Läroplan för förskolan Lpfö98 (2016) är målstyrd men saknar vägledning för hur arbete i praktiken ska ske. Därmed förutsätts personal i förskolan kunna omsätta beskrivningarna till praktiken. Både kurslitteratur och Lpfö98 är med och skapar bilder av förskollärarens identitet. Det finns emellertid ingen samstämmig bild av den ideala förskolläraren utan olika och ibland motstående bilder framställs. Genom att ha kunskap om hur denna komplexitet ser ut kan också förståelse skapas för att olika pedagogiska identiteter kan konstrueras utifrån de olika framställningarna. Detta blir relevant då dessa olika identiteter förhåller sig delvis olika till arbetet. Utifrån detta är studiens syfte är att studera vilka bilder av den ideala förskolläraren som framträder i kurslitteraturen på Malmö universitets förskollärarutbildning samt förhålla dessa till läroplanens framskrivning av pedagogens roll. Detta görs utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv med hjälp av analysbegreppen subjektspositioner och identitet. Genom att kategorisera lärandesituationer från ämnesdidaktisk litteratur kunde vi urskilja fyra olika diskursmönster inom den pedagogiska diskursen, i vilka pedagogerna får olika identiteter. Den första identiteten speglar en passiv pedagog med stor tilltro till barns självständighet i sitt lärande. Den andra identiteten speglar en pedagog som inspirerar barnen med miljö och material och finns närvarande vid behov. Den tredje identiteten tillhör en pedagog som vidareutvecklar barnens intressen i stunden vilket resulterar i ett lärande. I den fjärde identiteten speglas en pedagog som leder barnen mot ett på förhand bestämt lärandeobjekt. I analysen framgår också att bilderna av de fyra identiteter förskollärare får i kurslitteratur speglas i olika delar av Lpfö98.

I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visarattbegreppetscentralaplatskvarstår.Resultatetavdenkomparativa,diakronaanalysenvisaratt begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext. / <p>2020-06-08.</p>

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är. Resultatet av uppsatsen är kortfattat att respondenterna inte upplevt att förändringarna i skolvärlden påverkat dem nämnvärt, men att det är en förändring mot det positiva. Respondenterna upplever att läroplanen för förskolan har fått tydligare ramar och ett mer reglerat innehåll, vilket upplevs som positivt då det blir lättare att applicera läroplanens innehåll i verksamheten. De studenter som har arbetat i förskola tidigare känner sig lugna inför det kommande arbetet med den reviderade läroplanen och nämner att den påtalade skillnaden inte är nämnvärt stor. Däremot upplever studenterna, utan erfarenhet inom yrket, att de ämneskunskaper som utbildningen har genererat inte är tillräckliga för att klara av att förse barn i förskolan med tillräckliga kunskaper.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.

AbstractGrönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola.Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument. Avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken går inte att säga utifrån detta arbete utan återstår att undersöka när de reviderade styrdokumenten har hunnit implementerats i praktiken. Vidare visar resultaten på hög samstämmighet mellan de båda yrkesgruppernas resonemang vad gäller innehåll, syfte och arbetssätt avseende naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Detta tyder på att medverkande förskolechefer/rektorer respektive förskollärare som grupper på ett teoretiskt plan kan tänkas ha mycket likartade tankar och synsätt kring naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Även här gäller att avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken kvarstår att undersöka i en annan studie.

I Sverige måste alla förskolor följa den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 18. Samtidigt finns det olika pedagogiska profiler med individuella värderingar, barnsyn och föreställningar om barns lärande. Jag har undersökt hur de pedagogiska profilerna Reggio Emilia och Waldorf förhåller sig i det potentiella spänningsfältet mellan den egna värde- grunden och de statliga styrdokumenten.Mitt syfte har varit att undersöka hur pedagoger, som arbetar utifrån dessa två profiler, arbetar med barns estetiska uttryck som kommunikationsmedel för att i förlängningen kunna se möjligheter och hinder för arbetet både utifrån läroplanen och de pedagogiska profilerna.För min undersökning har jag använt en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger från båda inriktningarna. Det empiriska materialet har analyserats i relation till profilernas karakteristiska drag, tidigare forskning samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell.Jag har kunnat konstatera att barns estetiska uttryck, jag har fokuserat på bilder barn har ritat, används som kommunikationsform inom båda Waldorf- och Reggio Emiliapedagogiken. Estetiska uttryck används både som metod för lärande och som innehåll för barns lärande. Min analys har visat skillnader i relation till barnsynen mellan de profi- lerna. Detta grundar sig i deras historiska bakgrund som leder till olika föreställningar om hur vårt samhälle bör se ut. Det i sin tur präglar hur pedagogerna bemöter och ser på barn.Waldorfpedagogiken ser barn som fria och den friheten kan begränsas genom statliga styrdokument som oavsett måste följas. Reggio Emiliapedagogiken beskriver barn som kompetenta och lägger vikt på demokratifostran som även är ett centralt innehåll av Lpfö 18.

Digitalisering blir allt vanligare i alla åldrar, framför allt hos barn. Digitalisering och skärmtidär något som ständigt diskuteras och utvecklas. I början av hösten 2023 gick regeringen utmed ett förslag om att de ville slopa läroplanens krav på användandet av digitala verktyg iförskolan. Vi ville undersöka förskollärares åsikter om regeringens förslag men även hurförskollärare tolkar målen i Läroplanen för förskolan 2018 som rör digitalisering. Syftet med fenomenografiska studier är att undersöka förskollärares olika uppfattningar omläroplansmålen kring digitalisering och digitala verktyg i förskolan. Studien är gjord på enkvalitativ forskningsmetod, där vi utförde sju intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Ivår studier kom vi fram till att förskollärare tolkar läroplanen som tydligt men även svåra, studier visar att förskollärare önskar fortbildningar. Respondenterna talade för fördelar med digitala verktyg i förskolans verksamhet medan andra upplevde att det var bättre om kravet försvann och att arbetet med digitala verktyg blev ett frivilligt inslag. Dock lyfts nackdelarfram som passivt sittande och att den fria leken störs.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.