Språket utgör en väsentlig del i våra liv och utan förståelse för det talade och skrivna språket hämmas vår kommunikation med andra människor. I skolan ska elever få undervisning i hur de kan tillgodogöra sig innehållet i en text och förstå den. Däremot framkommer det inte hur detta lämpligen görs. Det finns en rad olika inlärningsstrategier och tankar om hur en på bästa sätt undervisar i läsförståelse. Syftet är att ta reda på vilka strategier som framställs som framgångsrika och som gynnar elevernas läsförståelse i grundskolan, F-3. Frågan som ska besvaras är: Vad säger forskningslitteraturen om vilka lässtrategier som kan anses framgångsrika för att utveckla elevers läsförståelse? Frågan är framtagen för att vi som framtida lärare ska kunna få en förståelse kring de olika metoderna som ger eleverna en progressiv utveckling i läsning. För att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier strategier som främjar läsförståelse, främst för elever i de lägre åldrarna. Genom en litteraturstudie belyses forskningsområdet och strategier som är vanligt förekommande i litteraturen. I vårt resultat har vi sett att flertalet strategier innefattar att både läraren och eleven arbetar tillsammans och interagerar med texten på olika vis. Eleverna kan även själva utveckla läsförståelse genom att läsa om en text flera gånger, för att på så sätt befästa förståelsen för innehållet. Strategierna som presenteras är av olika karaktär men genomgående för flertalet av dem är att intresse och nyfikenhet har en betydande roll för elevernas förståelse. Finns det inget visat intresse från elevens sida har denne svårare att ta till sig innehållet. Läraren har då en viktig roll i att se till elevernas intressen vid läsinlärning. Med det hamnar vi i slutsatsen att huruvida en strategi bedöms som framgångsrik eller ej beror på mycket mer än bara utformningen av strategin.

I denna studie har vi gjort en innehållsanalys av fem väletablerade förlagsproducerade läromedel inom ämnet svenska, riktade mot årskurs 6. Denna innehållsanalys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi undersökt vilka lässtrategier som tränas i dessa fem läromedel. Vi har också undersökt huruvida läromedlen uppmuntrar till metakognitivt tänkande och elevgemensamma aktiviteter. Vi har också studerat huruvida läromedlen ifråga är tillräckliga för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens kunskapskrav rörande läsning endast genom arbete med läromedlens elevaktiviteter eller om kompletterande material krävs. Utgångspunkten för studien var att öka kunskapen kring möjligheter och risker för lärare och elever vad gäller läromedelsstyrt arbete i klassrummet med de undersökta läromedlen, samt att undersöka huruvida läromedlen kunde anses vara självbärande. Resultatet visade att de läromedel som analyserats var mycket olika sett till sin uppbyggnad, struktur och innehåll. Ingen tydlig röd tråd gick att skönja kring vilka delar av svenskämnets centrala innehåll elever som arbetar med dessa läromedel möter i sin undervisning i årskurs 6. Gemensamt för alla de undersökta läromedlen var att samtliga erbjöd en hög grad av elevaktiviteter kopplade till läsning på olika nivåer. Dessutom förekom moment där eleverna arbetade gemensamt i samtliga läromedel och i alla läromedel engagerades eleverna i någon form av självbedömning. Diskussionen rör det uppkomna resultatet ställt i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de läromedel vi undersökt kan användas som en grund för undervisningen inom läsning och lässtrategier, men att lärare inte kan förlita sig på att något av dessa läromedel i sig självt räcker för att säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor de har rätt till enligt svenskämnets kursplan.

I dagens samhälle är kunskaper inom det engelska språket en förutsättning för att kunna ta till oss information och kommunicera. Läsförståelse och lässtrategier är därmed viktigt för att eleverna ska kunna utvecklas till väl fungerande medborgare. I vår litteraturöversikt undersöker vi vilka lässtrategier eleverna använder för att skapa förståelse av läsning vid engelska som andra- och främmandespråk. Även eventuell utveckling av elevernas lässtrategier undersöks, samt vilken inverkan lärarnas interventioner av lässtrategier har på elevernas förståelse. Resultaten visar att där finns ett samband mellan elevernas ålder och deras användning av lässtrategier och att lärarnas interventioner har stor betydelse för elevernas användande av lässtrategier.

