Lättlästa böcker kan användas i undervisningen i svenska som andraspråk, men de har fått kritik för att inte vara så lättlästa. Denna studie syftar till att beskriva originalversionen av en roman och dess lättlästa version vad gäller språklig uppbyggnad och läsbarhet. Studiens material är Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna och dess lättlästa version. Metoden är en kvantitativ textanalys enligt en strukturell analysmetod som kompletteras med en läsbarhetsanalys. Undersökningens huvudresultat är att den lättlästa texten följer mönstret för lättlästa texter i vissa avseenden. Den har till exempel lättläst LIX-värde, luftig layout, färre löpord, färre bisatser och fler ord i dialoger. I andra avseenden är den inte lättläst, då den saknar kausala referensbindningar och kan upplevas som hackig, eftersom den är kort men innehåller trots det många långa ord och många meningar. Då resultatet inte är entydigt är slutsatsen att mer omfattande studier behövs.

Syftet med studien är att undersöka hur tre olika nivåer av samma läsebok anpassas för att anses vara lättlästa och passa elever som befinner sig i nybörjarstadiet av sin läsning. Böckerna som analyseras är läseböcker för årskurs ett, uppdelade i tre olika nivåer och utgår från samma berättelse av titeln, Den magiska kulan. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, där vi använt oss av verktyget Sparv samt genomfört en semiotisk bildanalys. Vårt resultat visar att många värden skiljer sig mycket åt mellan de tre läseböckerna. Trots att alla böcker i vissa avseenden kan anses vara mycket lättlästa och därmed passa nybörjarläsare, har vi även under vår studie funnit vissa svårigheter med läseböckerna. De slutsatser vi drar utifrån resultatet är att de olika värdena skiljer sig åt mellan de tre olika läseböckerna. I ett avseende kan läsebok 1B anses vara mest svår för läsaren att ta till sig. Läsebok 1C följer ingen tydlig progression, likt de andra två läseböckerna, vilket kan bero på att den även är utformad för att vara en högläsningsbok. Elever som inte har goda minneskunskaper riskerar därmed att uppleva läseböckerna som tråkiga vid läsning hemma. Vidare drar vi slutsatsen att om läseböckerna inte granskas och/eller används oreflekterat av läraren kan det leda till att elever på en högre nivå inte utmanas och utvecklas.

Personer med annat modersmål än svenska är en av flera målgrupper för lättläst litteratur, och lättlästa texter rekommenderas att användas inom undervisningen för svenska som andraspråk. Det har dock förts kritik mot lättlästa texter och deras lämplighet för personer med annat modersmål än svenska. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om den lättlästa versionen av Kejsarn av Portugallien har större förutsättningar för läsförståelse för andraspråksläsare än originalversionen. Konkret är syftet att undersöka läsbarheten hos en lättläst text och dess originalversion utifrån variablerna röst och kausalitet, då dessa är drag som har visat öka förståelsen av texter hos andraspråkstalare. Metoden som använts i denna uppsats är en kvantitativ typ av textanalys där jag räknat förekomster av olika språkliga drag kopplade till variablerna röst och kausalitet. Materialet för undersökningen är det första kapitlet i Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf och dess lättlästa version. Analysen visade att vissa aspekter av röst var mer framträdande i den lättlästa texten, men att originaltexten överlag hade en högre grad av både röst och kausalitet. Det innebär att den lättlästa texten inte är mer läsbar än sitt original enligt de undersökta variablerna. En kompletterande kvalitativ analys eller testning av andraspråkstalares förståelse av de olika texterna behövs för att med säkerhet kunna avgöra om någon av texterna är mer lättläst.

Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ”andraspråksläsare”. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter. Jag undersöker också hur andraspråksläsare gör när de inte förstår en text. För att undersöka detta har jag låtit 42 andraspråksläsare göra ett test på tre myndigheters webbplatser. Jag har också intervjuat tre personer som deltog i testet. Resultaten visar att myndigheternas webbplatser fungerar ganska bra för andraspråksläsarna, men att svåra ord är ett stort problem. De förenklingar som andraspråksläsare vill ha är ordlistor och webbassistenter. De är också positiva till lättlästa texter men de vill inte att den sortens texter ska hindra dem i deras språkutveckling. När andraspråksläsarna inte förstår en text slår de upp ord i en ordbok eller frågar någon de känner. I uppsatsen ger jag förslag på hur webbplatserna kan härma dessa lösningar så att webbplatserna fungerar bättre för andraspråksläsare.

