lpfö 98) utgick arbetet inte ifrån barnen eller deras intressen och önskemål. Jag använder mig av didaktik, vilket kan översättas med undervisningslära, som teoretisk utgånspunkt i min studie. Min slutsats är att arbeta med naturvetenskap i förskolan handlar till stor del om att ha förmågan att upptäcka den naturvetenskap som finns i omgivningen i vår vardag och fånga upp det som fascinerar och förundrar barn. Pedagogers inställning, kunskaper och intresse för naturvetenskap är avgörande för hur utformandet av arbetet ser ut, det vill säga hur mycket och vad barn lär inom naturvetenskap.

Bakgrund Den här uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med matematik inom förskoleverksamheten, med barn i åldrarna 1-6 år. Vad de har för förutsättningar att nå  måluppfyllelse samt hur de tar tillvara på spontana lärtillfällen. Skolinspektionen (s.5) har  under åren 2015-2017 gjort en kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med att utveckla och inspirera barnens lärande gällande matematik. Det framkommer att undervisningen inte omfattar läroplanens samtliga strävansmål inom matematik och elever presterar sämre på matematikdelen i de nationella proven. Aktuell forskning som tagits fram av Skolinspektionen(s. 6-7) visar att det är av stor vikt att barn introduceras och får erfarenheter av matematik tidigt, så de får en djupare förförståelse inom området för vidare kunskaper i skolan. Syfte Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kunskaper pedagogerna beskriver att de har i matematik och vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har att undervisa i ämnet, för att nå måluppfyllelse i enlighet med Läroplanen för förskola, Lpfö 18 (Skolverket 2018). Metod Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen har riktat sig på förskollärares uppfattningar om deras matematiska kunskaper och förutsättningar gällande matematikundervisning i förskolan. De pedagogerna vi intervjuade har erfarenhet av matematik och undervisning inom ämnet. Resultat Av vår studie framkom det att pedagogerna anser att de har grundläggande kunskaper inom matematik för att kunna undervisa inom ämnet. Pedagogerna tycker att planeringstiden är bristfällig och organiserad på fel sätt. De är medvetna och tar tillvara på de spontana  tillfällena under dagens aktiviteter dock är detta inte alltid möjligt.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur och i vilket syfte förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser i förhållande till läroplanens intentioner och hur de ser på det föränderliga lärandeuppdraget gentemot estetik i den nya reviderade läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i den kvalitativa ansatsen där kvalitativa intervjuer med förskollärare användes som metod. Analysen visade att förskollärare är medvetna om läroplanens intentioner i förhållande till estetiska lärprocesser samt hur och i vilket syfte de kan användas. I resultatet framkom en osäkerhet hos förskollärare i hur undervisningsbegreppet kommer att påverka deras arbete med estetiska lärprocesser. Det framkom även att majoriteten förskollärare menade att de estetiska lärprocesserna kan användas som en helhet i verksamheten och integreras med alla mål i förskolans läroplan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de estetiska uttryckssätten är viktiga för barns utveckling och lärande och att undervisningsbegreppet inte borde påverka förskollärarnas arbete med de estetiska lärprocesserna.

<p>Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.</p>

Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk. Under 2000-talet nämns böckernas betydelse för språket samt barn i behov av särskilt stöd och hur det kan påverka barnets språkprocess. Mångkulturella förhållanden blir framträdande i slutet av perioden samtidigt som pedagogernas roll på nytt är framträdande. Kopplingar gentemot aktuella allmänna råd och styrdokument visar att det finns ett samband mellan dessa och språkutvecklingens framväxt i förskolan. Trots att det finns kopplingar mellan allmänna råd, styrdokument och språkutvecklingen i tidningen Förskolan under hela tidsperioden visar resultatet på att kopplingarna och framträdandet av språkutvecklingen växte fram allt mer efter införandet av förskolans läroplan (1998)

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd. De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk, framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka, upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder, TAKK och bildstöd. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.

Nyinvandrade och barn med okänd bakgrund utgör 4,5 % av antalet inskrivna barn i den svenska förskolan. I förskolans uppdrag står det skrivet att varje barn ska främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet. De ska även förstå betydenheten av att leva i ett samhälle präglat av mångfald. Uppdraget i förskolans läroplan kan upplevas som komplext, då en tydlig vägledning saknas om hur arbetet ska realiseras. Vår studie ämnar därför undersöka förskollärares pedagogiska förhållningssätt och arbetet med kulturell mångfald utifrån läroplanens mål och riktlinjer. En konkretisering av syftet mynnade ut i två frågeställningar; hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska förhållningssätt i arbetet med kulturell mångfald, och hur förklarar förskollärare hur de realiserar läroplanens mål och riktlinjer kring kulturell mångfald i praktiken. För att besvara syftet har vi antagit en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som intervjuteknik. Urvalet består av fem förskollärare som är valda utifrån ett subjektivt urval. Studiens teoretiska ramverk är pedagogiskt förhållningssätt och interkulturellt förhållningssätt som har använts i analysen av empirin, genom en innehållsanalys. Även läroplanen för förskolan tillämpades som analysverktyg för att kunna jämföra förskollärarnas intervjusvar i relation till läroplanen. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig öppna till kulturell mångfald och arbetar för en likvärdig förskola utifrån läroplanens mål och riktlinjer.