Vår erfarenhet är att många böcker som används i skolundervisningen för nybörjarläsaren känns föråldrade vad det gäller form, innehåll och layout. Vi anser att barnens första kontakt med läsning måste vara förknippat med något lustfyllt, och inte enbart vara ett verktyg för att ”knäcka läskoden”.Vårt syfte är att, med stöd utifrån teorier om barns textvärldar och vad som är lättläst, analysera fyra skönlitterära böcker för nybörjarläsaren. Utifrån detta har vi utformat följande frågor: Hur är språk och bild utformat? Hur behandlar innehållet identitet, etnicitet och genus? Tar innehållet hänsyn till barnens vardagsvärld och intressen?Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Böckerna i vår analys är alla utgivna år 2015 och av fyra olika förlag. Det är en liten undersökning, men vi har försökt att få ett så brett och varierat urval som möjligt. Vid vårt val av titlar har vi utgått från några kriterier som vi anser vara speciellt intressanta att studera: vardagshändelser, populärkultur, genus, normer, mångfald samt språk- och bildaspekter. Men vi har även försökt spegla hur utgivningen av denna genre ser ut år 2015.Varje bok analyseras var för sig för att sedan följas av en generell analys och diskussion. I diskussionen utgår vi från våra forskningsfrågor och fördjupar vår analys ytterligare med stöd av teoridelen. Utifrån vårt resultat tycker vi oss se att förlagen har tagit intryck av barnens textvärldar i såväl illustrationer som i bokens handling. Intrycken kommer framförallt från populärkulturen. Vi ser även en större mångfald och att det finns böcker som utmanar rådande normer och som har ett vidgat genusbegrepp.Som förslag på framtida forskning tycker vi att det skulle vara värdefullt att studera vad yngre barn själva väljer att läsa och varför.

Den här studien inriktas på skillnaden mellan tal och undertext. Syftet är att redogöra för de betydelseförskjutande utbyten som sker i överföringen från talad svenska till undertexter på lättläst svenska. För att uppnå syftet jämfördes transkriberat tal och motsvarande undertext i en tredelad filmserie för gymnasieelever publicerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De utbyten som kunde identifieras i materialet kategoriserades och analyserades kvalitativt med utgångspunkt i en operationsmodell. Analysen visar att överföringen från tal till undertext ofta resulterar i kortare och vanligare lexikala enheter, vilket gynnar förståelsen. Samtidigt är dessa enheter mer vaga än den motsvarande talversionen, vilket tillsammans med låg expressiv synonymi minskar ekvivalens och läsförståelse. Denna diskrepans mellan tal och undertext kan påverka hur informationen mottas av målgruppen.

Denna studie berör Ringaren i Notre-Dame (1831) skriven av Victor Hugo, översatt av Gustav Sandgren och utgiven av Almqvist & Wiksell förlag AB (1977) samt den återberättade versionen av Maj Bylock (2000) utgiven av Rabén & Sjögren förlag. Syftet med studien är att synliggöra om en bearbetad version av Ringaren i Notre-Dame är mer läsbar samt mer lättläst än en översatt version av originalet av samma verk samt vilka didaktiska reflektioner lärare behöver göra för att elever i åk 4-6 ska utvecklas mot ett valt betygskriterium. Utifrån studiens frågeställningar och syfte så utgår studien från en innehållsanalys med komparativ karaktär samt LIX-mätningar som metod. Studiens analys visar att den bearbetade versionen är mycket lättläst i läsbarhet men innehåller ord som inte uppfyller kriterierna för en lättläst bok. De didaktiska perspektiven diskuteras i avsnitt 7.2.

Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Gösta Knutssons originalbok Pelle Svanslöspå äventyr (1968) med dess lättlästa version Här kommer Pelle Svanslös (2001). Syftet medstudien är att undersöka om båda böckerna förmedlar samma budskap, detta genom attsynliggöra likheter och skillnader mellan karaktärer, miljö och händelser. Syftet är också attundersöka hur böckerna kan användas av lärare i skolans värdegrundsarbete. Studien utgårfrån en kvalitativ komparativ metod och den narratologiska teorin, genom att använda sig avMaria Nikolajevas redogörelser av historiens huvudkomponenter. Analysen visar på bådelikheter och skillnader mellan böckerna, där den främsta skillnaden är att händelserna somhuvudpersonen Pelle Svanslös är med om är olika efter det fjärde kapitlet i båda böckerna.Trots att historien till stora delar skiljer sig åt förmedlar båda böckerna ändå till största delsamma budskap om vänskap, snällhet, allas lika värde och avståndstagande från mobbning.Det innebär att lärare kan använda sig av antingen originalboken eller den lättlästa versionen iarbetet med skolans värdegrund.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

Den här uppsatsen undersöker hur samtida lättläst realistisk litteratur skildrar vilka utmaningar samhället menar att pojkar i högstadieåldern med läs- och skrivproblematik står inför. Eftersom texttypen lättläst är relativt ung och har andra förutsättningar än traditionell litteratur tar uppsatsen också upp texttypens historia och särskilda förutsättningar. Lättläst har flera målgrupper med olika behov. Den här uppsatsen fokuserar på pojkar i målgruppen ′′läsovilliga,läsovana och läsomotiverade′′ Genom narrativa progressionsanalyser av titlar vars protagonister har uttalad läs- och skrivproblematik visar uppsatsen vilka normer och värderingar som pojkarna måste följa för att komma ur det utanförskap som deras läs- och skrivsvårigheter försätter dem i. Uppsatsen kartlägger och analyserar också sociala markörer som används för att gestalta protagonisternas utanförskap. Analyserna kombinerar narratologi med litteratur- och kultursociologisk- och alteritetsteori. Resultatet diskuteras sedan med hjälp av begreppet hegemoni och föreslår att den skildring av målgruppens situation som texttypen för fram innebär att pojkar i grundskolan med läs- och skrivproblematik ensamma får ta ansvar för sina eventuella skolmisslyckanden. Uppsatsen föreslår också att narrativ i lättläst litteratur för pojkar som anses behöva hjälp för att läsa komma in i litteraturens värld avhåller målgruppen från läsning.

Syftet med denna studie var att få en inblick i fyra lärares skönlitteraturanvändning i ämnet svenska som andraspråk. Data från semi-strukturerade intervjuer organiserades och analyserades i tematiska områden med fyra övergripande motiv: i vilken utsträckning fyra svenska som andraspråkslärare använder sig av skönlitteratur i deras undervisning, hur detta kopplas till styrdokument, deltagarnas uppfattning om läsning av litteratur i originalversion och lättläst form samt mål med undervisning i, och med hjälp av, skönlitteratur.  Denna studie visade att alla fyra lärare uppger att de använder skönlitteratur i minst hälften av all sin undervisning dock anser de ändå att detta inte räcker. Studiens deltagare är eniga om att skönlitteratur kan användas i nästintill alla områden av svenska som andraspråksundervisning. Det kan gynna elevernas grammatikfärdigheter, ordförråd, hör- och läsförståelse samt skrivförmåga.  Även om de fyra lärare i denna studie anser att modersmål är en viktig resurs i andraspråksinlärning tillåter de inte dess användning i samband med skönlitteraturaktiviteter under sina lektioner. Stor vikt läggs på val av skönlitteratur som är långt ifrån okomplicerat. Hänsyn måste tas till elevernas ålder, tidigare erfarenhet samt deras intressen.  Vidare forskning i större skala behövs för att få ett omfattande och representativt överblick på användning av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk. Denna studie tjänar dock som en hänvisning till hur omfattande användningen av skönlitteratur kan vara och i synnerhet dess ofta oupptäckta potential i ämnet svenska som andraspråk.

<p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.</p> / <p>I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.</p><p>Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.</p><p>Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.</p><p>Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.</p><p>Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.</p>