I dagens svenska skola är det viktigt att eleverna lär sig att läsa och förstå olika texter för att lyckas med sin skolgång. Att lära sig läsa är lätt för en del elever medan andra elever hamnar i svårigheter av något slag. De elever som hamnar i en läs- och skrivproblematik har rätt att få stöttning i sin kunskapsutveckling och att arbeta extra med en speciallärare kan vara en av insatserna som skolan kan erbjuda. Att arbeta som speciallärare med inriktning på elevers språk- läs- och skrivutveckling och vilka uppgifter som innefattas i tjänsten verkar skilja sig åt beroende på vilken skola och i vilken kommun man arbetar vid och. Att börja arbeta i en verksamhet som nyutexaminerad speciallärare enligt examensordning som gäller från och med år 2008 innebär att speciallärarna står inför olika utmaningar beroende på hur deras uppdrag utformas på den enskilda skolan. Det verkar som om deras arbete hamnar på individnivå med elever trots att de själva uppger att de vill arbeta mer förebyggande och utveckla läs- och skrivundervisningen på gruppnivå. Hur den specialpedagogiska verksamheten är organiserad kring elever som har hamnat i en läs- och skrivproblematik påverkar hur mötet med eleverna och vilket stöd som specialläraren kan ge. Denna studies syfte är att öka kunskapen om speciallärares möjligheter och hinder att arbeta framgångsrikt på individ- och organisationsnivå med elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik. De frågeställningar som ställts är: Hur beskriver speciallärare att de arbetar med elevers läs- och skrivutveckling? Hur är den specialpedagogiska verksamheten organiserad när det gäller läs- och skrivutveckling på individ- och organisationsnivå? Vad upplever speciallärare i sitt arbete som hinder respektive möjligheter för att elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vad upplever speciallärare att de vill utveckla i sitt uppdrag kring arbete sitt arbete med elever som hamnat i en läs- och skrivpedagogik? Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomförts med åtta speciallärare som har anställts i två mindre kommuner i Mellansverige inom de tre senaste åren. Alla speciallärare har inriktningen språk- läs- och skrivutveckling.

Studiens syfte är att, utifrån ett elevperspektiv, nå fördjupad kunskap och ökad förståelse om studiemotivation hos elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I denna studie är motivation det centrala med fokus på elevers studiemotivation. Elevers motivation till det egna skolarbetet kan vara högst varierande. I studien ställs även motivation i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I dag finns begränsad forskning utifrån ett elevperspektiv och vi eftersträvar med denna studie att kunna bidra med ytterligare kunskap om hur elever beskriver motivation som en del i det egna lärandet. Genom semistrukturerade intervjuer fick åtta stycken mellanstadieelever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser av sin undervisning och lärmiljö. Studiens resultat visar att flera faktorer påverkar elevernas studiemotivation, vilka framförallt kan kopplas till lärarens roll och undervisningens utformning. Resultatet visar också att relationer, både mellan lärare och elev men också elever emellan, påverkar studiemotivation positivt och negativt. Det förekommer olika drivkrafter som eleverna använder sig av för att motiveras i skolarbetet, drivkrafterna visar sig genom prestationsmål och lärandemål. Studiens slutsats är att lärmiljön i allra högsta grad påverkar elevernas studiemotivation. Till stor del påverkas studiemotivationen av undervisningens utformning, vilket innebär att läraren får en betydande roll.

Syftet med studien var att undersöka några personers upplevelse att lära sig läsa i högstadieeller gymnasieåldern med Wittingmetoden och ta reda på vad som var framträdande i deras erfarenheter. I studien ingick även att undersöka hur informanternas upplevelser förhåller sig till forskning. Det sociokulturella perspektivet låg till grund för den teoretiska utgångspunkten. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer i livsberättelseform där tre personer fick en konkretiserad ritad livsväg i pappersform innan intervjun för att i förväg skriva ner sina tankar och minnen innan intervjun. Gemensamma temaområden söktes i data vilket resulterade i fyra områden: lärarupplevelse, motivation, självkänsla och upplevelsen av sin läs- och skrivförmåga. I analysen delades områdena in i tre avsnitt: före, under och efter träning med Wittingmetoden. Informanternas livsberättelser visade på att kontakten med läraren, hur denne agerade samt valde interventioner var viktigt för informanterna. Berättelserna visade att lärarkontakten hade stor inverkan på deras lärande. Den påverkade även deras motivation. Vidare var en egen målbild om att läsning var en viktig del för att klara sig i samhället inom olika områden centralt för motivationen samt att andra trodde på deras förmåga att lära. Resultaten visade att upplevelsen av att kunna, samt bevis på utveckling i sin läsförmåga var viktig för självkänslan och gav dem mod att våga mer. En omgivning som visade att de trodde på informanternas kapacitet var också positivt för självkänslan. Genom de områden som trätt fram ur livsberättelserna har betydelsen av interaktion med andra visats vara central för dessa tre informanter. Upplevelserna i livberättelserna kunde knytas till den sociokulturella teorin om lärande.

