The topic of this bachelor thesis is the promotion of easy-to-read fiction for 10-12 year old children in public libraries. The number of easy-to-read fiction books is increasing on the book market. This can be expected to affect the public library. The hypotheses for the study are: 1) Public libraries expose easy-to-read fiction and use it in their reading promotion activities and, 2) The acquisition of easy-to-read books and the use of easy-to-read books in reading promotion activities have increased over the last five years. A self-completion questionnaire was distributed to 44 public libraries in Sweden. The response was analyzed using quantitative data analysis, qualitative data analysis and content analysis. The analysis show that public libraries expose easy-to-read fiction and it is included to a great extent in book talks. An increase in the acquisition of easy-to-read books has been experienced as well as in the extent to which they are recommended to readers.

No description available.

<p>The aim of this two years master thesis in Library and information science is to study the foundation <em>Centrum för lättläst</em> and its work regarding information use with focus on information structures and information needs. The aim is also to examine how <em>Centrum för lättläst</em> cooperate with Swedish libraries to promote the work concerning people with reading disabilities. This master thesis applies a domain analytic theory and method inspired by Birger Hjørland. The domain analysis is confined to examine ontology, epistemology, sociology, empirical user studies, document and genre studies and studies of structures and institutions in scientific communication. The main source material consists of information from the homepage of <em>Centrum för lättläst</em>. The result of the domain analysis describes the ontology which implies to produce easy-to-read texts. The epistemology constitutes of regulations from the Swedish government regarding the work with easy-to-read literacy. The sociology represents several organizations and authorities connected to easy-to-read literacy. The domain analysis has also identified <em>Centrum för lättläst’s</em> target groups and their information needs which are varying. The study present numerous of strategies composed by <em>Centrum för lättläst</em> to satisfy the information needs of the target groups. Furthermore; the domain analysis has distinguished the information resources <em>Centrum för lättläst</em> use to distribute and make information accessible which are represented by documents within the domain. The result also shows that <em>Centrum för lättläst’s</em> work with information use includes important operators in the domain which contributes to endorse the information needs of the targets groups. Finally the domain analysis has examined the collaboration between <em>Centrum för lättläst</em> and libraries in Sweden, where the result illustrate procedures made by <em>Centrum för lättläst </em>in order to assist libraries in their work with easy-to-read literacy and the target groups.</p>

The aim of this two years master thesis in Library and information science is to study the foundation Centrum för lättläst and its work regarding information use with focus on information structures and information needs. The aim is also to examine how Centrum för lättläst cooperate with Swedish libraries to promote the work concerning people with reading disabilities. This master thesis applies a domain analytic theory and method inspired by Birger Hjørland. The domain analysis is confined to examine ontology, epistemology, sociology, empirical user studies, document and genre studies and studies of structures and institutions in scientific communication. The main source material consists of information from the homepage of Centrum för lättläst. The result of the domain analysis describes the ontology which implies to produce easy-to-read texts. The epistemology constitutes of regulations from the Swedish government regarding the work with easy-to-read literacy. The sociology represents several organizations and authorities connected to easy-to-read literacy. The domain analysis has also identified Centrum för lättläst’s target groups and their information needs which are varying. The study present numerous of strategies composed by Centrum för lättläst to satisfy the information needs of the target groups. Furthermore; the domain analysis has distinguished the information resources Centrum för lättläst use to distribute and make information accessible which are represented by documents within the domain. The result also shows that Centrum för lättläst’s work with information use includes important operators in the domain which contributes to endorse the information needs of the targets groups. Finally the domain analysis has examined the collaboration between Centrum för lättläst and libraries in Sweden, where the result illustrate procedures made by Centrum för lättläst in order to assist libraries in their work with easy-to-read literacy and the target groups.

Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz &amp; Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

Denna uppsats undersöker dialoger i två versioner av Jan Guillous Ondskan, originalversionen och den lättlästa versionen. Undersökningen utförs genom en kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet baseras på cirka 61 dialogpar. I uppsatsen presenteras åtta olika huvudanpassningar som går att se när det gäller dialoger. Utöver det visas på ytterligare femton tendenser av anpassningar inom huvudanpassningarna. Resultatet visar att majoriteten av anpassningarna med spår av muntlighet försvinner eller skrivs om i den lättlästa versionen mot ett standardspråk. De anpassningar som inte bär på spår av muntlighet är förenklade enligt de gängse riktlinjerna för lättläst. I vissa fall uppmärksammades anpassningar som kan sägas vara godtyckligt gjorda i förhållande till de gängse riktlinjerna för lättläst.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur bibliotekarier arbetar för att förmedla LL-böcker till dess potentiella läsare. Jag har velat skapa en förståelse för vilka problem som kan omge denna litteraturform sett från bibliotekariernas perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på sammanlagt sex olika bibliotek, tre stadsbibliotek och tre filialer, i Västerbottens och Norrbottens län. Jag har använt mig av grundad teori som metod för att genomföra undersökningen. Resultatet visade att LL-böcker ofta är ett eftersatt område på biblioteket. Detta beror delvis på att det inte alltid finns någon som är ansvarig för denna litteraturform. Studien visade också att bibliotekarierna hade dålig kunskap om LL-böckernas användningsområden och den breda och differentierade målgruppen. Till stor del förklarades detta genom resursbrister, men det visades även att bibliotekariernas personliga intresse och engagemang för LL-böckerna är en avgörande faktor för att förmedlingsarbetet ska fungera.</p>

<p><em>Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. </em>Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ”andraspråksläsare”. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter. Jag undersöker också hur andraspråksläsare gör när de inte förstår en text. För att undersöka detta har jag låtit 42 andraspråksläsare göra ett test på tre myndigheters webbplatser. Jag har också intervjuat tre personer som deltog i testet. Resultaten visar att myndigheternas webbplatser fungerar ganska bra för andraspråksläsarna, men att svåra ord är ett stort problem. De förenklingar som andraspråksläsare vill ha är ordlistor och webbassistenter. De är också positiva till lättlästa texter men de vill inte att den sortens texter ska hindra dem i deras språkutveckling. När andraspråksläsarna inte förstår en text slår de upp ord i en ordbok eller frågar någon de känner. I uppsatsen ger jag förslag på hur webbplatserna kan härma dessa lösningar så att webbplatserna fungerar bättre för andraspråksläsare.</p>

Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text. / En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.

Detta examensarbete har gått ut på att genom Informationsdesign, och främst textdesign, hitta ett sätt att underlätta och locka ovana datoranvändare till att använda nya informationssystem som intranät. Eftersom människan belastas tungt kognitivt när hon ställs inför uppgifter hon inte har någon förkunskap i eller får utbildning i.   I min studie har jag arbetat med Swecon, som är ett affärsområde i koncernen Lantmännen. Swecon, som var min fallstudie i detta arbete, har problem med användningen av ledningssystemet på det nya intranätet.  Medarbetarna, mestadels ovana datoranvändare, upplever det som svåranvänt och använder det därför inte. Kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts på Swecon för att bekräfta problemet, förstå problemet samt hitta en lösning. Utefter detta har en prototyp tagits fram. / The purpose of this thesis was to, with the principles of Informationdesign, find a way to help and encourage computer novices to use new information systems like intranets.   The cognitive load is higher if the user doesn’t have any previous experience or knowledge in similar tasks, which is shown in both previous studys and in my own.   Swecon, who is a part of Lantmännen, has a new intranet which the workers don’t use. The unused intranet is a problem because it results in lack of information, in other words the workers doesn’t get all the information they need to do their job in a correct and safe way. The results from my quantitative and qualitative studies show that the lack of knowledge motivations and information contributes to the problem