Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ”läs- och skrivkunnighet”. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan. Läroplanen för förskolan skriver om de olika uttrycksformerna; bild, sång och musik, rytmik, dans och rörelse som ska vara till hjälp för att skapa och kommunicera. Vi har använt oss av kvalitativ metod med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet lyfter undersökningsdeltagarnas svar i deavslutande intervjuerna och i diskussionen dras paralleller mellan svaren och läroplanen. / Image-building includes the art forms sculpture, painting, drawing and graphics. One argument for the importance of image-building is the development of visual “readingand writing skills”. In this study we’re going to illuminate image-building within the early childhood perspective. The purpose of our study is to find out how two preschool teachers work with image-building and how they link this to the preschool curriculum.The preschool curriculum writes about the different forms of expression; art, singing and music, dance and movement as a tool to create and communicate. We have used qualitative approach with observation and interviews. The result shows the study’s participants answers in the final interviews and in the discussion we draw parallels between the answers and the curriculum.

Forskning visar på att allt fler förskollärare anser att det är svårt att lära ut matematik till yngre barn. För att bidra till ökad matematikundervisning samt förståelse framställdes en produkt, i form av en handledning. Handledningen riktar sig till förskolepersonal som arbetar med barns lärande av matematik. Detta gjordes främst för att all förskolepersonal ska kunna vara delaktig i undervisningen. Handledningen innefattade fyra olika matematiska avsnitt med varierande aktiviteter som kallades talraden, geometri, mönster samt mätning. De utvalda aktiviteterna stöds i handledningen främst av Bishops matematiska aktiviteter och mål från förskolans läroplan samt vetenskaplig grund i form av forskning. Handledningen provades av intresserad förskolepersonal från tre olika förskolor. De 14 personerna som provade materialet svarade sedan på en utvärderingsenkät som handledningen reviderades utifrån. Under arbetets gång gavs tillfälle att presentera handledningen för en grupp förskolechefer. De lämnade sina åsikter som sedan jämfördes med förskolepersonalens svar. Resultatet visade att handledningen fyller en funktion i matematikundervisningen i förskolan samt att den fungerar både i teori och praktik. Slutsatsen som dras är att handledningen bidrar till att underlätta matematikundervisningen.

No description available.

The purpose of this study is to investigate if and how preschool teachers work with and relate to children’s interest in popular culture, what opportunities and challenges they see in using popular culture as an educational tool and what experiences preschool teachers have of parents’ attitudes, with regards to preschoolers' use of and interactions with popular culture. Media and popular culture are a big part of children's life today and the curriculum for preschools (Lpfö 18) emphasizes that we should work with digital tools, as well as dictating that the education should be based on the children's interests, which in our experience is often centered around popular culture.  This study is qualitative, based on empirical material obtained through qualitative interviews. Eight preschool teachers from six different preschools have participated in the study. The results were analyzed using the sociocultural perspective as well as previous research on popular culture.  The result of the study shows that most preschool teachers work with popular culture in preschool in one way or another. The study also shows that preschool teachers' personal views and attitudes with regards to popular culture affect whether and in what way the children's interest in popular culture is utilized. Although preschool teachers are aware that children have a strong interest in popular culture, some of their interests are excluded because the teachers mean that they are not exploratory or educational enough. The preschool teachers in the study describe both the challenges and opportunities of working with popular culture as an educational tool. Above all, they mean that many programs, films and games contribute to norms and stereotypes, but that they see it as an opportunity to explore such issues with the children. Using the children's interest in popular culture as a starting point, they see opportunities to develop different learning processes and children's identities. The conclusion of the study is that preschool teachers' awareness regarding, interest in and knowledge of popular culture is reflected in the nature of the interactions with the legal guardians, and in how the preschool teachers choose to take advantage of popular culture in the educational activities.

I och med att Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018) trätt i kraft samt FN:s Barnkonventions (SFS: 2018:1197) inträde som svensk lag har leken getts en alltmer betonad roll i barns vardag. Barns lek kan uppfattas utifrån en mängd perspektiv, vilket ställer allt större krav på förskollärares kunskap om hur barns lek kan förstås. Utifrån att läroplanen (Lpfö 18 2018) är tänkt att tolkas i verksamheten har vi genom en fenomenografisk analys av kvalitativa intervjuer avsett att fördjupa kunskapen kring förskollärares uppfattningar om deras roll i barns lek. Studiens resultat visar tre skilda kategorier där förskollärare upplever att de kan delta i leken förutsättningslöst, värna om lekens sociala kvaliteter, eller använda leken i pedagogiska syften. Studien tyder på att dessa roller tas utifrån en kontextuell syn på leken, där fokus kan läggas på lekens egenvärde, sociala-, eller pedagogiska funktioner vilka relaterar till olika sätt att lämpligt följa eller leda denna.

Syftet med denna studie är att få en större kunskap kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med att ge barnen inflytande i samlingssituationer, men även vilka utmaningar pedagogerna möter. Målgruppen är personalen i ett arbetslag på samma förskola. För att få fram resultatet till undersökning användes semistrukturerade intervjuer. Det var tre pedagoger i ett arbetslag på en förskola som blev intervjuade, denna låg i en medelstor stad i mellersta Sverige.  Det resultat som framkom i studien hängde mycket på pedagogernas förhållningsätt och bemötande av barnen. Genom att vara flexibel och nyfiken som pedagog, leder det till att barnen får möjlighet till mer inflytande. Resultatet visade även vissa utmaningar i arbetet med barns inflytande. I denna studie nämns bland annat tidsbrist och kunna se alla individer i en barngrupp. / The purpose of this study is to get a better knowledge about the educator’s approach towards giving the children a chance to influence the gatherings, but also the challenges that it may bring. The target group is the members of one team of educators at a preschool. To gather information for the study a semi-structured interview was done, with each member of the team. This team works at preschool located in a medium-sized city in the middle of Sweden. The results that emerged relied heavily on the educator’s approach and treatments towards the children. By being flexible and curious as an educator, it’ll lead to opportunities for the children to get more influence. The result shows some challenges in the work with children’s influence. One of them is lack of time and another is to take count of every individual in a group of children.