En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex lärare från två olika skolor, men urvalet bestod endast av fyra. Resultatet tyder på att läsförståelseutvecklingen är beroende av en mängd olika faktorer, särskilt att eleverna behöver skapa förförståelse, arbeta med ordkunskap samt använda sig av lässtrategier för att kunna göra inferenser och för att på egen hand klara av svårigheterna de stöter på under läsningen. Den dominerade läsundervisningen bland lärarna utmärks av en reciprok undervisning, där de fyra grundstrategierna innehar en central roll. Lärarnas fokus ligger främst på att arbeta med den övergripande faktorn som deras elever behöver utveckla. Efter denna studie har vi utvecklat en förståelse för att vissa faktorer är svårare än andra att arbeta med och att pedagogernas kompetens inte alltid är tillräcklig för att läsförståelseundervisningen ska bli gynnsam.

AbstractOlsson, Lisbeth (2011). Tillvägagångssätt vid läsförståelse – elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension – pupils´strategies and teachers´methods).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte var att undersöka elevers strategier när de utvecklar god läsförståelse och att undersöka vad som påverkar och vilka faktorer som kan underlätta för eleverna när de läser för att förstå. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlätta för elever med svårigheter med läsförståelse, men även hur specialpedagoger kan bidra till att elever får möjligheter till en god läsutveckling.Studien genomfördes med både en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkäter till elever i årskurs 5 och 6 på en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar på den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkäterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrågor men fick även läsa både en skönlitterär text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frågor, där de fick berätta om sina strategival vid läsningen.Elever som når god förståelse vid läsning använder djupare strategier som t.ex. att göra inferenser eller att sammanfatta textinnehållet för att förstå. Elever kan utveckla god förståelse vid läsning bara genom att läsa mycket, men elever som har svårigheter behöver hjälp med att bli visade olika strategier för hur de kan granska och analysera texter. Elevernas motivation kan vara avgörande för om eleverna väljer att lägga den tid som behövs för att lära sig läsa på ett sätt som underlättar förståelse. Pedagogernas val av texter och frågor kan underlätta för eleverna att lyckas vid läsning. Även elevernas förförståelse påverkar förståelsen eftersom de behöver göra kopplingar till tidigare erfarenheter vid textanalyser. Pedagogerna behöver bli mer medvetna om att det inte räcker med kvantitativ satsning på läsning utan eleverna behöver bli visade strategier för hur de kan göra.

Syftet med denna undersökning är att genom en experimentell interventionsstudie i årskurs 2 undersöka och få ökad kunskap om vad som kan hända med en elev som får ta del av ett kortfattat arbete med explicit undervisning i lässtrategier. Vi har valt att främst utgå ifrån ett elevperspektiv för att få en djupare förståelse för hur elevernas tankar kring läsning förändras genom ett sådant arbete. Frågeställningarna lyder ”Hur kan elevers syn på vad en god läsare är påverkas genom explicit synliggörande av läsningens olika delar?”, ”Hur kan elevers syn på sig själva som läsare påverkas genom explicit undervisning i lässtrategier?” och ”Hur kan elevers medvetenhet om lässtrategier påverkas genom explicit undervisning?”. Vi har genomfört tre lektioner i en årskurs 2 där vi arbetat med tre olika lässtrategier. Utifrån ett sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv har vi genom kvalitativa intervjuer före och efter experimentet undersökt och därefter analyserat effekten av undervisningen hos fyra elever. Resultatet visar att att elevers syn på vad en god läsare är kan förändras genom att de tvingas jämföra sin egen föreställning om vad en god läsare är mot det explicita synliggörandet av läsningens olika delar. Det visar även att elever inte nödvändigtvis omvärderar sig själva utifrån den nya bild de har av vad en god läsare är efter tre lektioner i explicit undervisning i lässtrategier och därför förändras inte heller deras syn på sig själv som läsare. Dessutom visar resultatet att eleverna kan få en ökad medvetenhet om att lässtrategier finns men att de inte nödvändigtvis blir medvetna om exakt hur och när de ska tillämpas. Utifrån detta har vi dragit slutsatserna att det är viktigt att som lärare vara medveten om vad man lägger fokus på i sin undervisning då detta kan påverka elevernas syn på vad som är viktigt, att för att elevers syn på sig själv som läsare ska förändras är det viktigt att kontinuerligt synliggöra för dem att en god läsare aktivt tillämpar lässtrategier och på så sätt ökar sin läsförståelse samt att explicit undervisning i lässtrategier måste genomföras under en lång period för att uppnå sin fulla potential där eleverna självständigt använder sig av lässtrategier för att öka sin läsförståelse.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lärare i de tidigare årskurserna arbetar med elevers läsförståelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehållet spelar för elevers läsförståelse samt hur läraren väljer att lägga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka då svenska elevers resultat i läsförståelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för läsarens förståelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lärare kring hur de arbetar med läsförståelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lärare som undervisar i mer mångkulturella klasser och tre lärare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssätt. Teorier som används i denna studie redogör kring olika läsförståelsemodeller, förkunskapernas betydelse för läsförståelsen, ett interkulturellt förhållningssätt samt hur läsaren interagerar med texten. Resultatet av undersökningen visar att lärare överlag tar hänsyn till elevers förkunskaper när de väljer texter och böcker, men att de ser det som att de tar hänsyn till elevernas intresse. Lärarna arbetar även med att bygga upp elevernas förkunskaper. De har också ofta samtal kring texterna som läses högt, speciellt i de mer mångkulturella klasserna. Däremot tar lärarna inte särskilt stor hänsyn till elevernas kulturella bakgrund i arbetet med läsförståelse.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenskaelever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar medläsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hurstyrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp avtidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använtoss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idaginte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är enblandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även attlärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse. Slutsatsen av vår undersökninghar blivit att lärarnas förhållningssätt till kursplanen i ämnet svenska och derasarbetssätt har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse.

