BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats. Studien gjordes i två olika skolor där sammanlagt fem öppna riktade intervjuer genomfördes av pedagoger i förskoleklass. Det gjordes även fyra observationer med hjälp av löpande protokoll med pedagogernas undervisning i fokus.ResultatOlika aktiviteter med bildskapande är en stor del av pedagogers vardag i förskoleklass. Vissa pedagoger i studien ansåg att bildskapande går att kombinera med läs- och skrivundervisning och använde en sådan kombination i sin undervisning. Andra pedagoger såg inte samma möjligheter, utan såg hellre en kombination med matematik. I samband med våra observationer såg vi både kombinationen bildskapande och läs- och skrivundervisning, men även en mer renodlad läs- och skrivundervisning utan bildskapande. / Program: Lärarutbildningen

<p>Vi har gjort en fallstudie på en lärare – L.J, i år 1 utifrån hennes svenskundervisning. I år 1 består denna undervisning mest av läs- och skrivinlärning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika läsförståelsetexter, och vi var nyfikna på varför. Under vår utbildning har många önskat få svar om vilken metod som är ”bäst” vad gäller läs- och skrivinlärning. Vi har haft våra funderingar kring detta; är det så enkelt? Att välja en metod, den rätta, och alla lär sig läsa? Vårt syfte är att belysa ett fungerande arbetssätt hos en lärare och vår frågeställning lyder: Vad gör denna lärare för att lyckas med läs- och skrivundervisningen; har denne någon speciell metod? Genom fallstudiens fördelar, att belysa flera olika faktorer hos en företeelse, söka indentifiera de olika faktorer som kan tänkas bidra till detta. Vi har gjort observationer, samtalat och intervjuat, samt deltagit i klassens lektioner. Vidare har vi undersökt L.Js tidigare klass, för att se vad de minns av L.Js undervisning. I uppsatsen har vi försökt tolka och se varför L.J lyckats; både utifrån olika teorier, och utifrån olika metoder. Vi har främst använt oss av litteratur som tar upp vetenskaplig forskning om läs- och skrivinlärning, samt om dess metodik. De slutsater vi har dragit är att L.J inte har en fungerande metod, tvärtom låter hon flera olika metoder samverka. Vi har identifierat ett starkt och inspirerande ledarskap, genomtänkt möblering, medvetna val av litteratur och annat material. Vidare såg vi ett varierat, konkret arbetssätt med flera för eleverna aktiva inslag, och där samarbetsövningar och enskilt arbete varieras. Stor arbetsro i en samtidigt tillåtande miljö, där samtal och kommunikation står i centrum. Vår uppfattning är att just detta, att L.J är så framgångsrik på flera olika områden i klassrummet, sammantaget skapar det fungerande arbetssättet. Rätt läslära, eller rätt metod, är inte ensamt tillräckligt för en lyckad läs- och skrivinlärning.</p><p>We have done a case study of a teacher in year 1, ”L.J” , based on her teaching in early reading and writing. Her classes often get good results in different reading tests, and we wondered why. During our studies, many students have searched the “best” method for teaching reading and writing. Is there one? Can you pick a special method, a right one, which will be the solution to it? Our purpose with this essay was to enlighten a teacher, and a method that “works”, and our question is therefore: What does L.J do to succeed with her teaching in early reading and writing: does she have a special method? A case study have several advantages as a method: we can analyze several different factors at the same time, and identify many different stages. We therefore carried out observations, interviews, brainstorming with L.Js former students and participated in her classes. In the essay, we have tried to see what L.Js success depends on –from different methods to different theories. We foremost used literature of the latest research about early reading and writing, and related teaching methods. The conclusion we made, was that L.J doesn’t use one specific method, but several. We have seen a strong and inspiring leadership, a conscious furnishing and relevant choices of literature and a variety of material in her classroom. We also discovered a varying, active and concrete teaching, where the pupils do their studies both in groups and by themselves. The environment in the classroom is calm, although the conversation and communication is important. We see that L.J’s god results are depending on many different things, and altogether it is the key to success. A single method and/or theory are not enough to succeed in teaching early reading and writing.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden <em>Att skriva sig till läsning </em>samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar<em> </em>samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen. De betonar även att metoden är lämplig för alla elever utifrån deras förutsättningar. För att metoden ska fungera har tekniken stor betydelse, men lärarna anser att den tekniska biten är ett hanterbart problem för dem.</p><p> </p>