Enligt den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] så har svenska elevers läsförståelse försämrats mellan 2001 och 2016. Jämfört med tidigare internationella mätningar har man nyligen i Sverige kunnat se några förbättringar när det rör sig om barns och ungas läsförståelse. Syftet med denna studie är att synliggöra lässtrategiers användbarhet i undervisningen för årskurs 1 – 3 genom att undersöka vilka lässtrategier som lärare i årskurs 1 – 3 uppger att de använder för att främja elevers läsförståelse. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: <ul type="disc">Vilka lässtrategier uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur ser lärarna på betydelsen och användbarheten av lässtrategier som praktiska verktyg för att främja elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare det praktiska arbetet med lässtrategier i undervisningen? Hur synliggörs och motiveras användandet av lässtrategier för eleverna utifrån lärarnas perspektiv? Studiens teoretiska utgångspunkt baseras utifrån det sociokulturella perspektivet, där elevers kunskaper utvecklas tillsammans med andra och utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingen gjordes utifrån en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarna valdes ut med hjälp av två urvalskriterier. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier för att främja elevers läsförståelse. De vanligaste lässtrategierna som lärarna använder i undervisningen är att ställa frågor, förutspå, sammanfatta, reda ut oklarheter, och skapa inre bilder.

The present thesis aims to investigate how seven teachers of Swedish in the compulsory school´s later years’ experience and describe the use of reading comprehension strategies in teaching, the difficulties that may arise and the knowledge the teachers have of reading comprehension strategies. The purpose is to explore which models’ teachers use in their teaching as well as how reading strategies are integrated. The study describes different reading strategies that have been developed from different theories as well as how the strategies are used in Swedish language teaching. Data was collected via semi-structured interviews with seven teachers, all professionals in compulsory school grades 7–9.   What has emerged from my result is that teachers´ working methods vary. The reading strategies most widely used by teachers are the Reciprocal teaching method (RT), Transactional Strategy Instruction (TSI) and Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Teachers switch between reading comprehension strategies to support students in their reading development. Common to teachers´ perceptions of reading comprehension teaching is that it is characterized by social interaction and the discussion of texts. The result also shows that the greatest difficulties teachers experience is the lack of time and the adaptation to individual students’ needs. Finally, the results show that none of the teachers received training in reading comprehension strategies and how these could be implemented in the teaching. Teachers are demanding more cross-disciplinary work to promote pupils´ reading development. / Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur sju svensklärare i grundskolans senare år upplever och beskriver arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen, vilka svårigheter som kan uppstå samt vilka kunskaper lärarna har kring läsförståelsestrategier. Studien beskriver olika lässtrategier som har utvecklats från olika teorier samt hur strategierna används i svenskundervisningen. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju lärare, samtliga yrkesverksamma i grundskolans årskurs 7–9.   Det som framkommit från mitt resultat är att lärarnas arbetsmetoder varierar. De lässtrategier som lärarna använder i störst omfattning är den reciproka undervisningsmetoden (RU), transaktionell strategiundervisning (TSU) och begreppsorienterad undervisning (BLU). Lärarna växlar mellan läsförståelsestrategierna för att stötta eleverna i sin läsutveckling. Gemensamt för lärarnas uppfattningar om läsförståelseundervisning är att den kännetecknas av social interaktion och diskussion om texter. Resultatet visar även på att de största svårigheterna lärarna upplever är bristen på tid och den individuella anpassningen. Slutligen visar resultatet att ingen av lärarna fått utbildning i läsförståelsestrategier och hur dessa kan implementeras i undervisningen. Lärarna efterfrågar mer ämnesövergripande arbete för att främja elevers läsutveckling.

Syftet med denna läromedelsstudie var att undersöka samt bidra med ökad kunskap om hur arbetet med läsförståelse behandlas i två läromedel i svenska för årskurs 3. De två läromedlen som analyserades var Livet i Bokstavslandet och Nyckeln till skatten. Analysen av data skedde genom en innehållsanalys, med hjälp av två kodningsscheman och en kodningsmanual. Studiens första delfokus var kvantitativt och behandlade lässtrategier i arbetsböcker, där analysen av det insamlade materialet gjordes utifrån åtta på förhand utarbetade kategorier. Dessa kategorier utgick från tidigare forskning om lässtrategier. Studiens andra delfokus var kvalitativt och behandlade lärarens roll i arbetet med läsförståelse i lärarhandledningar, där analysen gjordes genom ett sökande efter bakomliggande teman. Studiens tredje och sista fokus behandlade likheter och skillnader mellan läromedlen. Studien har genomsyrats av det sociokulturella perspektivet, inom vilket lärande sker i interaktion med andra människor. Resultaten av studien visade att eleverna får möta en variation av lässtrategier genom arbete med arbetsböckerna, och att de båda läromedlen dessutom följde ett liknande mönster i hur frekvent lässtrategierna förekom. Resultaten visade fortsättningsvis att lärarhandledningarna skiljde sig åt desto mer gällande graden av social aktivitet. Där lärande i socialt sammanhang förekom i Livet i Bokstavslandet var det i form av gruppuppgifter, vilka påbjöd socialt samspel och elevernas aktiva deltagande. Där lärande i socialt sammanhang förekom i Nyckeln till skatten var det däremot i form av samtal i helklass, där en av riskerna är ett passivt deltagande från elevernas sida. Livet i Bokstavslandet hade dessutom mer utförliga instruktioner för hur läraren skulle arbeta med läsförståelse. Utifrån detta drogs slutsatsen att arbete med Nyckeln till skatten ställer högre krav på lärarens kompetens inom läsförståelse och lässtrategier.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Som underlag till studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare främst arbetar med läsförståelseundervisning i kombination med andra ämnen. Resultatet visar även att lärare anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika typer av texter och att kunna läsa mellan raderna. Lärarna som medverkar i studien uppger att de känner till flera metoder för läsförståelse men inte använder någon av dem fullt ut.

