<p>I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete. Det visade sig att lärarna aktivt väljer olika arbetssätt utifrån flera förebilder, kompetensutveckling och erfarenheter. Likaså är deras undervisningssätt influerat av flera metoder. De individanpassar undervisningen utifrån hur klassen ser ut och vad eleverna däri behöver. Lärarna samarbetar med speciallärare för att bedöma och utveckla elevernas läsande och skrivande. Lärarna arbetar varierat med både form (tränar på bokstäver och avkodning) och innehåll (förståelse för hur texter kan läsas och skrivas). Utöver samarbetet med speciallärare, visade de sig vara öppna för arbete med andra berörda, till exempel bibliotekarier, föräldrar och andra lärare.</p><p>In the community of today, it is important for every individual to be able to write and read properly. Research indicates that teachers’ competences are related to how well every child responds to reading and writing instruction. Therefore I was interested in how teachers´ do, when they teach children to read and write the first year of school. Through qualitative interviews with five teachers in work, I found out that their teaching varied and focused on both formal instructions like letter knowledge and comprehension. The teachers seemed to cooperate with people around them a lot and based their teaching on reading and writing textbooks. They also adjusted their teaching to fit and develop the individuals within the group. They were critical and reflective when inspired of new ways of teaching and they picked thoughts from several directions and mixed them.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar. Resultatet visade att det inte finns något enkelt och självklart svar på hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Respektive pedagog arbetade på olika sätt. Förskolan och förskoleklassen arbetade med förberedande aktiviteter medan skolan arbetade mer specifikt med läs- och skrivinlärning. Samtliga verksamheter tränade dock läsning och skrivning parallellt. Det framkom även att kommunikation och samspel, att människor lär tillsammans med andra, och att den fysiska lärandemiljöns utformning är viktiga delar i alla verksamheters arbete med läs- och skrivinlärning.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet. Studien visade att hinder för läs- och skrivutveckling kunde kategoriseras i tidsbegränsning, elevernas nivå och ekonomiska faktorer (gruppstorlek, lokaler, fortbildning och resurser).</p><p>Vi såg att det fanns ett värde i att utveckla mer miljöinriktade strategier inom skolan. När det gäller arbetet som främjade en god läs- och skrivutveckling var strategierna främst generella snarare än specifika. Både det förebyggande arbetet och orsaker till läs- och skrivsvårigheter hade en jämn balans mellan miljö- och individperspektiv. Arbetet med läs- och skrivsvårigheter var till stor del individinriktat med ett fåtal miljöinriktade moment. Gällande hinder visade resultatet att problematik med miljön var den mest betydande delen.</p>

<p>Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007</p><p>Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år.</p><p>Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter.</p><p>Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets.</p><p>Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.</p>

<p>Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.</p><p>Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande. Det framkommer också att pedagogens agerande vid högläsning har stor betydelse för vad barnen får ut av högläsningsstunden. Samtal och diskussioner kring böcker är betydelsefulla för barns förståelse, både för bokens handling och för olika ord och begrepp. Tidigare forskning belyser även att läsmiljö och litteraturval är faktorer som påverkar kvaliteten på högläsningsstunden.</p><p>Den metod som användes för att genomföra undersökningen var semistrukturerade intervjuer och sammanlagt intervjuades tio förskollärare. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fem år.         </p><p>Resultatet visar att högläsning är vanligt förekommande på förskolan. Däremot<strong> </strong>planerar<strong> </strong>pedagogerna sällan för högläsningen. Denna sker i stället spontant och oftast på barnens initiativ. I resultatet synliggörs att informanterna använder högläsning som ett pedagogiskt redskap inom en mängd olika områden. Med böckernas hjälp uppmuntras barnen att tala om sig själva, koppla det lästa till sitt eget liv och bearbeta olika känslor. Böckerna är också ett redskap som pedagogerna använder för att förmedla kunskap, exempelvis antal, färger och olika sorters djur. Att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barnens språk, är samtliga informanter är eniga om. I resultatet framkommer också att samtliga informanter använder sig av samtal och diskussioner kring boken tillsammans med barnen. Vid val av litteratur visade det sig att både pedagoger och barn är delaktiga, dock på olika sätt.</p>

<p>I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord</p><p> </p><p>En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.</p><p> </p><p>Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell <em>Att skriva sig till läsning</em> mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.</p><p> </p><p>För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.</p><p> </p><p>Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är <em>i vilket sammanhang </em>och <em>hur</em> datorn används som är det viktiga.</p><p><strong> </strong></p><p><em> </em></p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur populärkultur kunde användas i läs – och skrivlärande på förskolan, då populärkultur är en stor del av barnens vardag i dagens samhälle. Syftet var även att undersöka hur pedagogerna bemötte barnens intresse för populärkultur och på vilket sätt det var möjligt att använda sig av populärkultur i en lärandesituation på förskolan.</p><p> </p><p>Examensarbetets empiriska underlag baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer, med 7 kvinnliga och 2 manliga pedagoger som alla arbetade eller har arbetat inom förskolan. Alla pedagoger hade högskoleutbildning men de skilde sig åt i yrkesverksamma år. Det empiriska underlaget diskuterades sedan gentemot det teoretiska perspektivet och den tidigare forskningen.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att pedagogerna var tillåtande till populärkultur i förskolan då populärkultur, i olika former, ofta förekom i barnens vardag. Pedagogerna menade att barnen bör få tillfällen att bearbeta den populärkultur barn i dag ständigt omges av. Bearbetningen kunde ske genom rollekar, samtal och i lärandesituationer. För att möta barnen, på bästa sätt, i deras populärkulturella livsvärldar behövde pedagogerna ständigt hålla sig á jour med populärkulturen. I och med att pedagogerna höll sig uppdaterade med populärkulturen kunde pedagogerna utgå från barnens intressen och ta tillvara detta i till exempel en lärandesituation som kunde innehålla läs – och skrivlärande. Men att hålla sig á jour med populärkulturen var någonting som uppfattades som svårt av pedagogerna på grund av tidsbrist. </p><p> </p><p>Mot det resultat som framkommit i denna studie, gentemot den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde, framträdde både likheter och skillnader. I likhet med den tidigare forskningen så påvisades barns intresse för populärkultur och att barnen i förskolan praktiserade läsande och skrivande i sin vardag på förskolan. Den mest framträdande skillnaden i denna studie gentemot den tidigare forskningen var att, pedagogerna i undersökningen var tillåtande till barns användande av populärkultur i förskolan, både i lek och i en lärandesituation. Medan den tidigare genomförda forskningen visade att barn inte tilläts att använda sig av populärkultur i förskolan.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Syfte</p><p>Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Metod</p><p>Som metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande. De präglades av struktur och genomtänkt individuell anpassning. Resultatet visade också på att skillnader i den fonologiska medvetenheten och läs- och skrivsvårigheter bör uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande.</p><p>I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.</p>

<p>I detta arbete som handlar om läs- och skrivinlärning, börjar vi med att kartlägga ämnesområdet ur ett teoretiskt perspektiv för att få en grundläggande kunskap. Denna kartläggning presenteras som vår bakgrund. Vi redogör där för två grundläggande perspektiv inom läs- och skrivinlärning samt två metoder som varit startskott för en debatt inom läs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares arbetssätt och anledningen till deras val av arbetssätt vad gäller deras undervisning i läs- och skrivinlärning. Eftersom studien syftar till att ta reda på hur lärare handlar och tänker kring läs- och skrivinlärning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju. Vårt viktigaste resultat är att, som lärare, inte inta endast ett perspektiv utan ha en öppenhet i sitt arbete med läs- och skrivinlärning. Det blir således viktigt att lärare har grundläggande kunskaper inom läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla elevers behov. Det är också av stor betydelse att undervisningssituationen fungerar för eleverna och för lärarna själva.</p>