Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

Studien analyserar Charles Dickens verk, översatt av Margareta Ångström, Lysande utsikter (1970) och kommer ställas emot en återberättad version av Johan Werkmäster (2011). Syftet med studien är att jämföra dessa två versioners paratext, språk och innehåll samt att undersöka om versionerna skulle passa till elever i årskurs 4–6.Studiens analys utgår från en komparativ metod och därför görs jämförelse versionerna emellan.Resultatet från analysen visar på att Werkmäster har genomfört en kraftig förenkling av Dickens original. Däremot har Werkmäster omarbetat handlingen på så vis att det centrala i händelseförloppen är kvar samt att han lyckats omarbetat den till en lättläst bok som mycket väl skulle fungera för elever i årskurs 4–6.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka positiva och negativa konsekvenser omarbetningarna i en lättläst återberättad version skulle kunna leda till för en god läsare. Ambitionen är att underlätta för en lärare att avgöra vilken version som mest fördelaktig att erbjuda en god läsare för att både utmana läsningen och främja läslust. För att uppnå syftet bedrivs en textanalys med fokus på historiens handlingskomponenter: händelser, miljö och personer. Materialet som används är klassikern Skriet från vildmarken, skriven av Jack London (1993) och återberättad av Maj Bylock (1999). Analysmetoden som används är en komparativ analysmetod där originalversionen och den återberättade versionen ställs mot varandra. Resultatet visar att de råder innehållsliga skillnader och att omarbetningarna kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för den goda läsaren. Slutsatsen av studien är därför att det är upp till respektive lärare beroende på vem den enskilda goda läsaren är att avgöra vilken version som är mest fördelaktig.Analysen kan användas för att underlätta lärarens didaktiska val då den synliggör hur innehållet genomgående skiljer sig i de olika versionerna.

The aim of this thesis is to examine an easy reading book club as a public libraries language activity and investigate it's contribution to integration of immigrants. The study is based on six semi-structured interviews with four participants of the book Group and two librarians who lead this group. The functions of the book club's activities were analysed from the perspective of Rydbeck's theory of social reading. Findings have also been compared with earlier studies of integration of immigrants, library-based book clubs and social reading.

Den här studien syftar till att granska hur språkliga skillnader såsom meningslängd, frekvensen av ordklasser och ordval yttrar sig mellan de nivåbaserade läseböckerna Den magiska kulan A, B och C. Studien vilar på kvantitativa och kvalitativa metoder. Läsbarhetsindex används till det kvantitativa avsnittet för att få fram data som kan analyseras i kontrast till det kvalitativa avsnittet som istället fokuserar på ord och meningars betydelse för en texts lättlästhet och läsbarhet. Ännu en aspekt som granskas är textens förhållande till bilderna i samtliga böcker. Undersökningen tyder på att läseböckernas bilder har betydande roll i A-boken som verkar för lästräning för nybörjare. Ordval och förekomsten av olika ordklasser påverkar likaså textens lättlästhet samt läsbarhet. Många substantiv bidrar till en informationstät text vilket kan leda till att den blir svårläst. Många verb gör en text mer talspråklig och därmed lättläst eftersom texten liknar det talade språket som redan är bekant för nybörjarläsaren. I och med detta närmar vi oss en tydligare bild av hur en lättläst text ser ut och vilka krav som ställs för att böcker ska tillhöra den kategorin.

Uppsatsen analyserar texten i oavkortade utgåvor av Mästerdetektiven Blomkvist (2003) och Den hemliga trädgården (2010) och jämföra dessa med lättlästa versioner. Syftet med analysen är undersöka skillnaderna i de olika versionerna utifrån språkförändringar, “murbruk” och ton. Uppsatsen är en komparativ litteraturstudie. Analysen visar att det finns stora skillnader i de olika versionerna av böckerna. Originalversionerna har ett äldre språkbruk än den lättlästa versionen av samma bok. Analysen har även visat en hårdare jargong mellan karaktärerna vilket förmedlar en hårdare ton i originalversionen. Beroende på vilket mål man har med undervisningen kan olika versioner vara mer aktuella än andra.

Studiens syfte är att undersöka huruvida Energimyndigheten arbetar med klarspråk i sin externa kommunikation på deras webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Undersökningen har gjorts med hjälp av analysmetoder för läsbarhet och multimodalitet. Resultaten från analyserna påvisar att Energimyndighetens klarspråk och tillgänglighet är bristfällig och inte går i linje med språklagen (2009:600), Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) eller Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019). Slutsatsen är att om Energimyndigheten skulle utgå från ovan nämnda strategi och policy, skulle de också följa språklagen och den externa kommunikationen skulle bli mer i linje med kraven för klarspråk och tillgänglighet.

Denna studie är en mixstudie av kvantitativ forskning med kvalitativa inslag. Studiens syfte är att undersöka hur anpassningar som görs i lättlästa texter/böcker påverkar textens läsbarhet och elevernas läsförståelse. I undersökningen används två textstycken från två olika böcker, böckerna kommer från samma bokförlag och ena boken är enligt förlaget klassificerad som lättläst. Dessa texter används för att göra två olika textanalyser (komparativ textanalys och läsbarhetsindex) och ett test som bygger på texterna i form av två enkäter.  Denna studie utgår ifrån en konstruktivistisk kunskapssyn vilket betyder att elever konstruerar kunskap genom att vara aktiv och själv ansvara för lärandet. Den konstruktivistiska kunskapssynen definieras i denna uppsats genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv och vad dessa två olika perspektiv bidrar med till den konstruktivistiska kunskapssynen. 41 elever i årskurs tre från tre olika skolor gjorde testet. Undersökningens resultat visade att den lättlästa boken ej hade någon högre läsbarhet eller högre påverkan på elevernas läsförståelse.

Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur gymnasielärare väljer litteratur utifrån aspekten identitetsutveckling inom ämnet svenska som andraspråk, och om det föreligger någon skillnad i hur litteratur väljs utifrån om svenska som andraspråkselever undervisas separat eller gemensamt med svenskundervisningen. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare utgår från aspekten identitetsutveckling men att detta görs på olika sätt beroende på om svenska som andraspråkselever undervisas separat eller gemensamt med svenskundervisningen. De slutsatser som dras utifrån resultatdiskussionen är att lärares inställning till begreppet identitet och elevers bakgrund har betydelse i valet av litteratur. Även ramfaktorer så som kunskap och skolans ekonomiska möjligheter är avgörande för vilken litteratur man på skolorna väljer att använda och arbeta utifrån.