Digitaliseringens utveckling har lett till att nya metoder och arbetssätt har implementerats i skolans verksamhet. Trots att tekniken medför nya arbetssätt bör lärarna kritiskt granska och ta välgrundade beslut innan de applicerar dessa i verksamheten. Ett av många nya arbetssätt som utformats under 2000-talet är den omvända läs- och skrivinlärningen Att skriva sig till läsning (ASL) som innebär att eleverna använder digitala verktyg som är utrustade med tangentbord och talsyntes när de skriver texter. Syftet med uppsatsen är att undersöka, jämföra, förklara och tolka hur lärare i grundskolans tidiga åldrar (1-3) använder sig av arbetssättet ASL, hur ASL påverkar elevers läs- och skrivinlärning samt för- och nackdelar med arbetssättet. Studiens syfte är även att bidra med ny kunskap inom fältet. I denna kvalitativa studie har intervju som metod använts. Fem lärare från två olika skolor, alla med erfarenhet av ASL, har deltagit i studien. Intervjufrågorna har formulerats i förhållning till studiens syfte. Resultatet visar att studiens lärare har en positiv inställning till arbetssättet och menar på att ASL har stora fördelar vad gäller elevers skrivutveckling. Majoriteten arbetar på liknande sätt, där progressionen går från lekskrift och ordlistor till mönstermeningar och texter med olika genrer. Talsyntesen framstår som ett viktigt hjälpmedel i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Pennan som skrivverktyg appliceras först i åk 2 då den formella undervisningen i handskrivning tar plats. Elevernas datorskrivna texter blir längre då eleverna orkar mer. Texterna blir även mer innehållsrika då tangentbordet bidrar till lättare bearbetning. Enligt lärarna påverkas inte elevernas handstil i åk 3 negativt trots tangentbordet som det främsta skivverktyget. Det framkommer att läsundervisningen behöver kompletteras med andra arbetssätt för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. Elevernas självförtroende inom läsning och skrivning kan öka på grund av tangentbordet såväl som talsyntesen då eleverna lättare kan producera text utan fullt utvecklad bokstavskunskap. Givande samarbetet kan också vara en bidragande faktor till ökat självförtroende då eleverna mer eller mindre kan stötta varandra i skrivprocessen.

Det pågår diskussioner kring vilka metoder den tidiga läs- och skrivundervisningen lämpligen bör utgå från. Detta arbete ämnar ge ett bidrag till diskussionen genom att analysera sju pedagogers upplevelser av att använda estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen med utgångspunkt i sociokulturell teori. De estetiska lärprocessernas bidrag handlar om möjligheter till ökad elevdelaktighet, meningsfulla läraktiviteter, utvecklandet av grundläggande läs- och skrivförmågor samt pedagogers upplevelser av sina förutsättningar till att använda estetiskt inspirerade metoder i läs- och skrivundervisningen. Sju pedagoger har intervjuats och samtliga ställer sig positiva till estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen. De upplever ett ökat elevdeltagande, lustfyllt lärande där olika estetiska uttryckssätt bidrar med meningsfullhet samt att lärande och förmågor kan utvecklas och fördjupas. Samtidigt uppges att användandet av estetiska lärprocesser är svårt att genomföra i den dagliga verksamheten där faktorer som inskränker användningen är tidspress, stöd och kunskap. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och skrivundervisningen ser ut. I den åldersblandade klassen arbetade man mycket individuellt och efter arbetsscheman. Man använde främst bokstavsmetoden som läsinlärningsmetod. I den åldershomogena klassen utgick arbetet ofta från en lärarledd genomgång där man enligt LTG-metoden diskuterade fram arbetsmaterialet tillsammans med eleverna. Lärarnas erfarenheter kring att arbeta åldersblandat visade sig vara positiva överlag.Slutsatsen är att det kan finnas skillnader mellan läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser och att dessa skillnader kan medföra vissa pedagogiska konsekvenser. Åldersblandningen i sig verkar inte påverka i lika stor utsträckning som sättet att undervisa och medvetenheten om vilka pedagogiska vinster och förluster det ger.

There are big differences when it comes to access to digital teaching resources between Swedish school units. Previous research indicates that the digital resources that are available in schools are not always integrated into the teaching practice. A lack of resources will affect the teachers’ ability to, as stipulated in the curriculum, integrate digital resources into their teaching. It is therefore of interest to examine teaching practice in a school with good access to digital resources. The aim of this study is to develop an understanding of a few teachers’ attitudes and opinions of digital resources within the context of reading and writing acquisition in primary school. Additionally, the teachers’ knowledgebase in relation to digital resources will be examined. Lastly the study aims to provide ample examples of how digital resources can be integrated into teaching practice. The study used a combination of data collection methods namely observation and semi-structured interviews and the teacher knowledgebase was analysed using the TPACK-model. The results show that all teachers in the study have strong positive attitudes towards the use of digital resources in their teaching practice and that their TPACK knowledge is at a high level when it comes to teaching practices concerning reading and writing acquisition at a primary school level. Courage to implement digital resources into teaching practice and the teacher’s personal interest in technology are identified as key components for effective development of digital competence in the context of teaching. Hands on examples of how digital resources are used in teachers everyday work life are also presented. / Det finns stora klyftor när det gäller tillgång till digitala resurser i undervisningen mellan svenska skolor. Tidigare forskning indikerar att de digitala resurser som finns inte alltid integreras i undervisningen. Brist på digitala resurser påverkar lärares möjligheter att integrera dem så som styrdokumenten stipulerar. Det är således intressant att undersöka lärarverksamhet i en skola med god tillgång till digitala resurser. Syftet med undersökningen är att skapa en bild av några lärares upplevelser av digitala resurser i läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3 och undersöka lärarnas kunskapsbas i förhållande till digitala resurser, samt att ge en bild av konkreta praktiknära exempel på hur denna integrering kan göras. Studien kombinerar observation och semi-strukturerad intervju som datainsamling och lärarnas kunskapsbas analyseras enligt TPACK-modellen. Resultaten visar att lärarna är odelat positiva till digitala resurser i undervisningen och att deras kunskapsbas utifrån TPACK-modellen när det gäller läs- och skrivundervisning i årskurserna F-3 är på en hög nivå. Modet att våga prova samt ett eget intresse av att utveckla digital kompetens identifieras av lärarna som centrala egenskaper för professionell kompetensutveckling. Konkreta exempel på hur digitala resurser används i lärarnas vardag framkommer också.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om lärare i årskurs 1–3 och deras syn på läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter. Internationell och nationell forskning lyfter vikten av att kunna läsa för att få möjlighet att delta i samhället, det minskade intresset för läsning bland våra elever samt vilka framgångsfaktorer som skapar ett lyckat arbete kring läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Något som anses avgörande är att läraren har en tydlig undervisningsstruktur där hen utgår från sina akademiska kunskaper i det praktiska arbetet samt att hen skapar goda relationer till sina elever, vilket ger möjlighet att motivera eleverna till arbete. Vår studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurs 1–3. Vi har sedan med stor noggrannhet transkriberat och analyserat vårt empiriska material utifrån en analysmodell i sju steg med en fenomenografisk ansats. Vår analys har genererat i åtta kategorier; metod och materialval, lära på olika sätt, motivation och relation, kartläggning och kunskapsöversikt, uppmärksammande, samarbete, stöd i undervisningen och utmaningar. Kategorierna analyserades vidare i relation till den didaktiska triangeln och läsmodellen The Simple View of Reading. Lärarna beskriver en strukturerad och varierad läs - och skrivundervisning, med olika arbetssätt och material som skapar möjlighet för eleverna att lära på olika sätt. Trygga relationer samt motivation är centralt i lärarnas arbete. Genom att kartlägga och testa elevers kunskaper kontinuerligt inom läsning och skrivning, får lärarna ett bra underlag för sin planering av undervisningen. Det sker olika former av samarbeten kring elever i läs- och skrivsvårigheter, såsom pedagogiska diskussioner och gemensamma arbetsinsatser för att ge varandra stöd i arbetet.

Det primära syftet med denna studie var att undersöka hur aktiva lärare tillämpar och uppfattar sitt ledarskap samt hur det kan bidra till hur undervisningen kan utforma en god läs- och skrivundervisning. Frågeställningarna “Hur synliggörs lärarens ledarstil i klassrummet och på vilket sätt utövar de sina ledaruppgifter i relation till läs- och skrivundervisning?” och “Vilka uppfattningar har lärare kring sitt ledarskap och ledarstil i klassrummet samt de ledaruppgifter som används i läs- och skrivundervisning?” besvarades genom observationer av sju svensklektioner och genom intervjuer med sex lärare på olika skolor i Stockholms län. Därefter analyserades resultatet med hjälp av tematisk analys. För att öka förståelsen för ledarskapets dynamik inom dessa undervisningspraktiker, användes ledarskapsteori och sociokulturell teori som ramverk.  Analysen uppmärksammade tre distinkta teman; Tydlighet i handling och ord, Variation av struktur och rutiner, samt Anpassningsbart ledarskap. Studien visade att lärares ledarskap i läs- och skrivundervisning präglas av tydlighet genom muntliga och skriftliga instruktioner, varierad struktur och rutiner samt anpassningsbarhet hos lärare för att möta elevers skiftande behov. Lärarnas uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde delvis med vad som observerades i klassrummet.  Slutsatserna underströk den viktiga roll som ett situationsanpassat ledarskap spelar för att utforma en god läs- och skrivundervisning, och framhävde självinsikt och medvetenhet som viktiga aspekter. Dessa insikter bekräftade inte bara befintliga teorier om vikten av ett flexibelt och anpassningsbart ledarskap inom utbildningsvetenskap, utan belyste också behovet av kontinuerlig utveckling av ledarskapsförmågor bland lärare. Implikationerna från denna studie antydde på att ytterligare forskning behövs för att fördjupa sig i dessa komplexa frågor och för att utforska potentiella ledarskapsstrategier som kan underlätta pedagogiskt arbete och anpassning av lärares ledarskap. / The primary purpose of this study was to investigate how active teachers apply and perceive their leadership and how it can contribute to shaping good reading and writing instruction. The research questions “How is the teachers’ leadership style manifested in the classroom, and in what ways do they perform their leadership tasks in relation to reading and writing instructions?” and “What are teachers’ perceptions of their leadership and leadership style in the classroom, and the leadership tasks used in reading and writing instructions?” were addressed through observations of seven Swedish lessons and interviews with six teachers at various schools in Stockholm County. The results were then analyzed using thematic analysis. To increase understanding of the dynamics of leadership within these teaching practices, leadership theory and sociocultural theory were used as frameworks.  The analysis highlighted three distinct themes: Clarity in action and words, Variation of structure and routines, and Adaptable leadership. The study found that teachers’ leadership in reading and writing instruction is characterized by clarity through oral and written instructions, varied structure and routines, and the adaptability of the teacher to meet the changing needs of pupils. The teachers’ perceptions of their leadership partially aligned with what was observed in the classroom.  The conclusions emphasized that situational leadership plays an important role in shaping good reading and writing instruction and highlighted self-awareness and consciousness as key aspects. These insights not only confirmed existing theories on the importance of flexible and adaptable leadership in educational science but also underscored the need for continuous development of leadership skills among teachers. The implications of this study implied that further research is needed to delve into these complex issues and explore potential leadership strategies that can facilitate pedagogical work and the adaptation of teacher leadership.

Denna studie jämför ett forminriktat och ett funktionellt perspektiv på läs- och skrivundervisning under de första skolåren. Befintlig forskning tenderar att fokusera på äldre elever, vilket skapar ett forskningsglapp för undervisningen av yngre elever. Studien diskuterar olika diskurser om läs- och skrivundervisning från 1970-talet och framåt, och kopplar dessa till dagens syn på svenskans läs- och skrivundervisning. Studien tar även upp historiska fokuspunkter och reaktioner på vad som ansetts viktigt inom detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare ser på, och arbetar med läs- och skrivundervisning i årskurs ett utifrån utvalda delar av Wittingmetoden. Studien undersöker också hur lärarna arbetar med kompletterande undervisning till dessa delar av Wittingmetoden. Mina frågeställningar berör hur arbetet med läs- och skrivundervisning i klassrummet, tillsammans med lärares samtal, kan kopplas samman med literacydiskurser. Detta visar i sin tur på formativa eller funktionella undervisningsstrategier. Literacydiskurserna är en under denna studie kompletterad och bearbetad modell av de skrivdiskurser som Ivaniĉ (2004) observerat, samt det ramverk hon utarbetat. En bearbetad modell av Sturks (2023) observationsschema ingår även i denna studie. Resultatet visar att många olika literacydiskurser är synliga under läs- och skrivundervisningen både under observationer och intervjuer. Wittingmetodens strukturerade arbetssätt lägger stort fokus på en färdighetsdiskurs, men även en processdiskurs var lika framträdande. Lärarnas sätt att arbeta med Wittingmetoden visar därav att många diskurser samverkar simultant inom undervisningen. Detta innebär att lärarna ej enbart arbetade forminriktat trots att de utgick från Wittingmetoden. Det fanns istället flera inslag som visade på ett färdighetsinriktat perspektiv på läs- och skrivinlärning.

Digitala verktyg är en stor del av undervisningen i dagens skola. Lärare förväntas bedriva undervisning med digitala verktyg som gynnar elevernas inlärning och samtidigt tillgodose eleverna med en digital kompetens. För att lärarna ska lyckas med det behöver de själva vara pedagogiskt digitalt kompetenta.  Syftet med den här studien är att undersöka hur rektorer arbetar för att utveckla den pedagogiska digitala kompetensen hos lärarna. Studien syftar även till att synliggöra hur lärares pedagogiska digitala kompetens används för att främja elevers läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för mellanstadiet. Frågeställningarna som studien utgår från är:“Vilka möjligheter och hinder finns det för rektorer att tillgodose lärare med pedagogisk digital kompetens för att gynna läs- och skrivundervisningen?” och “Vilka möjligheter och hinder finns för svensklärare i deras utveckling av pedagogisk digital kompetens?”. Det är en kvalitativ studie där fyra rektorer och fem svensklärare har intervjuats. Implementeringsteorin är det teoretiska ramverket som vår analys av empirin grundar sig på där begreppen förståelse, vilja och kunnande är i fokus. Resultatet av empirin har analyserats och tillsammans med tidigare forskning legat till grund för diskussionen. I analysen framkommer det att rektorer och lärare behöver alla tre begrepp för att kunna implementera pedagogisk digital kompetens i svenskundervisningen. Däremot är det en eller flera av begreppen som brister vilket gör att implementeringen av pedagogisk digital kompetens och digitala verktyg i undervisningen inte är möjlig i verksamheten.

I dagens samhälle är det av stor vikt att kunna läsa och skriva då texter finns i olika former överallt, mycket på grund av den tekniska utvecklingen i samhället. Vägen till att "knäcka koden" ser olika ut för barn. I studien har vi valt att fokusera elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur tekniken kan fungera som stöd i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till läs- och skrivsvårigheter. Vidare är syftet att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin undervisning. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Empirin till studien är skapad genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Materialet har sedan analyserats och presenteras i resultatet. Resultatet av studien indikerar på att undervisning och stödstrukturer inom ASL stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter i sin läs- och skrivinlärning genom att de får höra och se sambandet mellan ljud och bokstav. / In today's society it's important to be able to read and write because there are texts everywhere, and also as the technology has made a bigger impact in the society. For some children it can be difficult to learn how to write and read. Because of this we have chosen to focus on pupils with disabilities in the read- and writing process. We also want to see how the technology can support pupils in their learning. The aim of this study is therefore to investigate how teachers describe their teaching in relation to reading and writing disabilities. The study also aims to investigate how pupils with reading and writing disabilities describe their education. The sociocultural theory is the base of this study. The empirics to this study is created by interviews with pupils and teachers. The empirics has been analyzed and presented in the result. The result of this study shows that the method "write to read" supports pupils with writing and reading disabilities in their writing and reading education because the link between letter and sound clarifieds for the pupils.

Tidigare forskning om elevers läs- och skrivinlärning belyser lärares åsikter av ämnet samt de faktorer som är viktiga för en gynnsam läs- och skrivutveckling, dock saknas elevernas perspektiv och upplevelser gällande sin inlärning. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelser av sin läs- och skrivutveckling och deras tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva. Med syftet som utgångspunkt kommer följande frågor att besvaras: Hur beskriver elever betydelsen av att lära sig läsa och skriva? Hur beskriver elever sin egen läs- och skrivutveckling? Hur skiljer sig upplevelser och erfarenheter åt mellan olika elever, som enligt läraren har haft olika individuella förutsättningar i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med elever i en årskurs 2, samt en intervju med elevernas klasslärare. Den hermeneutiska teorin och tillvägagångssättet ligger till grund för studien. Resultatet visar att elevers upplevelser och tankar är av stor betydelse, för att lärare ska  ha möjlighet att förstå hur elever upplever sin läs- och skrivutveckling. Det framkommer vissa skillnader i elevernas upplevelser, som kan ha sin grund i deras varierande förutsättningar då läs- och skrivinlärningen påbörjades. Vissa elever menar att vikten av att lära sig läsa och skriva är för att det krävs i det vuxna livet och andra elever anser att det är betydande när de ska läsa eller skriva i skolan, för att ha möjlighet att klara av skolarbetet. Fyra av sex elever har upplevt viss problematik i sin läs- och skrivutveckling och menar att det varit svårt med att stava, skriva långa ord och att läsa mycket text. / Previous research on students' reading and writing learning highlights the teachers' opinions about the subject and the factors that are important for a favorable reading and writing, but is missing the students' perspectives and experiences regarding their learning. The aim of the study was to investigate the students' perceptions of their literacy development and their thoughts on the importance of learning to read and write. With this aim as a starting point the following questions will be answered: How do the students describe the importance of learning to read and write? How do the students describe their own reading and writing development? How do the perceptions and experiences differ between students who, according to the teacher, have had various individual conditions in the early reading and writing process? The study is based on six semi-structured interviews with students in second grade, and an interview with the students' teacher. The base for the study is the hermeneutic theory and approach. The results show that the students' experiences and thoughts are of great importance for teachers to be able to understand how students feel about their reading and writing skills. It reveals some differences in the students' experiences, which may be due to their varying conditions at the beginning of their reading and writing process. Some students believe that the importance of learning to read and write is because it is required in adult life while other students believe that it is significant to be able to cope with school work. Four of the six students have experienced some problems in their literacy development in spelling, writing long words and reading a lot of text.