The purpose of this work is to improve easy-to-read material for children and teenagers, and bring forth effective guidelines for how this kind of work should be executed. In addition, the work has also required a study of the topic (easy-to-read) and the related principles that usually is recommended. The easy-to-read material that are in focus usually contains reading comprehension exorcises, grammar exorcises and exorcises regarding the connection between word and picture. These types of materials also require that the person (student) have read the related literature to be able to answer the question. Initially a readability-analysis was done on three of the existent materials. Some of the problem that where found where for example variation in fonts, absence of guidelines and unnecessary long text lines. Regarding typographic elements, there were also found potentially flaws in font size and spacing. Next, a manual for how easy-to-read information should be designed where made. The manual where based on the theories and guidelines that’s usually recommended during the making of easy-to-read information. Thus we approach the biggest difficulty with easy-toread as a subject. As a fact, there are few related principles that with certainty can be proclaimed as effective. The next step was to develop an improved version of the existing working material. The improvement mainly concern areas such as text, layout and visual tools. The new material was also tested on a selected group with positive results. Some of the results reveal that the most appreciated changes concerns the layout and visual tools. 5 This work again shows the difficulties of easy-to-read as a subject. There are many recommendations for how to produce easy-to-read information materials. However, most of them are not based on empirical evidences. One profound difficulty with the subject is that most of the principles are not isolated phenomenon. Whether these principles can stand on its own, therefore remain difficult to determine.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.</p><p>Min frågeställning:</p><p>Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?</p><p>Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.</p><p>Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.</p><p>Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.</p><p> </p>

Enligt Sveriges skola har eleverna rätt till anpassad undervisning. Den stöd kan ta form av anpassad material som lättläst anpassade texter, versioner av texter som är lättare att förstå för elever med lässvårigheter. Däremot finns det för lite eller inget lättläst material alls för elever i naturvetenskapsprogram på gymnasienivå. Denna studie ställer fram åsikten som gymnasielever i naturvetenskapsprogram har om lättlästa texter, med speciell fokus på elever med ett annat modersmål än svenska. I studien sammanfattas rekomendationer för lättlästanpasning och appliceras dem i anpassning av en text om geologi på gymnasienivå. Därefter samlas elevernas åsik om den ursprungliga och anpassade materialen. Den insamlade data bearbetas både kvantitativt och kvalitativt. Resultat visar att ingen grupp av elever uppskattar lättlästa texter betydligt över vanliga mer komplexa och krävande gymnasiala texter. Men det finns en viss tendens bland elever med svenska som modelsmål att starkt opponeras mot lättlästa texter. Och en viss tendens bland elver med ett annat modersmål att tycka att lättläst material kan få plats i gymnasieskolan.

<p>Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på <em>Tydlig svenska och Lättläst,</em> samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.</p>

Uppsatsens syfte är att utifrån kriterier som Lundberg och Reichenberg ställt upp för lättlästhet pröva omdet är möjligt att göra bedömningar om huruvida en lärobokstext är lättläst eller inte. Utifrån Lundberg &amp;Reichenbergs kriterier granskas tre läroböcker som heter Vi läser, Huset på Alvägen och Förstagluttarna a,b och c. Vi läser gavs ut första gången 1989 och andra upplagan 2005, Huset på Alvägen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gången 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lättlästhet handlar om att lättlästa texter är ganska korta, att texten innehåller ett tilltal tillläsaren, att meningarna i texten är varierande olika långa, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehåller långa substantiv. Dessutom ska texten inte ha för många olika och svåra ord, textenska vara skriven så att sambanden mellan olika händelser är tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten är skriven med konkreta begrepp. Utifrån kriterierna ställdes följande tre frågeställningar: Är detmöjligt att utifrån Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lättlästhet? Skiljer sigläroböckerna åt ifråga om de är lättlästa utifrån kriterierna? Om ja! På vilket sätt skiljer de sig åt?Utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder däribland uträkning av LIX, beräkning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgång visar resultaten att läroböckerna är lättlästa utifrån de uppställda kriterierna.Resultaten visar också att böckerna skiljer sig en del åt i utformning och i de olika kriterierna för lättlästhet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lättlästa texter.

Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16–18 och Taube 2004 [1987] s. 123). Således handlar mitt arbete om att undersöka vilken typ av textbearbetning som kan användas för att förenkla faktatexter för barn och i synnerhet då en utvald del av Natur &amp; Kulturs PULS SO-boken. Målgruppen är barn i årskurs 2–3 och framförallt barn med svenska som andraspråk, en grupp som visat sig vara överrepresenterade i gruppen ”svaga läsare” (PIRLS m.fl. i Lundberg och Reichenberg 2008 s. 25). En mottagaranpassad text är mycket viktig för att eleverna ska få läslust, ökat självförtroende och förstå texter (Taube s. 123). Detta bidrar i sin tur till att tidigare nämnda kunskapskrav uppfylls och eleverna får ökade förutsättningar att bli en del av vårt informationstäta samhälle. Dessutom är välarbetade lärobokstexter synnerligen viktiga eftersom de utgör förebilder för elevernas eget skrivande (Strömquist 1999 [1995] s. 7). Jag har använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom de kompletterar varandra. Litteraturstudier har varit en stor och viktig del av mitt arbete och gav mig en teori att utgå från. Teorin om att ”röst och kausalitet ökar läsförståelsen” har sin grund i amerikansk forskning som sedan har applicerats i svenska förhållanden i både en stor kvantitativ studie med högstadieelever (av professor Monica Reichenberg) och en mindre med mellanstadieelever (av språkkonsult Martin Ransgart). För att få en djupare förståelse för min målgrupps syn på PULS SO-boken och min bearbetade text har jag gjort intervjuer med både dem och en lärare som jobbar med boken. För att testa att teorin fungerar i praktiken gjorde jag också utprovningar. Slutsatsen är att framförallt fyra typer av textbearbetning kan användas för att förenkla faktatexter och samtidigt öka läsförståelsen: röst, konkretion, tydliggjorda orsakssamband samt tydligare struktur med rubriker som innefattar allt på varje uppslag. Den optimala förenklade faktatexten vore antagligen en kort text med tydliga orsakssamband och författarröst, men det är två faktorer som är svåra att kombinera.

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant. Min frågeställning: Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp? Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test &amp; utprovning och analys. Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna. Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.

I Sverige kan det ske oväntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invånare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan omfattande händelse. Några månader senare skedde ett liknande fall i Skellefteå. Vid en sådan krissituation är informationen till invånarna en avgörande faktor för antalet smittade. Personer som inte får ta del av all viktig samhällsinformation, missar lätt hur de ska hantera sin vardag för att slippa bli sjuk av parasiten. Idag är det en brist på lättlästa texter från kommuner gentemot yngre målgrupper. Yngre målgrupper har inte fått samma tillgång till viktig samhällsinformation som personer som vanligtvis läser standardsvenska. Jag har utifrån insamlad data utformat en tilltalande och lättläst broschyr om parasiten cryptosporidium för mellanstadieelever. Syfte har varit att sammanfatta det allra viktigaste som målgruppen måste veta vid en sådan krissituation. Broschyren är till alla Sveriges kommuner, som i sin tur kan dela ut den i tryckt format på grundskolor. Målgruppen ska få möjlighet att bära med sig informationen var de än går och enkelt återkomma till innehållet. Broschyren kan bidra till att fler vet hur en krissituation med parasiten cryptosporidium ska hanteras. På så sätt kan antalet smittade personer minska inför framtida situationer.

Detta examensarbete har gått ut på att arbeta fram en lättläst och lättförståelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor upplevs som krångliga och svårförståeliga. Utifrån de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkätundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frågeställningar var ”Hur kan man, med hjälp av form och principerna för lättläst, förenkla texten i elfakturor, utan att någon viktig information går förlorad?” och ”Hur kan läsflödet samt överblicken i en elfaktura förbättras?”. Utifrån teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och därefter gjordes ändringar utifrån deras åsikter. Mitt slutliga gestaltningsförslag visar på hur en lättläst och lättförståelig elfaktura, utan att viktig information gått förlorad, kan se ut. / The purpose of this thesis was to develop a clear and comprehensible electricity bill since these kinds of bills are perceived as complicated and difficult to understand. Based on the quantitative and qualitative methods using survey, interview and focus group, it was made possible. My question formulation was "How can you, using the form and principles of readability, simplify the text in an electricity bill without losing important information?" and "How can the flow in reading and the oversight of an electricity bill get improved?". Based on the theories, I worked up a design proposal that my focus group had access to, and based on their opinions I made relevant ​​changes. My final design proposal shows how a readable and comprehensible electricity bill, with no important information is lost, can look like.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker.     Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner. / More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.