No description available.

Studien ämnar belysa skillnaden mellan originalversion och lättläst version av två klassiska barn- och ungdomsböcker. Böckerna som analyserats är Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Studiens syfte är att visa hur berättelsen förändras mellan originalversion och lättläst version i dessa explicita fall. I rollen som blivande F-3 lärare är kunskaper om läsinlärning viktigt då lättläst litteratur har tagit en allt större plats i klassrummen ute på skolorna. Vi vill också visa varför lättläst litteratur används i skolan och vilka som är i behov av lättläst skönlitteratur.

Läroplanen är ett viktigt styrmedel för att tydliggöra skolans uppdrag. Styrdokumenten har därför betydelse för hur undervisningen bedrivs i skolan. I uppsatsen analyseras olika synsätt på läsförståelse i de svenska kursplanerna för åk 4–6 i Lgr11 och Lgr22. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika synsätt på läsförståelse kan påverka undervisningen i ämnet svenska. De metoder som använts i studien är kvalitativa metoder som exempelvis, innehållsanalys och konstant komparativ metod. Analysen visar bland annat att det finns både likheter och skillnader mellan Lgr11 och Lgr22. I Lgr22 konkretiseras kunskapskraven i läsförståelse i högre grad och i Lgr11 uttrycks lässtrategier mer frekvent. Analysen visar även att lärarna hade mångfacetterade åsikter om kursplanen och att de arbetade med olika lässtrategier i undervisningen, varav vissa strategier återkom i högre grad än andra. Den utmaning som lärarna upplevde i läsförståelse var bristen på motivation hos eleverna. Utifrån resultatet ses att detta är ett viktigt område för vidare forskning.

PISA-mätningar i svenska skolor har visat försämrat resultat i läsförståelse under de senaste tio åren. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur lärare och flerspråkiga elever kan arbeta med lässtrategier för att förbättra läsförståelsen. Genom att belysa användningen av strategier som främjar läsförståelse strävar vi efter att skapa en grund för mer effektiva metoder som elever kan använda och lärare kan tillämpa. För att genomföra denna översikt genomförde vi en systematisk sökning i olika databaser såsom ERIC, Swepub och Libsearch, baserat på vår valda frågeställning. Därefter valde vi ut tio relevanta studier för analys. Studierna analyserades tematiskt, vilket resulterade i två huvudteman: elevers användning av lässtrategier och lärarens tillämpning av lässtrategier i undervisningen. I översikten har vi tagit hänsyn till både lärar- och elevperspektiv. Resultaten från översikten visar att de mest använda lässtrategierna bland flerspråkiga elever är omläsning, sammanfattning, användning av bakgrundskunskaper, morfologiska och textuella ledtrådar, metakognitiva strategier och återblicksstrategier. Från lärarperspektiv indikerar resultatet att tillämpningen av kollegial samverkan samt reciprocal teaching, kan öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. Resultaten från översikten visar också att användningen av lässtrategier gynnar både lärare och elever. Olika lässtrategier har olika syften och strävar efter att ge eleverna olika aspekter av läsförståelsen. Översiktens resultat framhåller även att lärarens stöd under lärandeprocessen och samarbete mellan lärare är viktigt för att implementera lässtrategier i undervisningen.

Litteraturstudien belyser hur särskilt framgångsrika lässtrategier kan främja elevers läsförståelseutveckling i ämnet svenska i årskurs F-3, samt vad läraren har för roll i undervisningen om detta. Genom en analys av vetenskapliga artiklar har effektiva lässtrategier påvisats och lärarens roll i undervisning om lässtrategier framkommit. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om hur utvalda vetenskapliga artiklar ser på förhållandet mellan lässtrategier och elevers läsförståelseutveckling i svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka lässtrategier lyfts fram som särskilt framgångsrika för att främja elevers läsförståelseutveckling och vad utmärker dessa? Hur ser sambandet ut mellan lässtrategier och läsförståelseutvecklingen hos läsare som utvecklat läsförståelse i högre respektive lägre grad? Resultatet av studien visar på lässtrategiers positiva inverkan på elevers läsförståelseutveckling. Läraren ska ha en aktiv roll i undervisningen för att stödja eleverna i när och hur de ska implementera och tillämpa lässtrategier för att främja sin läsförståelse. Litteraturstudien visar behovet av att arbeta kontinuerligt med lässtrategier från en tidig ålder för att effektivt stödja elevers läsförståelseutveckling och motverka den nedåtgående trenden som Progress in International Reading Litercy Study (PIRLS) undersökningar visar på.   De vetenskapliga artiklarna som analyserats i litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. De insamlade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella.