<p>Abstract</p><p>I have chosen to make a study of the learning of reading and writing, as well as other learning difficulties that may occur, in this research.</p><p>My choice of subject is based on the realizations I made during my time as a student teacher; that each teacher has his/her own way of teaching reading and writing. Sometimes, however, learning difficulties occur, and this insight caught my attention. It made me think about the underlaying reasons and how we, as teachers, can bring attention to these difficulties. With these questions in mind, I recorded my observations based on a series of interviews and literary studies in an attempt to answer my questions. The resulting research emphasizes how important the actions from the teachers are, as well the importance of having variety in your lesson plan. As teachers, we have to give each pupil the time he or she needs, to ensure that they understand what is being taught. The achievement of this, will be a fun and pleasurable learning experience.</p> / <p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning har jag granskat läs- och skrivinlärning, samt svårigheter som kan uppstå kring detta.</p><p>Bakgrunden till mitt ämnesval ligger i att jag under min tid som lärarstuderande fått insikt i att varje pedagog har sitt eget tillvägagångssätt när det gäller läs- och skrivinlärning, vilket väckte mitt intresse. Ibland uppstår dock svårigheter kring detta, vilket gjorde att jag började fundera kring varför detta sker samt hur vi som pedagoger kan uppmärksamma dessa svårigheter. Med dessa funderingar i bakgrunden har jag gjort intervjuer och observationer, samt tagit del av litteratur för att finna svar på mina frågor. De resultat jag kommit fram till betonar pedagogens agerande och vikten av en varierad undervisning, samt att vi som pedagoger måste se varje elev liksom ge dem tid. Strävar vi efter detta, kan vi uppnå ett lärande som upplevs som något lustfyllt och roligt.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Det är inte bara elever med dyslexi som har läs- och skrivsvårigheter, utan problemet har ökat överallt i vårt moderna samhälle. Kraven på att läsa och ha god läsförståelse ökar i takt med att allt mer information skickas till oss via media, internet och post. Detta problem medförde att vi på den skola jag arbetar startade ett läsprojekt för att öka elevernas läsförståelse och därmed också deras resultat i skolan. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilka svårigheter och orsaker det finns för elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt hur man ökar deras läsförståelseförmåga. Kan elever bara genom att läsa mera, kunna förbättra sina prestationer i läsförståelse. För att få ett svar på detta har jag undersökt elevers resultat av läsförståelsediagnoser. Resultaten presenteras utifrån en stanineskala som är en standardskala där elevernas poäng överförs till en niogradig skala. Ett staninevärde på fem motsvarar medelvärde. Sammanlagt nittiosju elever i samma ålder har kartlagts under högstadietiden. Resultatet vid undersökningen blev att läsförståelsen förbättrades för de svaga läsarna. Det visade sig också att de som var bra i sin läsförståelse i årskurs sju, sänkte sina resultat och närmade sig medelstanine fem. Ökad lästid i skolan har gjort att eleverna ökat sin läsförståelse. Däremot krävs det en utveckling av projektet, där samtalet kring det man läser sätts i fokus. Samtal ökar elevers förståelse och reflekterande.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The problem with dyslexia has increased everywhere in our modern society. Requirements of proficiency in reading and comprehension skills, increases at a similar speed to that which information is disseminated. This problem led to a reading project in the school where I work. The aim was to increase pupils reading, comprehension and also their overall performance. Is it a possibility that by just reading more in school, pupils can improve their performance? To find and answer I have researched the pupils results from a reading comprehension diagnosis. The results are presented from a stanine scale, a standard scale where pupils points transfers to a nine degree scale. A stanine value of five is equal to mean and the lowest values are one and two. The reading diagnosis was undertaken by 97 pupils in the same age. The fist was carried out in autumn term of year seven and then every autumn up to year nine. The results show that reading comprehension improved for weaker readers from level one and two in year seven, to level three and four in year nine. The results also showed that pupils with good abilities in year seven lowered their results to middle stanine five in year nine. More time for reading in school shows that pupils increase their reading comprehension. However, the project needs to develop further, with focus on discussions following the reading of a text.</p>

Det här examensarbetet handlar om vad läs- och skrivsvårigheter är och hur vi som arbetar i skolan kan hjälpa de elever som har problemet. Som en bakgrund besvaras frågor kring definitioner av läs- och skrivsvårigheter, vilka orsaker som kan finnas, vad som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter och hur de upptäcks. Eftersom mitt huvudsyfte med arbetet är att ta reda på hur man kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter upptar en stor del av arbetet just frågor kring detta. Arbetet belyser här olika sätt att hantera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det visar också på hur man i skolan kan underlätta för dessa elever och vad man kan göra för att hjälpa dem i den vanliga klassrumssituationen. I arbetet finns många konkreta förslag på arbetssätt och också på olika typer av hjälpmaterial. Jag har i min undersökning utgått från litteraturstudier, men även gjort intervjuer med vanliga lärare.

Föreliggande uppsats handlar om hur sex intervjuade barn i grundskolans år två tänker kring läsning och skrivning, vilka faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan samt vad läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi är. Den empiriska undersökningen visar att barnens skriftspråkliga hemförhållanden starkt påverkar deras förmåga att lära sig läsa och skriva. Däremot visar inte undersökningen lika tydliga kopplingar mellan de intervjuade barnens läs- och skrivförmåga i förhållande till deras självbild. Inte heller kan ett klart samband mellan barnens tankar om läsning och skrivning och deras respektive förmågor uppvisas. Vidare behandlar uppsatsen de symtom och kännetecken som är typiska för läs- och skrivsvårigheter samt hur barn med läs- och skrivsvårigheter påverkas av svårigheterna.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång. Intervjuerna visade att förutsättningarna för att arbeta inkluderat var olika på respondenternas skolor. Men flera av respondenterna hade en önskan om att få stöd i klassrummet av t.ex. fritidspedagoger, speciallärare eller specialpedagoger för att kunna arbeta mer inkluderande. Bäst verkar det inkluderande arbetssättet fungera om lärarna samarbetar eller delar klassen i mindre grupper. I sin undervisning använde sig lärarna av många olika arbetssätt, knep och hjälpmedel för att stödja eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Flera av respondenterna betonade hur viktigt ett gott arbetsklimat och en bra stämning i klassen är för elevernas inlärning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter. Tre av informanterna började lästräna tidigt med sina elever. Dock var det endast en som ytterligare gav dyslektikerna avgörande träning i fonologisk medvetenhet, det vill säga insikt i hur språket är uppbyggt av olika språkljud. Två informanter gav dyslektikerna extra repetitionsövningar och träning i att avläsa ord som ordbilder. Två utgick även från läs- och skrivinlärningsmetoder som, baserat på litteraturen, visar sig vara effektivast vid dyslexi. Informanternas hade knappa kunskaper om vad forskningen säger gällande hur klasslärare upptäcker dyslexi och på bästa sätt hjälper dyslektiker. Deras undervisning verkade baseras på erfarenhet snarare än på vad forskning säger i ämnet. Trots informanternas små kunskaper om forskningsrön och trots att mycket i deras arbetssätt inte riktade sig direkt till att hjälpa dyslektikerna använde de sig av ett generellt arbetssätt, riktat mot hela klassen, som ändock var till fördel för dyslektikerna.

Abstract I have chosen to make a study of the learning of reading and writing, as well as other learning difficulties that may occur, in this research. My choice of subject is based on the realizations I made during my time as a student teacher; that each teacher has his/her own way of teaching reading and writing. Sometimes, however, learning difficulties occur, and this insight caught my attention. It made me think about the underlaying reasons and how we, as teachers, can bring attention to these difficulties. With these questions in mind, I recorded my observations based on a series of interviews and literary studies in an attempt to answer my questions. The resulting research emphasizes how important the actions from the teachers are, as well the importance of having variety in your lesson plan. As teachers, we have to give each pupil the time he or she needs, to ensure that they understand what is being taught. The achievement of this, will be a fun and pleasurable learning experience. / Sammandrag I denna undersökning har jag granskat läs- och skrivinlärning, samt svårigheter som kan uppstå kring detta. Bakgrunden till mitt ämnesval ligger i att jag under min tid som lärarstuderande fått insikt i att varje pedagog har sitt eget tillvägagångssätt när det gäller läs- och skrivinlärning, vilket väckte mitt intresse. Ibland uppstår dock svårigheter kring detta, vilket gjorde att jag började fundera kring varför detta sker samt hur vi som pedagoger kan uppmärksamma dessa svårigheter. Med dessa funderingar i bakgrunden har jag gjort intervjuer och observationer, samt tagit del av litteratur för att finna svar på mina frågor. De resultat jag kommit fram till betonar pedagogens agerande och vikten av en varierad undervisning, samt att vi som pedagoger måste se varje elev liksom ge dem tid. Strävar vi efter detta, kan vi uppnå ett lärande som upplevs som något lustfyllt och roligt.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till. The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.