I skolans värld används allt fler digitala läromedel. Forskning visar på att läsförståelsen försämras av att läsa på skärm och att det krävs speciella förmågor för att ta sig an digitala texter. Detta arbete har som syfte att få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom svensklärares val av analoga respektive digitala läromedel samt hur svensklärare upplever att elevers läsförståelse påverkas av digitala läromedel. Studien bygger på en fenomenologisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer med fem verksamma svensklärare på högstadiet. En tematisk analys av intervjuerna har visat på att valet av digitala läromedel påverkas av läromedlets digitala struktur, läromedlets innehåll och ramfaktorer såsom elevers okoncentration, elevers och lärares digitala kompetens och skolledares beslut av att använda digitala läromedel i alla ämnen.  Upplevelsen av hur elevers läsförståelse påverkats av digitala läromedel visar på en delad bild. Några informanter upplever att elevers läsförståelse har försämrats medan andra inte upplever någon skillnad. Precis som forskningen pekar på beskriver några av informanterna att det krävs annan stöttning och andra lässtrategier för att läsa digitalt. Vår slutsats är att det behövs större digital kompetens hos både elever och lärare för att de digitala läromedlen ska vara användbara samt att läromedlen behöver utveckla sin digitala struktur i samma takt som digitaliseringen i samhället för att skolan ska kunna lyckas med att fostra medborgare redo för en digitaliserad värld.

I den här studien undersöks hur sju lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka och få en större förståelse för högläsningens rolli lärarnas undervisning utifrån deras erfarenheter och argument för de didaktiska val degör. Alla medverkande lärare arbetar i årskurs 1, fördelade på tre olika skolor i Sverige.För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ insamlingsmetod genom semistrukturerade intervjuer. I den här studien ses undervisningen utifrån en sociokulturelllärarsyn men också utifrån transaktionsteorin som bygger på mötet mellan läsaren ochden som får en text uppläst för sig. Studien visar att det finns både likheter och skillnaderi hur lärare arbetar med högläsning och att en del av lärarna använder sig av strategierunder sin högläsningsstund medan andra inte planerar den alls. Det finns en stor medvetenhet hos alla svarande om högläsningens betydelse och vikten av att planera högläsningspasset efter eleverna. Resultatet i denna studie visar tydliga kopplingar mellan högläsning i undervisningen samt elevernas språkutveckling och den positiva effekten av ettinteraktivt klassrum där eleverna får en möjlighet att utbyta tankar och idéer.

Intresset för kognitiva teorier kopplat till inlärning har på senare tid ökat. Vår studie intresserar sig för hur elever utvecklar metakognition i relation till läsförståelse genom att undersöka elevens användning och förståelse för läsförståelsestrategier. Metakognition i vår studie hänvisar till elevers medvetenhet om sin egen tankeprocess samt elevernas benägenhet att ta kontroll över den. Studien syftar till att belysa elevers förståelse för och användning av läsförståelsestrategier i förhållande till deras utveckling av metakognition kopplat till läsförståelse. Den huvudsakliga metod som används är elevintervjuer och även enkätundersökningar med lärare för att ge en bakgrund till elevernas undervisning i läsförståelsestrategier. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är teorier om metakognition. Resultatet visar att flera elever använder läsförståelsestrategier, vissa elever använder sig av mer än en strategi och överlag används problemlösningsstrategier mest. Föreliggande studie kan utifrån olika perspektiv finna en antydan för att elever i årskurs 6 utvecklat metakognition.