Vi har gjort en fallstudie på en lärare – L.J, i år 1 utifrån hennes svenskundervisning. I år 1 består denna undervisning mest av läs- och skrivinlärning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika läsförståelsetexter, och vi var nyfikna på varför. Under vår utbildning har många önskat få svar om vilken metod som är ”bäst” vad gäller läs- och skrivinlärning. Vi har haft våra funderingar kring detta; är det så enkelt? Att välja en metod, den rätta, och alla lär sig läsa? Vårt syfte är att belysa ett fungerande arbetssätt hos en lärare och vår frågeställning lyder: Vad gör denna lärare för att lyckas med läs- och skrivundervisningen; har denne någon speciell metod? Genom fallstudiens fördelar, att belysa flera olika faktorer hos en företeelse, söka indentifiera de olika faktorer som kan tänkas bidra till detta. Vi har gjort observationer, samtalat och intervjuat, samt deltagit i klassens lektioner. Vidare har vi undersökt L.Js tidigare klass, för att se vad de minns av L.Js undervisning. I uppsatsen har vi försökt tolka och se varför L.J lyckats; både utifrån olika teorier, och utifrån olika metoder. Vi har främst använt oss av litteratur som tar upp vetenskaplig forskning om läs- och skrivinlärning, samt om dess metodik. De slutsater vi har dragit är att L.J inte har en fungerande metod, tvärtom låter hon flera olika metoder samverka. Vi har identifierat ett starkt och inspirerande ledarskap, genomtänkt möblering, medvetna val av litteratur och annat material. Vidare såg vi ett varierat, konkret arbetssätt med flera för eleverna aktiva inslag, och där samarbetsövningar och enskilt arbete varieras. Stor arbetsro i en samtidigt tillåtande miljö, där samtal och kommunikation står i centrum. Vår uppfattning är att just detta, att L.J är så framgångsrik på flera olika områden i klassrummet, sammantaget skapar det fungerande arbetssättet. Rätt läslära, eller rätt metod, är inte ensamt tillräckligt för en lyckad läs- och skrivinlärning. We have done a case study of a teacher in year 1, ”L.J” , based on her teaching in early reading and writing. Her classes often get good results in different reading tests, and we wondered why. During our studies, many students have searched the “best” method for teaching reading and writing. Is there one? Can you pick a special method, a right one, which will be the solution to it? Our purpose with this essay was to enlighten a teacher, and a method that “works”, and our question is therefore: What does L.J do to succeed with her teaching in early reading and writing: does she have a special method? A case study have several advantages as a method: we can analyze several different factors at the same time, and identify many different stages. We therefore carried out observations, interviews, brainstorming with L.Js former students and participated in her classes. In the essay, we have tried to see what L.Js success depends on –from different methods to different theories. We foremost used literature of the latest research about early reading and writing, and related teaching methods. The conclusion we made, was that L.J doesn’t use one specific method, but several. We have seen a strong and inspiring leadership, a conscious furnishing and relevant choices of literature and a variety of material in her classroom. We also discovered a varying, active and concrete teaching, where the pupils do their studies both in groups and by themselves. The environment in the classroom is calm, although the conversation and communication is important. We see that L.J’s god results are depending on many different things, and altogether it is the key to success. A single method and/or theory are not enough to succeed in teaching early reading and writing.

Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden Att skriva sig till läsning samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen. De betonar även att metoden är lämplig för alla elever utifrån deras förutsättningar. För att metoden ska fungera har tekniken stor betydelse, men lärarna anser att den tekniska biten är ett hanterbart problem för dem.

This study focuses on teachers&#8217; opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It&#8217;s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers&#8217; own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students&#8217; reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students&#8217; reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students&#8217; reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students&#8217; linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school&#8217;s learning goals.

No description available.

I denna studie har två läroböcker för läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för årskurs 1 analyserats avseende hur språkets form respektive funktion kommer till uttryck i dessa, avseende utformning och utrymme. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande och utgörs av en kvalitativ respektive en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att språkets form kommer till uttryck genom uppgifter som innehåller språkets uppdelning i språkljud, kopplingen mellan fonem och grafem, grafem- respektive ordbildsigenkänning, handstil, ords uppbyggnad, meningars uppbyggnad samt alfabetets uppbyggnad, medan språkets funktion kommer till uttryck genom uppgifter där språket fungerar som kommunikationsmedel samt uppgifter där dess betydelse, funktion och intention är vad som uppmärksammas. Studien visar även att språkets form ges större utrymme i läroböckerna än språkets funktion, och att läroböckerna till viss del innehåller uppgifter där språkets form kommer till uttryck i isolerade sammanhang utan att språkets funktion uppmärksammas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen med grund i läs-och skrivförståelse. Studien inriktar sig på att besvara frågeställningarna: på vilka sätt påverkar förskollärares digitala kompetens den digitala läs-och skrivundervisningen i förskolan?och hur kan förskollärarnas digitala läs-och skrivundervisningen implementeras i den traditionella läs-och skrivundervisningen?  Studien utgår från hermeneutiken och pragmatismen, där vi via tolkning och förförståelse undersökt förskollärares förhållningssätt till den digitala läs-och skrivundervisningen. Utifrån syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, med inriktning på semistrukturerade intervjuer. Genom de semistrukturerade intervjuerna har vi kunnat närma oss ett sätt att utvinna förskollärarnas egna erfarenheter som ligger till grund för kunskapen. Genom att systematiskt upprepa, kritiskt granska och korrigera empiri. Resultatet visar att den digitala undervisningen är betydelsefull för läs-och skrivundervisningen i förskolan, där det digitala bör ses som ett komplement i förskolans vardag. Vidare resultat syftar på att förskollärare önskar en utvecklad läroplan som omfattar beskrivning av de digitala riktlinjerna och målen, detta i relation till hur det kan bedrivas i undervisningen. Slutligen tyder studieresultatet på att förskollärares attityd och inställning till det digitala kan kopplas till hur pass bred digital kompetens förskolläraren har, följdvis kan detta påverka hur den digitala läs-och skrivundervisningen i förskolan bedrivs.

Denna kunskapsöversikt handlar om främjande undervisning i tidig läs- och skrivutveckling. I det centrala uppdraget för svenskämnet anges möjligheter till utveckling inom det egna läs och skriftspråket hos elever. Målet med undervisningen är att skapa ett intresse och motivation hos elever för både läsning och skrivning. Vidare ska undervisningen förse elever med varierande verktyg med vilka elever ska ges förutsättningar att finna egna strategier för läsning och skrivning. I denna kunskapsöversikt har vi som avsikt att kartlägga och analysera forskning om undervisningsstrategier inom ramen för läs - och skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-3 i ämnet svenska. Studiens syfte är tvådelat. Å ena sidan är syftet att beskriva och jämföra studiernas syften, urvalskriterier, teorier och metoder. Å andra sidan vill vi belysa de konkreta strategier som forskningens resultat indikerar vara främjande för elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för den sistnämnda aspekten avser vi också att fördjupa oss i vilka kunskaper läraren behöver för att bedriva läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Vilka likheter och skillnader finns mellan centrala aspekter av forskningens syften, urvalskriterier, teorier och metoder? Vilka undervisningsstrategier lyfter forskningen fram som grundläggande för främjande av elevers läs - och skrivutveckling i ämnet svenska? Vad säger forskningen om vilka kunskaper läraren behöver för framgångsrik läs- och skrivundervisning i ämnet svenska? Genom en urvalsprocess baserad på Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) stegmodell har två avhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar kunnat urskiljas inom ämnet för läs- och skrivutveckling. Dessa har sedan har kartlagts och tematiseras utifrån vilka undervisningsstrategier som används vid läs- och skrivinlärning. Resultatet visar på att forskarna i stort sett är eniga om vilka läs- och skrivstrategier som främjar tidig läs- och skrivutveckling där elever uppnår en god läsförmåga och textförståelse. Forskarna visar på att organiserad undervisning med tydliga mål och motiverade elever är viktiga grundfaktorer. Högläsning, textsamtal, varierande texter samt olika skrivaktiviteter av olika slag bör ingå i den dagliga undervisningen. Genom att använda sig av läs- och skrivstrategier belyser forskare att lärare har lättare för att få med alla moment i undervisningen och individanpassa för elever som behöver det. Arbetsmetoder där läsning och skrivning samspelar bör vara en naturlig del i undervisningen. Däremot ger inte forskningen en lika klar bild av hur elever uppnår en motivation för skrivning samt en god skrivförmåga.