Scania som är ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och påverka sitt eget arbete, och att hantera dagens läs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett läs- och skrivprojekt med mål att höja medarbetarnas läs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmälde sig till läs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvärdera projektet. Syftet med vår studie är att utifrån djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar på vad läs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna. Resultatet av vår studie visar att Scanias produktionssystem förutsätter att varje enskild medarbetare skall kunna lösa problem, pröva antaganden samt värdera påståenden och förhållanden för att ständigt utveckla och utmana systemet. För att utföra sitt dagliga arbete är det nödvändigt att varje enskild medarbetare behärskar dagens läs- och skrivkrav. Genom att motorbyggarna kompetensutvecklar sig i läsning och skrivning påverkas möjligheterna utvecklas, få nya arbetsuppgifter men även känslan av tillfredställelse som yrkesman. Medarbetarna berättar om vikten att förstå att de inte är ensamma om sitt problem. Självkänslan hos motorbyggarna ökar genom att pedagogerna endast talar om möjligheter istället för svårigheter. Att bli sedd, förstådd samt att få göra en individuell kartläggning är delkomponenter som samverkar i uppkomsten för ett lyckat koncept. En annan viktig förutsättning är goda kunskaper i läs- och skrivutveckling hos pedagogerna samt att varje undervisningstillfälle sker enskilt. Läs- och skrivutbildningen ger motorbyggarna förutom ett ökat självförtroende även högre förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Motorbyggarna anser att läs- och skrivutbildningen är den betydelsefullaste utbildningen de har gått då den har givit dem de rätta förutsättningarna för att utveckla sina förmågor. Vår förhoppning är att Scanias läs- och skrivprojekt ska inspirera andra företag att ge sina medarbetare de rätta förutsättningarna för att aktivt kunna delta och påverka sitt arbete. Scania, a multinational company, has a vision that all company employees participate in the making of and have an influence on the decisions that affect their job functions and working environment. The key to this vision is their employee’s ability to cope with the modern day demand on reading and writing skills. In 2005 Scania initiated a project aimed at increasing their employee’s literacy. 13.5 % of their employees signed up for the project. We have been retained as consultants tasked to evaluate the impact of the project. The purpose of our study is to determine the importance of literacy on the shop floor and the impact that the project has had on, and what it has meant to, the staff on the production line. Our method has been a series of in-depth interviews of staff from the shop floor. We note that Scania’s production policy presupposes that all employees have problem solving ability and a willingness to test and challenge policy base assumptions in an effort to improve the production process. Every staff member should be able to demonstrate at least the level of literacy commensurate with that needed to perform his/her daily tasks. By improving their literacy staff members would develop as both people and employees, they would be able to perform additional tasks and take on additional responsibilities and experience increased self-esteem and satisfaction as professionals. Many employees emphasized how important it was to them and the relief they felt when they realised that they weren’t alone, that many others had the same literacy problems and that they were going to receive help. Employees related how their self-esteem grew when their educators talked only of possibilities and not of difficulties. That employees felt that they were seen, understood and the fact that they went through an individual evaluation all contributed to the project’s success. In such a project it is important that the teachers are competent in literacy development and that lessons are conducted on a one-to-one basis and that the employees feel that their privacy has been respected. The project has increased both employee’s self-esteem and their ability to perform their current and addition responsibilities. Scania’s employees regard the literacy training they received as the most meaningful as it provided them with, and increased, the essential skills they need to realise their potential and influence production policy. We hope are that Scania’s reading and writing project inspires other companies to provide their work force with similar possibilities to participate in, and influence, the decisions that affect their daily tasks.