Klädesborste eller skohorn? En språklig och innehållslig jämförelse av Jan Guillous Ondskan i vanlig och lättläst version. I denna uppsats görs en språklig och innehållsmässig jämförelse mellan två versioner av Jan Guillous bok Ondskan, dels originalversionen, dels en version som är bearbetad för att vara lättläst. I uppsatsen ges först en bakgrund till den svenska produktionen av böcker som är speciellt tillrättalagda för att vara lätta att läsa. Dessa lättlästa böckerna har ibland kritiserats, då vissa människor anser att lättlästa bearbetningar av böcker förvandskar och förstör texterna. I uppsatsen undersöks om detta stämmer. De faktorer som jämförs i originalversionen och den lättlästa versionen är strykningar, perspektiv, ord och meningsbyggnad. I studien av strykningar undersöks vilka scener som strukits i den lättlästa versionen. Utifrån detta väljer jag sedan ut tre scener som återfinns i båda versionerna. I dessa scener undersöks perspektiv, dvs. ur vems synvinkel berättelsen ses; mängden långa ord, användningen av subjektivt utvalda svåra ord, längden på grafiska meningar och makrosyntagmer, mängden meningsfragment och mängden bisatser. Dessa undersökningar visar på en mängd skillnader mellan de båda versionerna. Exempelvis har man i den lättlästa versionen förkortat händelseförloppet med ett helt år och perspektivet markeras svagare. Denna version använder sig dessutom av färre långa ord och färre svåra ord. Den har även kortare grafiska meningar och makrosyntagmer och färre meningsfragment och bisatser. Avslutningsvis anses den lättlästa versionen vara något torftigare än originalversionen, men ändå ett godtagbart alternativ för de som av olika anledningar inte klarar av att läsa originalversionen.

The aim of this master thesis is to study how reading representatives are organized within Swedish healthcare and how they work to make reading and the library accessible to adults with intellectual disabilities. The theoretical framework draws on Andersson’s and Skot-Hansen’s model of the public library and Buckland’s identification of barriers to information access. Furthermore, Axelsson’s and Bihari Axelsson’s taxonomy of collaboration modes was used. In total eight semi-structured qualitative interviews were conducted with reading representatives and coordinators from two Swedish municipalities. The results reveal that the reading representatives are dedicated and make efforts to collaborate with the library, while the management of the organization itself seems to be weak. The analysis shows that the reading representatives work remove many barriers to library usage. However, some barriers require management decisions to be removed. To reach stability and continuation in the organization of the reading representatives, an implementation of work processes – that can evaluate changes in library accessibility for the target group – is suggested.

Syftet med detta examensarbete var att ta fram att sätt att presentera säkerhetskritisk information på en mobilskärm. Mobilskärmar är betydligt mindre än vanliga datorskärmar. Därför måste information presenteras på ett sätt så att den kan läsas och bläddras igenom snabbt och enkelt på en smarttelefon. För att jämföra olika sätt att presentera text och navigering igenom en applikation så togs ett antal prototyper fram till en artefakt i enlighet med Design Science. Dessa prototyper implementerade olika lösningar för att presentera text och olika navigationsmönster såsom Vertikal stack, Flikar, och Dragspels layout. Sedan gjordes en undersökning genom en intervju och enkätundersökning för att samla in data från personer som befinner sig inom sammanhanget där applikationen utvecklas. Undersökningen som har presenterats i den här rapporten visar att användare föredrar att alternativet Scrolling används för att presentera text. Anledningen till att det alternativet föredrogs var för att testanvändarna ansåg att det var det de var vana vid från andra system. För att göra textpresentation ännu bättre fördrog testanvändarna att presentationen av text skulle kombineras med navigationsmönstret Dragspels layout. Då delas texten upp i mindre delar. I undersökningen av navigationsmönster så fanns det att testanvändarna föredrog att mönstret Vertikal stack används när det finns flera element på varje sida i till exempel en lista. Navigationsmönstret, Flikar, fanns vara intuitivt och passande att använda när det finns tre till fyra sidor med ett liknande innehåll. Att sedan använda mönstret, Dragspels layout, för att dela upp en flik i ytterligare delområden fanns underlättande vid informationssökning. Resultaten av undersökningen som presenterats i denna rapport visar användbarheten och användarvänligheten hos de olika navigationsmönstren och textpresentationsalternativen. Dessa resultat kan förhoppningsvis användas för att underlätta för utvecklare när de står inför valet av navigationsmönster och textpresentations alternativ som visar säkerhetskritisk information. Den gjorda undersökningen resulterade i att båda rapportens frågeställningar besvarades men det blev några begränsningar på frågorna. Den första frågeställningen vars syfte var att undersöka olika textpresentationsalternativ resulterade inte i tillräckligt många svar om läshastighet och läsförståelse för att dra representativa slutsatser. På grund av tidsbrist så kunde inte heller mer än ett fåtal navigationsmönster undersökas utan rapportens författare valde att fokusera på de navigationsmönster som fallföretaget var mest intresserade av efter den inledande litteraturstudien.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

No description available.

I föreliggande examensarbete undersöks hur lättläst en lättläst text är. För detta görs en analytisk undersökning av en svensk kommuns webbsida och dess lättlästa version beträffande struktur, innehåll och läsbarhet. Sedan jämförs analysernas resultat. Den lättlästa textens användbarhet undersöks genom en empirisk undersökning, en enkät, i en SFI-klass, vilken är en del av mottagargrupperna i behov av lättlästa texter. Undersökningen visar att den lättlästa texten i teorin är lättare att förstå. Detta resultat kan dock inte styrkas i enkätundersökningen. Den lättlästa texten visar sig vara för svår för mottagargruppen. Officiella riktlinjer för att skriva lättläst och mer forskning inom detta område behövs för en ökad tillgänglighet för människor som behöver lättlästa texter, vilket är mer än var femte person.