Hur vi, som arbetar i skolan,stöttar elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling och samtidigt får dem att känna sig inkluderade i undervisningen och i det sociala sammanhanget är en viktig fråga. Skolans arbete handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och lärande samtidigt som eleven ska må bra och uppleva social gemenskap. Studiens syfte var att belysa hur några elever, i åk 2-3 och 8-9, upplever särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling i form av specifika specialpedagogiska åtgärder utifrån inkludering samt demokrati och delaktighet. Med specifika specialpedagogiska åtgärder menar vi åtgärder som utförs av speciallärare och som sker enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie undervisningen. I studien redovisas även de likheter och skillnader som framkom mellan eleverna i yngre respektive äldre åldrar. I vår studie utgick vi från ett relationellt perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats och metodansatsen är inspirerad av fenomenologi med inslag av hermeneutik. För att få svar på våra frågeställningar samlade vi in data genom fokusgrupper. Studien visade att eleverna är medvetna om att de är i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Elevernas känsla av inkludering berodde på elevernas egna och omgivningens attityder samt tid och rum, det vill säga när de specifika specialpedagogiska åtgärderna sätts in och var de äger rum. De äldre eleverna kände sig delaktiga i beslut till viss del, men de yngre eleverna deltog inte i beslut om insatser som rörde dem. I vår studie framkom att elevernas upplevelser av specifika specialpedagogiska insatser främst var positiva. Studien visade att elevens perspektiv är mycket viktig att ta hänsyn till vid organisationen av specifika specialpedagogiska åtgärder. Det är endast genom elevens perspektiv som skolan kan se om inkludering, demokrati och delaktighet uppfylls.

Syftet med den här studien var att se vilka förutsättningar som kan finnas för framgångsrik undervisning, av flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I en intervjustudie ville vi synliggöra hur det pedagogiska arbetet skulle kunna utformas. Samverkan mellan olika professioner, god kompetens, samarbete med hemmet och tilltro till varje elevs förmåga, sågs som goda möjligheter. När kompetens och samarbete med modersmålslärare/studiehandledare var otillräckligt, uppstod ett tydligt hinder, vilket kunde få negativa konsekvenser för både undervisning och uppföljning av progression. Ett annat hinder var också att veta om en långsam läs- och skrivutveckling orsakades av för lite undervisning i svenska som andraspråk eller om orsaken kunde vara läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta hinder var för flera informanter också en utmaning. Ökade krav i de högre årskurserna innebar en utmaning för skolornas pedagoger som att få tiden, men också resurserna, att räcka till för de anpassningar som ansågs nödvändiga i undervisningen. En framgångsrik insats som framkom i studien var att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, där språk och kunskap kunde utvecklas parallellt i undervisningen. De faktorer som pedagogerna beskrev som framgångsrika utgick från ett sociokulturellt och kommunikativt perspektiv.

Datorprogrammet Lexia var något vi för första gången  kom i kontakt med tidigt i vår lärarutbildning och även om vi inte hade tillfället att då sätta oss in i det tillräckligt så har tankarna kring Lexia bestått. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken språkutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslärarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen är organiserat. Vi har intervjuat lärare och specialpedagoger på olika skolor och fått svar som efter bearbetning sammanställdes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frågeställningarna. Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslärare men också att klasslärarna anser att de påverkande faktorerna är mer hindrande än hjälpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer så har de negativa faktorerna, såsom tids- och datorbrist, stört användandet av Lexia.

Inledning Specialläraren har en viktig roll i att stötta elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på hur dessa arbetar följer här en studie omspeciallärarens arbetssätt och metoder i svenskundervisning för elever i förskoleklass och lågstadiet. Syfte Syftet är att undersöka vilka arbetssätt och metoder som speciallärare använder i deras svenskundervisning för elever i årskurs F-3. Metod Kvalitativ intervju. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid att skapa goda relationer medeleverna och att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar. De involverar sina elever i deras eget lärande genom att synliggöra framsteg för dem och göra dem delaktiga i beslut om sin undervisning. Vidare visar resultatet att speciallärarna i denna studie även vistas ute i klassrummen som extraresurser.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger har för erfarenheter av att använda sig av digitala verktyg i undervisningen av andraspråkselever och elever med läs – och skrivsvårigheter samt hur det påverkar inlärningen. Syftet är även att ta reda på hur pedagogerna beskriver hur digitala verktyg gynnar läs -och skrivinlärningen. Intresset är att synliggöra datorns betydelse i undervisning. Jag har gjort en enkät- och en intervjustudie med syftet att få reda på om digitala hjälpmedel hjälper elever som har läs- och skrivsvårigheter samt andraspråkselever i sin läs – och skrivutveckling. Litteraturen som använts är artiklar och studier angående detta område. Enkäten innefattar 9 påståenden som skickas ut via slutna grupper på sociala medier till lärare och specialpedagoger, en så kallad webbenkätsundersökning. Påståendena från enkäten har formulerats om till frågor som används i mina intervjuer med tre lärare. Intervjun består av 7 huvudfrågor samt följdfrågor och två lärare och en specialpedagog är informanter. Fokus kommer att ligga på användandet av digitala verktyg i undervisningen samt om detta visat någon effekt för elevers lärande. Digitala verktyg i läs- och skrivundervisning fick många positiva reaktioner och många uppfattade det som att eleverna lärde sig lättare med dessa hjälpmedel. Det som också framkom var att användandet av digitala verktyg inte är så utbrett som man skulle kunna tänka sig i vår redan så digitaliserade värld. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka vad det är som motiverar elever som har iPad som ett hjälpmedel till att använda den i skolarbetet. Den teori som är vald för studien är inre och yttre motivation. Inre motivation är när elever finner ett studiematerial intressant och arbetet tillfredställande och roligt. Yttre motivation är en aktivitet som utförs för att få en belöning. I skolarbetet är det viktigt att pedagogerna försöker skapa en inre motivation hos eleverna, som är den starkaste drivkraften. Metoden för studien är kvalitativ. Fem kvalitativa intervjuer samt fem passiva observationer har använts som empiriskt redskap. Till studiens empiri har den hermeneutiska ansatsen använts vid bearbetning, tolkning och analys. För att få en förståelse för informanternas utsagor i tolknings- och analysarbetet har en växelverkan förekommit mellan delarna och helheten. Studiens resultat visar att det är viktigt för eleverna att det digitala verktyget skall vara lätt att ta med sig, samt att den startar snabbt. Det är även viktigt att det finns snabb uppkoppling till internet. En annan viktig sak är att eleverna har tillgång till någon som kan hjälpa dem när det uppstår problem med det digitala verktyget av något slag. Både elever och vuxna belyser att elevernas motivation har ökat sedan de börjat arbeta med iPad och olika appar i undervisningen och framför allt när hela klassen gör det samtidigt. Specialpedagogiska implikationer: Utifrån resultatet ser jag att iPaden och apparna kan motivera elever som har fått iPad som hjälpmedel till skolarbete. Jag menar dock att det är betydelsefullt att verktyget anpassas efter elevens behov och förutsättningar. I sitt arbete med iPaden och apparna behöver eleven få vägledning och stöd av en pedagog. Jag finner det därför av stor vikt att alla speciallärare, specialpedagoger, assistenter och lärare får kompetensutveckling inom området.

Elever i skolan ska få det stöd de är i behov av för att utvecklas och nå så långt som möjligt enligt skollagen. Trots detta ser vi sjunkande resultat i ämnet engelska i skolan där drygt 7 % av eleverna 2016 inte nådde betyget E när de lämnade grundskolan. I denna uppsats vill jag bidra med kunskap om engelskundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.Mina frågeställningar har utgått från vilka möjligheter och hinder ämneslärare och speciallä- rare beskriver i arbetet med att stödja språkinlärningen i engelska för elever i läs- och skriv- svårigheter. Skapas goda relationer med eleverna och påverkar detta undervisningen samt vilka insatser skolan erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Teoretiska utgångs- punkter har varit det relationella och det kategoriska perspektivet samt Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är viktiga komponenter för att individen inte ska ge upp när den utsätts för svårigheter. Jag har intervjuat ämneslärare och speciallärare som undervisar i ämnet engelska. Speciallärare har intervjuats utifrån att de arbetar med materialet HELP start som är multisensoriskt och speci- ellt framtaget för elever med fonologiska svårigheter. Resultatet visar att ämneslärare upple- ver att de inte alltid har tillräckliga kunskaper och känner sig rådvilla hur de ska stödja elever med läs- och skrivsvårighet/dyslexi. Undervisningen anpassas men att det inte alltid räcker ef- tersom eleverna inte kommer vidare i sin språkinlärning utan istället är uppgivna inför eng- elskundervisningens svårigheter. Speciallärarna upplever att HELP start ger eleverna struktur och begriplighet och ger dem ökat självförtroende och motivation till att utveckla sin språkin- lärning. Fortsatt forskning om elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och undervisning i engelska är angelägen och behöver utvecklas.